SammanfattningDen hÀr studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i tvÄ olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i tvÄ olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers pÄverkan pÄ just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kÀnda och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 ? 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.FrÄgestÀllningarna behandlade frÄgor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde FÄr elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rÀtt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pedagogiska metoder för lÀrande i en dyslexiskola och om skolans metoder Àr överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet Àr att fÄ svar pÄ vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bÀst i sitt lÀrande utifrÄn följande preciserade frÄgestÀllningar: ? Vilka strategier anvÀnder eleven för sitt lÀrande? ? Hur upplever eleven lÀrmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger pÄ beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att anvÀnda tre teorier som pÄverkar elevens villkor och förutsÀttningar för lÀrande nÀmligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Abstrakt Levau Sofia & Millo-Tranmark Gabriella (2014). "Den Àr som ett bibliotek" En studie av hur gymnasieelever anser att deras anvÀndning av iPad har fungerat som ett alternativt verktyg i undervisningen. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle. ProblemomrÄde: För tre Är sedan beslöt en större yrkesförberedande gymnasieskola att införa iPad i undervisningen. Samtliga elever och lÀrare pÄ de yrkesförberedande programmen fick tillgÄng till var sin iPad. Nu har tre Är gÄtt och den första kullen ?iPad-elever? tar studenten.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde FÄr elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rÀtt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pedagogiska metoder för lÀrande i en dyslexiskola och om skolans metoder Àr överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet Àr att fÄ svar pÄ vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bÀst i sitt lÀrande utifrÄn följande preciserade frÄgestÀllningar: ? Vilka strategier anvÀnder eleven för sitt lÀrande? ? Hur upplever eleven lÀrmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger pÄ beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att anvÀnda tre teorier som pÄverkar elevens villkor och förutsÀttningar för lÀrande nÀmligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

Syfte Syftet med denna studie var att beskriva och uppnÄ en förstÄelse för lÀrares sprÄkutvecklande arbetssÀtt med fokus kring hur pedagogiken frÀmjar sprÄkutvecklingen bÄde hos flersprÄkiga elever och hos elever som har svenska som modersmÄl. Dessutom var syftet att uppnÄ en förstÄelse för hur lÀrarna anpassade pedagogiken utifrÄn samtliga elevers kognitiva funktionsnedsÀttning. FrÄgestÀllningar ? Vilka aspekter av sprÄkutvecklande strategier Äterfinns i lÀrarnas arbetssÀtt? ? I vilken utstrÀckning anpassar lÀrarna det sprÄkutvecklande arbetssÀttet i förhÄllande till om eleverna har svenska som första, respektive andrasprÄk? ? PÄ vilket sÀtt anpassar lÀrarna den pedagogiska praktiken i relation till elevernas funktionsnedsÀttning? Teori Studien förankrades i Vygotskjis teori om att individens sociala- och intellektuella utveckling Àr förenade med varandra och att den proximala utvecklingszonen kan nÄs via interaktion. Det andra teoretiska perspektivet som studien förankrades i var Skidmores tankar om en inkluderande, respektive en exkluderande klassrumspraktik. Metod Metoden var kvalitativ med en hermeneutisk ansats.

FörvÀntat kunskapsbidrag: Denna studie förvÀntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstÄ, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolÄren. Syfte: Syftet Àr att pÄ en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn pÄ de blyga barnen frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tre. Teori: VÄr studie utgÄr frÄn tvÄ teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv dÀr avsikten Àr att se till hur elevens förutsÀttningar Àndras beroende pÄ hur omgivningen Àr utformad. Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att alla mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det Àr med hjÀlp av dialog som lÀraren kan gÄ in i barnets medvetande och dÀrigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin gÄr att kombinera och Àr dessutom relevanta utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.

Abstrakt Åberg, Caroline (2014). NĂ„gra röster om lĂ€rarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the TeacherÂŽs role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola ProblemomrĂ„de I och med införandet av den nya lĂ€roplanen, LĂ€roplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fĂ„tt nya riktlinjer och mĂ„l. Bland annat har kraven pĂ„ flexibilitet och individanpassning ökat.

Sammanfattning/Abstract ProblemomrÄde FörmÄgan att koncentrera sig och att hÄlla fokus har stor betydelse för allt lÀrande. Det finns mÄnga olika faktorer som kan pÄverka uppmÀrksamhetsförmÄgan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan pÄverka barnens uppmÀrksamhetsförmÄga och huruvida pedagogerna Àr medvetna om detta. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med mitt examensarbete var att fÄ en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien anvÀnder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmÀrksamhetsförmÄga. Mina frÄgestÀllningar gÀller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns nÄgot samband med barnens uppmÀrksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sÀtt att kommunicera och om uppmÀrksamhet. Teoretisk ram Jag utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lÀrandet Àr situerat, vilket innebÀr att vad vi lÀr oss och hur vi reagerar Àr beroende pÄ sammanhanget, miljön och situationen.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). SpeciallÀrarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Sveriges elevers lÄga resultat gÀllande matematik i internationella och nationella undersökningar Àr oroande. UtifrÄn detta konstaterande har regeringen genomfört flera förÀndringar, en ökad timplan vilket innebÀr fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikÀmnet, förÀndringar i kraven pÄ lÀrarutbildningarna samt bonusar till studenter som vÀljer att utbilda sig till matematiklÀrare. Vi vill i vÄrt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förÀndrade timplanen som regeringen tagit fram verkstÀlls och fÄr genomslag ute i skolan.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). SpeciallÀrarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Sveriges elevers lÄga resultat gÀllande matematik i internationella och nationella undersökningar Àr oroande. UtifrÄn detta konstaterande har regeringen genomfört flera förÀndringar, en ökad timplan vilket innebÀr fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikÀmnet, förÀndringar i kraven pÄ lÀrarutbildningarna samt bonusar till studenter som vÀljer att utbilda sig till matematiklÀrare. Vi vill i vÄrt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förÀndrade timplanen som regeringen tagit fram verkstÀlls och fÄr genomslag ute i skolan.

Bilén, Jenny och Friman, Petra (2015). Handledning, rÄdgivning eller konsultation? - En studie om fyra specialpedagogers handledaruppdrag (Tutoring, counseling or consultation? - A study of four special educators assignment). Specialpedagogprogrammet, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Bakgrund VÄrt intresse för handledning vÀcktes under kursen: Att leda professionella samtal. DÄ fick vi en förstÄelse för hur viktig handledning Àr för pedagoger i förskola och skola.

Sammanfattning/abstrakt Obeid, Najah (2015). ÖvergĂ„ng till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav sprĂ„kstörning ur ett lĂ€rar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school ? A qualitative study on the education of pupils with severe language impairment from a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective. Syfte Syftet med denna studie Ă€r att ur lĂ€rares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav sprĂ„kstörning blir överlĂ€mnade av sprĂ„kförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks Ă€ven kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mÄl - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: LÀrarnas kompetens, engagemang, förvÀntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. PÄ samma sÀtt spelar rektorn en viktig roll för hur framgÄngsrikt lÀrarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). AlltsÄ den som leder spelar en viktig roll för hur vÀl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmÄga att kritiskt och sjÀlvstÀndigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svÄrigheter i olika lÀrmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmÄga att analysera svÄrigheter pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfÀllig kunskap om kommunal mÄlstyrning bland lÀrare (Henningsson-Yousif, 2003), varpÄ det finns ett allmÀnintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gÄ till. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna fallbeskrivning Àr att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan.