Syftet med följande arbete är att kunna förstå och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen är organiserad - hitta den röda tråden - för att få svar på vad man (politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer) vill få ut konkret i verksamheten av Specialpedagogiska insatser, vilket även rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet är en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet på en kommunal arena. Undersökningen utfördes i två faser där först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingående specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer utifrån problemställningen: Vad vill man få ut konkret i verksamheten av Specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte är möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som är nödvändigt betraktade utifrån Foucaults maktperspektiv som utgår från den av makten drabbade, och i litteraturgenomgången behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lång- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat på att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare på att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet på organisationsnivå.

Vårt syfte med denna studie var att kartlägga gymnasielärares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelåg några likheter/skillnader bland gymnasielärarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrån skoltillhörighet, undervisningsämne och yrkesverksamma år som lärare. För att nå vårt syfte genomförde vi en enkätstudie bland samtliga gymnasielärare på två gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielärarnas uppfattning om vilka insatser de anser bäst och vilka insatser de använder till elever som riskerar att inte nå godkänt i sina kurser. I vår studie visar resultatet, att den enskilde gymnasieläraren har makten när det gäller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har även konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas på respektive skola..

Syftet med detta arbetet har varit att genom en fallstudie beskriva, kartlägga och kritiskt granska det specialpedagogiska stöd som ges och har getts till de elever som inte når uppnåendemålen i matematik och svenska i skolår åtta och nio på en 6-9 skola. Syftet var också att upptäcka och fastslå de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger resultat. Fallstudien bestod av observationer av specialpedagogernas arbete, intervjuer med specialpedagogerna samt granskning av dokument så som åtgärdsprogram, överlämnande dokument och nationella prov. Resultatet av fallstudien var att elever i behov av särskilt stöd i svenska och matematik upptäcks tidigt. De får också tidigt stöd.

Uppsatsens syfte är att med hjälp av livsberättelser få en inblick i elevers upplevelser av Specialpedagogiska insatser. Metoden är en livshistorieansats med tyngdpunkt på elevers syn på sin skolsituation och lärande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hållning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att verkligheten, kunskap och lärande skapas i social samverkan.Arbetet bygger på en empirisk studie av två elevers berättelser om sin skoltid. Eleverna går båda i årskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom områdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och föräldrars syn.

En jämförelse av hur två skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. Vårt syfte är att beskriva och analysera faktorer som är av betydelse när skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick från föjande frågor: På vilket sätt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan två skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med två rektorer, två klasslärare, en specialpedagog och en speciallärare för att ta reda på hur de på olika organisationsnivåer ser på den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka på några skillnader i hur de båda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

Tidiga och förebyggande samtal -syftet med arbetet var att undersöka vilka samtalsformer som används för att ge barn specialpedagogiska förebyggande och tidiga insatser.Jag vill belysa olika former av samtal det vill säga åskådliggöra olika förgreningar och inriktningar på samtal som sker i barns vardagliga miljöer.Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som bygger på sju yrkesverksammas bilder av sina arbetssätt med samtal i sitt dagliga yrkesverksamma liv. Sammanfattningsvis visar resultaten av min undersökning att samtliga intervjupersoner arbetar medvetet med samtal av olika former för att förebygga och ge tidiga insatser till barn och deras familjer..

Syftet med vår studie var att kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas på sex skolor i en kommun. Vi ville i vår studie söka svar på om skolor lever upp till de nationella och lokala kraven som ställs på utvärdering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom utvärdering och vilka krav som ställs utifrån styrdokumenten. Genom intervjuer med skolchef och rektorer ville vi kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att kommunen utvärderar den specialpedagogiska verksamheten som en del i skolans utvärderingsarbete med hjälp av utvärderingsmodellen Qualis.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och beskriva vad lärare anser är Specialpedagogiska insatser och hur de skulle önska att dessa var utformade i skolan. Jag tar reda på vilka elever lärarna anser vara i behov av särskilt stöd och vad det är för stöd som sätts in. Dessutom synliggörs vad lärare menar att de behöver få stöd och hjälp, för att lyckas ge alla elever det de behöver, men specifikt för elever i behov av särskilt stöd. Teori: Studien har inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv där man studerar människans upplevelse av ett fenomen, vilket i denna studie innebär lärarens upplevelser av Specialpedagogiska insatser. Metod: Studiens datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer av sex ansvariga klasslärare i åk 1-5 som är verksamma på tre skolor.

Detta examensarbete ger en bild av hur högstadielärare ser på specialpedagoger och deras arbete på högstadiet. Det visar också lärarnas inställning till specialpedagoger och deras arbete. Resultatet visar att inställningen hos lärarna varierar men man har tillit till specialpedagogernas kompetens. Lärarna använde sig av de specialpedagogiska resurserna i varierande grad, där lärarna i kärnämnena använde sig mer av den specialpedagogiska resursen än övriga lärare..

Syftet med undersökningen var att ta reda på och få insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser på lärande och utveckling. Vi ville också lyfta fram hur elever i behov av stöd får ta del av specialpedagogens insatser.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger på hur de upplever och ser på sitt arbete.Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö är avgörande för elevers lärande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och närmiljöer.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad sfi-lärare identifierar som specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Studien grundar sig på intervjuer med sex sfi-lärare i tre kommuner. Informanterna, som alla arbetar med kursdeltagare med kort eller ingen skolbakgrund blev tillfrågade att identifiera specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Resultatet visar, att även om det finns en specialpedagog som i någon bemärkelse är knuten till utbildningen, måste sfi-läraren i mångt och mycket använda sin egen erfarenhet och fantasi i den dagliga verksamheten..

Syfte: Mitt syfte med den här studien är att studera elevers upplevelser av Specialpedagogiska insatser. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv, då det i första hand är elevers upplevelser av Specialpedagogiska insatser som ska studeras. Genom mitt val av ansats hoppas jag kunna vidga min, såväl som andras, förståelse för elevers upplevelser av särskilt stöd.Metod: Utgångspunkten tas i livsvärldsfenomenologin, med Merleau-Pontys teori om den levda kroppen som bas. Studien genomförs som en intervjustudie där kvalitativa forskningsin-tervjuer ingår. I tolknings- och analysprocessen inspireras studien av det hermeneutiska syn-sättet som fokuserar på förståelsen av villkor och möjligheter hos människan.Resultat: Resultatet från studien går inte att generalisera, men deltagarnas berättelser är jämförbara med varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras Specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Syfte: Studien avser att undersöka den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. För att utforska detta utgår jag från följande frågeställningar:? Hur uppfattar specialpedagogerna sin yrkesroll, sina arbetsuppgifter och vad som är kärnan i det specialpedagogiska arbetet i förskolan?? Hur uppfattar enhetscheferna för elevhälsan specialpedagogernas yrkesroll och före-liggande arbetsuppgifter?Teori: Studiens teoretiska ram är inspirerad av fenomenografin och kopplas också samman med teorier kring professioner. Metod: För den här studien har en kvalitativ inriktning valts där halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor har använts. Urvalsgruppen är tre specialpedagoger som arbetar mot försko-lan i staden och tre enhetschefer för elevhälsan i samma stad som är specialpedagogernas che-fer.

SyfteStudien är en deskriptiv studie av upplevelser och erfarenheter förskollärare har av specialpedagogisk handledning i förskolan.Frågeställningar? Upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen har förändrats över tid?? Har förskollärarna upplevt behov av specialpedagogisk handledning?? Vad upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen har handlat om?? Vad upplever förskollärarna att den specialpedagogiska handledningen främst handlar om, enskilda barn eller hela barngruppen?? Upplever förskollärarna att den kunskap som erhålls genom den specialpedagogiska handledningen används i verksamheten?? Vad har förskollärarna för visioner om hur den specialpedagogiska handledningen skulle kunna se ut idealt?Metod: Studien är hermeneutiskt inspirerad i tolkningen av resultatet. Metoden som använts vid insamling av empirin är den kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjun. Teori: Områden som belyses är specialpedagogiska perspektiv och teorier, styrdokument och litteratur samt tidigare forskning kring området handledning. Resultat: Behovet av specialpedagogisk handledning av personal i förskoleverksamheten är idag större än den tillgång som finns till förfogande.