Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka specialpedagogers/speciallÀrares uppfattningar om sin yrkesroll, elever de möter och det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet i grundskolan. Syftet Àr Àven att studera vad begreppet en skola för alla innebÀr för specialpedagogerna/speciallÀrarna. VÄr metod Àr kvalitativa intervjuer med sju verksamma speciallÀrare/specialpedagoger. VÄrt resultat belyser vi utifrÄn en litteraturöversikt och tre perspektiv inom det specialpedagogiska omrÄdet. Det som har framkommit i vÄr studie genom resultatet och analysen Àr att speciallÀrarna/specialpedagogerna har en mÄngsidig yrkesroll och att de ser en tydlig skillnad mellan deras yrkesroll och en sÄ kallad vanlig lÀrarroll.

De begÄvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekrÀftade och bemötta utifrÄn sin mognads- och utvecklingsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första Är definierar begreppet begÄvade barn och om och i sÄ fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begÄvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begÄvning, de begÄvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnÄ vÄrt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första Är. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att pedagogerna upplevde att det var svÄrt att definiera begreppet begÄvade barn och att det finns mÄnga olika sorters begÄvningar.

Problem och syfte: MedlemslÀnderna i VÀrldshÀlsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa. Klassifikationen ICF bygger pÄ ett helhetstÀnkande dÀr mÀnniskors hÀlsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslÄr en mall för kartlÀggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprÀttande av individuell utvecklingsplan eller ÄtgÀrdsprogram. Syftet med undersökningen Àr att utvÀrdera hur lÀrare upplever att mallen skapar förutsÀttningar för ett gemensamt sprÄk.Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lÀrare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvÀrldsintervju.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ och fÄ insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser pÄ lÀrande och utveckling. Vi ville ocksÄ lyfta fram hur elever i behov av stöd fÄr ta del av specialpedagogens insatser.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger pÄ hur de upplever och ser pÄ sitt arbete.Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö Àr avgörande för elevers lÀrande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och nÀrmiljöer.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Syftet med mitt examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för hur rektorer ser pÄ inkludering av elever frÄn sÀrskolan i grundskolan och gymnasieskolan. Studien grundar sig pÄ en hermeneutisk ansats med intervju som metod. Jag vÀljer en kvalitativ metod eftersom mitt syfte inte Àr att generalisera och dra allmÀnna slutsatser utan fÄ en djupare insikt i hur just mina informanter ser pÄ mina frÄgestÀllningar. Som teoretisk bakgrund har jag valt att utgÄ ifrÄn de tre specialpedagogiska forskningsperspektiven, som benÀmns som det individinriktade,- deltagar,- samt dilemmaperspektivet. De resultat som framkom i min studie visade, i likhet med tidigare studier som gjorts inom omrÄdet, att det finns en tydlig diskrepans kring den syn pÄ inkludering som beskrivs i forskning kontra i den konkreta verksamheten ute pÄ skolorna.

Syfte: Mitt syfte med den hÀr studien Àr att studera elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett livsvÀrldsperspektiv, dÄ det i första hand Àr elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser som ska studeras. Genom mitt val av ansats hoppas jag kunna vidga min, sÄvÀl som andras, förstÄelse för elevers upplevelser av sÀrskilt stöd.Metod: UtgÄngspunkten tas i livsvÀrldsfenomenologin, med Merleau-Pontys teori om den levda kroppen som bas. Studien genomförs som en intervjustudie dÀr kvalitativa forskningsin-tervjuer ingÄr. I tolknings- och analysprocessen inspireras studien av det hermeneutiska syn-sÀttet som fokuserar pÄ förstÄelsen av villkor och möjligheter hos mÀnniskan.Resultat: Resultatet frÄn studien gÄr inte att generalisera, men deltagarnas berÀttelser Àr jÀmförbara med varandra.

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder frÄn förskoleklass till Är nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet sÀrskilda behov. MÄlgruppen bestÄr av pedagogisk personal frÄn förskoleklass till Är 9, samt rektorer.

Abstract Kokot, Maria. & LjunghÀger, Marie. (2007). Lekmiljön i förskolan ? möjlighet eller hinder? (Playground-environment in preschool ? possibility or obstacle?).

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.