Syfte: Att med denna studie undersöka specialpedagogers uppfattningar och resonemang om förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i specialpedagogisk praktik.Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sociokulturella perspektivet. MÀnniskan föds som en kommunikativ varelse inriktad mot att samspela med andra. Kommunikativa processer blir i detta perspektiv centrala i lÀrande och utveckling (SÀljö, 2010). Salutogent förhÄllningssÀtt handlar om att se det friska och positiva hos mÀnniskan samt arbeta för att stÀrka det som Àr bra och fungerar (Lundgren & Persson 2003). För att förstÄ och klargöra den problematik som uppstÄr i mötet mellan mÀnniskors olika förutsÀttningar och de olika villkor som finns i utbildning och skola har specialpedagogiska perspektiv utvecklats (Ahlberg 2009) Vilket perspektiv man vÀljer som utgÄngspunkt för specialpedagogik blir avgörande för hur man arbetar med elever i behov av stöd.Metod: I denna kvalitativa studie utgör halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer grunden för den insamlade empirin.

Bakgrund till val av Àmnet Àr min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i förskolan att dilemmat i skolutvecklingsarbetet Àr att det upplevs som ?en lÀxa uppÄt?. I Skollagens 4 kapitel poÀngteras det systematiska kvalitetsarbetet och i LÀroplan för förskolan (Lpfö, 98/10) finns de nationella mÄlen som inte har nÄgra kunskapskrav pÄ det enskilda barnet utan mÄluppfyllelsen i förskolan innebÀr att förskolan ska bidragit till varje barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien var att undersöka hur skolutveckling förstÄs pÄ förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivÄ och hur personal och chefer pÄ dessa nivÄer sÄg pÄ det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrÄgor togs tillvara i förskolan. - Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag kring skolutveckling av förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef? - Hur beskriver förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef det systematiska kvalitetsarbetet? - Hur upplevs det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken? Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats med fokus pÄ att tolka och reflektera kring andra mÀnniskors kÀnslor, förstÄelse och kunskap.

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att studera hur rektorer reflekterar kring och arbetar med verksamhetsutveckling, för att uppnÄ en förskola för alla med sÀrskild tonvikt pÄ specialpedagogisk handledning. Studien söker svar pÄ följande frÄgor:? Hur definierar rektorer begreppet en förskola för alla?? Hur deltar rektorer i och ökar sin kunskap om förskolans verksamhet för att kunna genomföra sitt verksamhetsutvecklingsuppdrag?? Hur nyttjar rektorerna den specialpedagogiska kompetensen i arbetet med en förskola för alla?MetodStudien tar sin utgÄng i en livsvÀrldsfenomenologisk ansats. I studien har halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med en reflexiv och öppen instÀllning anvÀnts. Detta för att fÄ information om rektorers egna tankar och reflekterande förstÄelse om sig sjÀlv och sin omvÀrld med sÄ lite pÄverkan frÄn intervjuarna som möjligt.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att i Ă„tgĂ€rdsprogram undersöka hur specialpedagoger dokumenterar och synliggör de elever som finns i grĂ€nsomrĂ„det av normal och svag begĂ„vning.Metod: Studien Ă€r en kvalitativ textanalys som har en diskursteoretisk ansats med en teoretisk bas inom det sociokulturella perspektivet. Empirin som har analyserats har bestĂ„tt av Ă„tgĂ€rdsprogram frĂ„n Ă„rskurs 1-9. ÅtgĂ€rdsprogrammen har granskats frĂ„n olika specialpedagogiska perspektiv för att fĂ„ en djupare insikt och en större förstĂ„else av Ă„tgĂ€rdsprogrammens budskap. Studien utfördes i en mindre kommun i VĂ€stra Götaland. Kommunen har 17 skolor i stadierna 1-9.

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Abdulkarim Ismail, Amna & FellnÀs, Ingela (2014). SprÄkstörning i ett flersprÄkigt perspektiv. En fallstudie. Language impairment in a multilingual perspective. A case study.

Syfte: Vi vill ta reda pÄ om det verkligen gÄr att möta de olika lÀrstilarna hos vuxna och om elever som misslyckats i grundskola och gymnasium kan lyckas bÀttre om de fÄr arbeta lÀrstilsinriktat. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger möter vuxna inlÀrare med skolsvÄrigheter och vad det resulterar i för eleverna i en verksamhet som utgÄr frÄn Dunn & Dunns lÀrstilsmodell.Teori: VÄr forskning bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Samspelet mellan lÀrare och elev utgör grunden för att arbeta med lÀrstilar och samspel och kommunikation Àr tvÄ honnörsord inom det sociokulturella perspektivet. SÀljö poÀngterar miljöns betydelse för inlÀrning vilket vi ocksÄ fokuserar pÄ i vÄr studie. Vi beskriver Gardners framgÄngsrika forskning som bygger pÄ olika intelligenser.

Bakgrund: Flera avhandlingar pekar pÄ att specialpedagoger lÀmnats helt utan stöd frÄn skolledningen i arbetet med att implementera den nya yrkesprofessionen (Malmgren Hansen, 2002). BÄde bristande kunskap men Àven ointresse hos rektor om specialpedagogens profession ses som bidragande orsaker till yrkesfunktionens svaga genomslag. Befattningshavare pÄ styrnivÄ utövar, enligt Ekström (2004), en ?icke-styrning? av det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet. Denna ?icke styrning? Àr, enligt Ekström, ocksÄ en form av styrning, inte minst för att det legitimerar de skeenden som pÄgÄr.

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svÄrigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Uppsatsens syfte Àr att tolka möjligheter och svÄrigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar pÄ gruppboende för just ensamkommande i Äldrarna 14-17 Är. Det empiriska materialet bygger pÄ fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete pÄ gruppboenden.

Titeln pÄ detta sjÀlvstÀndiga arbete Àr Impulsivt utagerande barn i förskolan. Det Àr en studie om pedagogers upplevelser och erfarenheter av arbete med barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Den engelska titeln pÄ arbetet Àr Impulsive aggressive behavior in pre-schoolers, a study of teacherŽs interpretations and experiences of work with pre-schoolers who exhibit such behavior. Syftet Àr att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession som förskollÀrare och specialpedagoger tolkar och uppfattar arbetet med dessa barn. FrÄgestÀllningarna för arbetet handlar om upplevda uppfattningar om orsaker till att beteendet kan uppstÄ och de arbetssÀtt som anvÀnds inom förskolan för att stödja och hjÀlpa de barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Arbetets teoretiska ram Àr Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell och Von Wrights (2002) punktuella och relationella perspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor och tvÄ specialpedagoger i en kommun. Resultatet av undersökningen visar att barn kan upplevas uppvisa impulsivt utagerande beteende pÄ grund av orsaker i miljön eller till följd av nÄgon form av oförmÄga hos barnet.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur speciallÀrare/specialpedagoger förstÄr och genomför sitt uppdrag att arbeta med elevernas fortsatta skrivutveckling i grundsÀrskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur menar speciallÀrare/specialpedagoger att egna erfarenheter formar undervisningen? Vilka didaktiska val gör speciallÀrare/specialpedagoger för att bidra till elevers skrivutveckling? Vad anser speciallÀrare/specialpedagoger vara svÄrigheter i det pedagogiska arbetet med elevers skrivutveckling? Vad identifierar speciallÀrare/specialpedagoger som utvecklingsmöjligheter för fortsatt skrivundervisning i grundsÀrskolan?Forskningsansats och MetodStudien har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats som teoretisk grund. Ansatsen gav studien ett redskap för förstÄelse av informanternas vardagliga verksamheter som de lever och arbetar i (Berndtsson & Johansson, 1997) genom fenomenet fortsatt skrivutveckling. I studien har vi nÀrmat oss speciallÀrare och specialpedagogers vardag i grundsÀrskolan, fÄtt ta del av deras undervisning och försökt göra deras röster hörda.

Syfte: Syfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring de faktorer som pÄverkar/avgör nÀr barn inom förskolan byter frÄn smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr: Vad och vem pÄverkar enligt pedagogerna beslutet nÀr ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergÄngen av barn frÄn en smÄbarnsavdelning till en avdelning för Àldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lÀr genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer Àn de sjÀlva ges barnet bÀsta chansen för lÀrande.

Syftet med studien Àr att synliggöra och analysera de diskursiva framstÀllningarna, av specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd, i fem artiklar i förskollÀrarnas facktidskrift Förskolan.Teorin utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt och diskursteoretiskt synsÀtt med antagandet att vi tillsammans anvÀnder sprÄkliga handlingar för att konstruera en verklighetsförstÄelse (Bergström & Boréus, 2000a, b; Winther JÞrgensen & Phillips, 2000; Dahlberg, Moss & Pence, 2001). Denna teoretiska plattform ger en syn pÄ sprÄket som havande en central roll i hur mÀnniskors identiteter, relationer och trosuppfattningar formas och det innebÀr att texter fÄr konsekvenser för lÀsarnas tankar och handlingar (Fairclough, 1992). Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys, inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det empiriska materialet bestÄr av samtliga artiklar (fem stycken), frÄn Är 2012 och 2013 i tidningen Förskolan, som bedömts beskriva specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar hur texterna beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd som barn med svÄrigheter utifrÄn en kompensatorisk specialpedagogisk diskurs. I texterna visar sig en bristdiskurs nÀr sprÄkbruket beskriver hur barn med sÀrskilda karaktÀristika Àr i svÄrigheter, eller riskerar att hamna i svÄrigheter pÄ olika sÀtt.