Syftet med föreliggande studie var att undersöka det specialpedagogiska stödet till elever i matematiksvÄrigheter i skolans tidigare Är. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuade tio speciallÀrare/specialpedagoger pÄ nio skolor i tvÄ olika kommuner. Majoriteten av pedagogerna hade specialpedagogexamen, men de flesta arbetade i praktiken som speciallÀrare. Samtliga speciallÀrare/specialpedagoger hade lÄng undervisningserfarenhet, dock inte specifikt av matematiksvÄrigheter. I litteraturgenomgÄngen framgick att det rÄder oenighet mellan forskare om hur matematiksvÄrigheter ska definieras.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssÀtt i de tidiga skolÄren förebygga matematiksvÄrigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

EssÀn bygger pÄ tvÄ egenupplevda hÀndelser som utspelar sig pÄ tvÄ olika förskolor dÀr jag varit yrkesverksam. De hÀndelser jag valt att beskriva sÀtter barnen Agnes och Victor och mig sjÀlv i handlandets centrum. Gemensamt för Agnes och Victor Àr att de bÄda Àr delaktiga i förskolans verksamhet och att de pÄ olika sÀtt skadar andra barn, vilket skapar svÄrigheter för mig som pedagog. I dessa situationer handlar jag spontant pÄ ett sÀtt som innebÀr en exkludering för Agnes och Victor dÄ det i stunden verkar rÀtt för att skydda de andra barnen. Men detta medför ocksÄ att de frÄntas sin rÀtt till delaktighet och medskapande i sin förskoleverksamhet.Jag syftar till att undersöka hur maktförhÄllandet barn ? vuxen pÄverkar hur jag agerar gentemot Agnes och Victor och om detta kan innebÀra etiska problem, i sÄ fall vilka? Hur kan jag som pedagog ta hjÀlp av etiken i mitt arbete? Genom ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt undersöker jag mitt handlande utifrÄn teorier om makt, etik och specialpedagogik och lyfter med hjÀlp av de tvÄ berÀttelserna fram hur olika sÀtt att handla kring Agnes och Victors agerande kan problematiseras genom specialpedagogiska perspektiv och begrepp.Följande frÄgestÀllningar ingÄr i mitt essÀskrivande: Vilka perspektiv kan jag som pedagog pÄ förskolan inta nÀr jag handlar i mötet med Agnes och Victor? Vad fÄr detta för konsekvenser för de aktuella barnen och verksamheten? Hur anvÀnder jag min makt som vuxen och hur pÄverkar denna Agnes och Victors situation?Genom mitt skrivande utforskar jag de svÄrigheter som finns beskrivna i mina berÀttelser och pÄvisar behov av reflektion tillsammans med andra för att kunna utveckla ett empatiskt och relationellt specialpedagogiskt arbetssÀtt för barn i behov av sÀrskilt stöd..

 Stockholms UniversitetSpecialpedagogiska InstitutionenFörberedande kurs i specialpedagogik 30 p.Vt. 2009. C-uppsats.Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning  ABSTRAKTSyftet med den hÀr studien Àr att beskriva hur nÄgra specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömÀssiga förutsÀttningar för inlÀrning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?Hur sÀger specialpedagogerna att skolan skapar förutsÀttningar och ÄtgÀrder för lÀrande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?Hur framtrÀder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?Undersökningen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun, dÀr resultaten grundar sig i intervjuer frÄn en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsÀrskolan, 7 specialpedagoger frÄn grundsÀrskolan och en rektor frÄn en friskola.Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrÄn sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever.

VÄrt syfte Àr att titta pÄ den nya speciallÀrarutbildningen som startar vÄren 2008 och att se vilka tankar den vÀcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och fÄ fram deras kÀnslor och reaktioner pÄ utvecklingen inom det specialpedagogiska omrÄdet. I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och speciallÀraren Ät och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns ocksÄ med för att fÄ ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska stÄndpunkter i Àmnet.

Henriksson, Christel (2007) ?oroliga barn har vi ju ganska gott om och de stör ju undervisningen? Elevkategorier som resurs i lÀrares tal om arbetsplanering.(?we have quite a lot of restless children and they disturb the teaching? Pupil categories as a resource in teachers talk about planning their work.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen; Malmö högskola. Syftet med följande studie Àr att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lÀrares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fÀltet. Arbetet visar pÄ hur lÀrare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fÄtt tillgÄng till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fÄtt ett material som i avseendet kategorisering pÄminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgÄngspunkter frÄn Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinÀr makt.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning 90p Rosenquist, Nina (2008). ÖvergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. (The transition from nine-year complusory school to comprehensive upper secondery school for pupils in special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Abstract Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att ge en bild av övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasiet för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Jag har valt att intervju specialpedagoger pĂ„ tvĂ„ grundskolan samt rektorn och lĂ€rare pĂ„ gymnasieskola. Resultatet av studien visar pĂ„ att det Ă€r den enskilda skolans normer och traditioner som pĂ„verkar övergĂ„ngen för elever i behov av sĂ€rskilt stöd.

Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur nÄgra grundskollÀrare uppfattar kunskapsomrÄdet specialpedagogik. Undersökningen bygger pÄ tre frÄgestÀllningar, vilka bidrar till att belysa grundskollÀrares uppfattningar om kunskapsomrÄdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ÀmnesomrÄde, som kan förstÄs utifrÄn flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrÄn vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstÄs. Betraktarens förstÄelse ter sig olika beroende pÄ val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag.

AbstractThis paper is about the organisation of the special needs education in three nine-year compulsory schools in Stockholm and the pedagogical thoughts and theories that underlie these organisations. The main purpose of the paper was to investigate whether the special needs education of these schools should be interpreted in accordance with a segregating or an including view on integration as these perspectives are presented by the Norwegian professor Peder Haug. In addition to this I also wanted to investigate if there were any historical arguments in favour of one or another of these perspectives that were still being put forward in today?s debate.The methods that I used were a study of literature regarding special needs education and interviews of a qualitative character with three special educationalists and a special teacher that were working on three different nine-year compulsory schools in Stockholm.The result of the study shows that a big part of the special needs education of the schools that I visited can be interpreted in accordance with the segregating view on integration.The organisation of the special needs education of the three schools differed slightly from school to school but the common trait was that the largest part of this work took place outside of the student?s regular classroom and sometimes outside of the scheduled school day.Two of the schools had special groups where students that were believed to have a need of special education got some, or their entire schooling. That the schools chose to build a big part of their special needs education upon solutions that should be regarded as segregating was motivated on the basis of an effect oriented view on education.

Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka barnlitteraturen som ett specialpedagogiskt verktyg. Vi lyfter barnlitteraturens möjligheter och vi vill bidra med ett specialpedagogiskt verktyg. Vi har producerat en bilderbok som riktar sig frÀmst till barn i koncentrationssvÄrigheter i Äldrarna 3 till 5Är. Barnboken syftar till att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla och identitetsutveckling samt att skapa förstÄelse och igenkÀnning hos barn i behov av sÀrskilt stöd. BerÀttelsen i vÄr barnbok handlar om fyra karaktÀrer, alla med olika egenskaper som kan relateras till olika typer av koncentrationssvÄrigheter, dÀr var och en av egenskaperna framstÀlls som nÄgot positivt och som har ett vÀrde i sig.

Autism Àr ett livslÄngt handikapp som stÀller stora krav pÄ familj, skola, sjukvÄrd samt övriga personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med dessa barn. Pedagoger och vÄrdare behöver medvetandegöras om sina förestÀllningar eftersom dessa styr bemötandet. MÄlet för behandlingen Àr mÄlmedveten trÀning eftersom förmÄga till social inlevelseförmÄga mer eller mindre saknas hos sÄvÀl barn som vuxna med autism.Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som fanns för att frÀmja utvecklingen av barn med autism, samt vilken pÄverkan dessa metoder hade pÄ barn- vÄrdarrelationen.Litteraturstudien var en granskning och en sammanstÀllning av ett specificerat forskningsomrÄde/Àmne. Resultatet visade pÄ att vÄrdare som anvÀnt sig av specialpedagogik i hemmet upplevde att relationen till barnen förbÀttrades. Genom att familjerna erbjöds undervisning om olika metoder för specialpedagogik pÄverkades barnen med autism pÄ olika positiva sÀtt.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogiska programmet Höstterminen 2010 Abstrakt Ghannad, Charlotte (2010). Att vÀxa upp med ett syskon som har diagnosen autism. En kvalitativ studie om syskonens tillvaro i familjer dÀr ett barn har diagnosen autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgÄngar och syskonen pÄverkar ömsesidigt varandras tillvaro.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka och jĂ€mföra vilken innebörd fem rektorer och fem specialpedagoger lĂ€gger i begreppet "sĂ€rskilt stöd?, samt redogöra för hur de beskriver att utformningen av det sĂ€rskilda stödet ser ut.Teori: UtgĂ„ngspunkten Ă€r forskning inom specialpedagogik. I analysarbetet har vi tagit hjĂ€lp av Bengtssons (2005) teorier i den fenomenologiska livsvĂ€rldsansatsen och Ödmans (2007) hermeneutiska tolkningsansats för att fĂ„ förstĂ„else för de 10 informanternas unika livsvĂ€rldar.Metod: Studien utgĂ„r ifrĂ„n en fenomenologisk livsvĂ€rldsansats och en hermeneutisk tolkning. Studien Ă€r kvalitativ och har genomförts med hjĂ€lp av 10 intervjuer, som samtliga spelades in pĂ„ mobiltelefon. Datan frĂ„n empirin delades sedan in i 6 olika teman.

Med denna studie undersöks hur specialpedagogerna sjÀlva uppfattar att deras kompetens och kunnande tillvaratas inom den organisation de verkar. Kring specialpedagogiken har det ofta funnits olika uppfattningar om dess innehÄll och vad det bör innehÄlla bÄde i teori och praktik. Denna diskussion kan tolkas delvis som kritik mot specialpedagogiken och mot specialpedagogerna. Den kan ocksÄ tolkas som att specialpedagogiken Àr en expansiv, förÀnderlig och diskursanpassat vetenskap. Specialpedagogen ute i verksamheten torde kunna sammanfatta hur uppdraget utförs och hur kompetensen tillvaratas frÄn sitt perspektiv pÄ olika nivÄer och inom olika system dÀr hon verkar.

Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av faktorer som pÄverkar mellanmÀnskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus pÄ relationen barn ? pedagog. Fokus finns pÄ hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pÄgÄende samspel dÀr barn kÀnslomÀssigt berör sin omgivning. De egna kÀnslorna som dessa samspel vÀcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram.