En jÀmförelse av hur tvÄ skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera faktorer som Àr av betydelse nÀr skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick frÄn föjande frÄgor: PÄ vilket sÀtt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan tvÄ skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer, tvÄ klasslÀrare, en specialpedagog och en speciallÀrare för att ta reda pÄ hur de pÄ olika organisationsnivÄer ser pÄ den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka pÄ nÄgra skillnader i hur de bÄda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga och undersöka pÄ vilket sÀtt den specialpedagogiska verksamheten utvÀrderas pÄ sex skolor i en kommun. Vi ville i vÄr studie söka svar pÄ om skolor lever upp till de nationella och lokala kraven som stÀlls pÄ utvÀrdering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom utvÀrdering och vilka krav som stÀlls utifrÄn styrdokumenten. Genom intervjuer med skolchef och rektorer ville vi kartlÀgga och undersöka pÄ vilket sÀtt den specialpedagogiska verksamheten utvÀrderas. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att kommunen utvÀrderar den specialpedagogiska verksamheten som en del i skolans utvÀrderingsarbete med hjÀlp av utvÀrderingsmodellen Qualis.

Detta examensarbete ger en bild av hur högstadielÀrare ser pÄ specialpedagoger och deras arbete pÄ högstadiet. Det visar ocksÄ lÀrarnas instÀllning till specialpedagoger och deras arbete. Resultatet visar att instÀllningen hos lÀrarna varierar men man har tillit till specialpedagogernas kompetens. LÀrarna anvÀnde sig av de specialpedagogiska resurserna i varierande grad, dÀr lÀrarna i kÀrnÀmnena anvÀnde sig mer av den specialpedagogiska resursen Àn övriga lÀrare..

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad sfi-lÀrare identifierar som specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Studien grundar sig pÄ intervjuer med sex sfi-lÀrare i tre kommuner. Informanterna, som alla arbetar med kursdeltagare med kort eller ingen skolbakgrund blev tillfrÄgade att identifiera specialpedagogiska behov och resurser i sin verksamhet. Resultatet visar, att Àven om det finns en specialpedagog som i nÄgon bemÀrkelse Àr knuten till utbildningen, mÄste sfi-lÀraren i mÄngt och mycket anvÀnda sin egen erfarenhet och fantasi i den dagliga verksamheten..

Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan. FrÄgestÀllningar:? Vilka behov av specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehÄll beskriver pedagoger att specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur nÄgon upplever nÄgot. Fenomenografi som ansats har utgÄngspunkten att beskriva variationer i olika sÀtt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig pÄ pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehÄllande fem olika typer av frÄgor.

SyfteStudien Àr en deskriptiv studie av upplevelser och erfarenheter förskollÀrare har av specialpedagogisk handledning i förskolan.FrÄgestÀllningar? Upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen har förÀndrats över tid?? Har förskollÀrarna upplevt behov av specialpedagogisk handledning?? Vad upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen har handlat om?? Vad upplever förskollÀrarna att den specialpedagogiska handledningen frÀmst handlar om, enskilda barn eller hela barngruppen?? Upplever förskollÀrarna att den kunskap som erhÄlls genom den specialpedagogiska handledningen anvÀnds i verksamheten?? Vad har förskollÀrarna för visioner om hur den specialpedagogiska handledningen skulle kunna se ut idealt?Metod: Studien Àr hermeneutiskt inspirerad i tolkningen av resultatet. Metoden som anvÀnts vid insamling av empirin Àr den kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjun. Teori: OmrÄden som belyses Àr specialpedagogiska perspektiv och teorier, styrdokument och litteratur samt tidigare forskning kring omrÄdet handledning. Resultat: Behovet av specialpedagogisk handledning av personal i förskoleverksamheten Àr idag större Àn den tillgÄng som finns till förfogande.

ABSTRAKT Eva Andersson & Ingela Östlin (2007) HuvudvĂ€rk och ont i magen ? Ă€r det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache ? is it stress A study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har specialpedagogiska insatser blev stressade pĂ„ grund av dessa Ă„tgĂ€rder. Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhĂ€llsperspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av sÀrskilt stöd samt lÀrares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien Àr kvalitativ och tar ansats utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. DÀr det fenomenografiska perspektivet innebÀr att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika mÀnniskor. Resultat av analysen visar att lÀrare uppfattar att det Àr endast vid utarbetning av ÄtgÀrdsprogram som elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare sÄ visar resultat att barn med diagnos av nÄgot slag eller barn som lÀrare uppfattar ha socioemotionella problem Àr de barn som lÀrare uppfattar fÄr specialpedagogiska insatser..

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats pÄ halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrÄgas i en skola för alla. Resultatet i vÄr undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrÄgades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnÄendemÄlen och den nationella proven..

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning pÄ att sÀrskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsÀgelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen nÀrmare. Syftet med vÄr studie blev dÀrmed att undersöka hur lÀrare tÀnker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studiedÀr fokusgrupper har anvÀnts som metod. Resultatet visar pÄ att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande.

Jag har gjort en undersökning för att se vilka förÀndringar som sker nÀr en specialpedagogisk enhet drabbas av nedskÀrningar. Syftet med undersökningen Àr att pröva Giota & Lundborgs (2007) teori som visar pÄ ett negativt samband mellan specialpedagogiskt stöd och mÄluppfyllelse i Äk 9. Detta har jag undersökt genom att studera förÀndringar av en specialpedagogisk enhets tjÀnstefördelning, enhetens besöksfrekvens av elever, elevernas slutbetyg samt hur skolans lÀrare uppfattar förÀndringarna av enhetens arbetsuppgifter. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie dÀr datainsamlingsmetoderna har bestÄtt av arkivdata, observationer, enkÀter och intervjuer. Det genomsnittliga meritvÀrde av slutbetygen pÄ den undersökta skolan har sjunkit samtidigt som nedskÀrningar har gjorts pÄ den specialpedagogiska enheten.

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga och ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska arbetet i matematik bedrivs pÄ individnivÄ, gruppnivÄ och organisationsnivÄ. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om den specialpedagogiska rollen samt matematiksvÄrigheter. Med hjÀlp av enkÀter till pedagoger som undervisar i matematik och intervjuer med specialpedagoger och skolledare vill vi fÄ en klar bild av de faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska arbetet bedrivs. Vi vill undersöka vad som styr valet av metod pÄ individnivÄ, vad som styr hur specialpedagogen arbetar pÄ gruppnivÄ samt vilka faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska stödet Àr organiserat. Dessutom vill vi ta reda pÄ vilka samverkansformer det finns mellan dessa nivÄer. För att fÄ en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgÄtt ifrÄn samt de inlÀrningsteorier vi tror kan vara giltiga för vÄrt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det specialpedagogiska arbetet i matematik inte prioriteras pÄ samma sÀtt som i svenskÀmnet i de lÀgre Ärskurserna.