The purpose of this study was to investigate how the special education, for children with language impairment in preschool, was organised in a municipality in Sweden. The study was based on interviews and field studies as the primary research tools in qualitative and ethnographic method. The result showed that special education teachers were localised in different geographic areas of school and that there were preschools that lacked special educational expertise in language impairment. Literature and the importance of playing for language development were emphasised as well as the use of signs and visual aids as augmentative and alternative communication. In the preschool for children with language impairment, the teachers carried their knowledge into practical and pedagogical work.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgång? i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

To talk about, talk to or with children. A conversation between a child and its teacher should be more than the teacher telling the child what to do, how to act. It should be more like a respectful and reverent meeting between two people where the adult sets the tone. The purpose of this research is to investigate teachers' experiences of conversations with children in need of special assistance. Our issues: What do teachers say about how they meet children in need of support? How do teachers response to students who are in difficulty? What ability have teachers and their school's to meet children in need of support and what appear to be particularly important or problematic issues for them in that work? In order to find some answers to our questions we interviewed ten teachers at two schools.

Intresset för denna studie började med tanken på musik som social rörelse och på vilket sätt detta medium framställer en verklighet av sociala problem och orättvisor.Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter ämnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förändras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna väg för. Det är främst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen består av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera på den mer närliggande lokala diskurserna samt använda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frågeställning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehåller sociala problem med relationssvårigheter, kärlek, styrka och vänskap i fokus..

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av världen. Svåra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vårdpersonal och de personer som vårdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frågor och dilemman. För att utveckla omvårdnaden av personer med demenssjukdom är det viktigt att kartlägga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.

En studie inom det specialpedagogiska området, där åtta unga vuxna från folkhögskolans Allmänna linje berättar om hela sin skolgång och vilka faktorer som påverkat deras studier både positivt och mindre positivt. Studien genomfördes genom halvstrukturerade intervjuer och med ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. I berättelserna framgår betydelsen av lärarens engagemang och betydelsen av att kunna anpassa sig till deltagarens nivå. Att få vara som man vill och bli accepterad, ingå i ett sammanhang var också en viktig framgångsfaktor för studier och som flera hittade just på folkhögskolan. Man kände sig inkluderad på folkhögskolan.

Our aim of this study is to analyze how the concept of reasonable standard of living is by assistance officers in geriatric care, as well as the impact of their discretion on the assessment. We conducted a qualitative study with the help of interviews. During the collection of the empirical material, we have experienced greater confusion among assistance officers opinion about the concept of reasonable standard of living. We lacked a clear answer to the concept content. The interview subjects' responses did not differ so much, they said, among other things, that the concept is difficult to interpret, fuzzy, or that they do not have a good understanding of it.

Bakgrund Arbetsrelaterad stress ?r ett v?xande problem inom slutenv?rden d?r sjuksk?terskor dagligen m?ter h?ga krav, etiska dilemman och resursbrist. L?ngvarig stress p?verkar b?de sjuksk?terskans h?lsa, yrkesut?vning och v?rdkvalitet negativt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rden.

Relationer är ett av de grundläggande band vi har i livet och är en viktig aspekt för den psykiska hälsan. Denna studie behandlar en speciell typ av relation, nämligen relationen mellan kontaktpersoner och deras brukare. Studien fördjupar sig i kontaktpersonernas egen upplevelse av många gånger en diffus relation som de har till sina brukare. Den diskuterar om den betalda relationen mellan kontaktpersonerna och brukarna är vänskaplig eller om den är mer professionell i sin natur samt belyser en del etiska problem som kan uppkomma i den här typen av relation. Den aktuella studien innefattar en kvalitativ ansats och bestod av semistrukturerade intervjuer i syfte att belysa relationen mellan kontaktpersoner och sina brukare.

Syftet med arbetet är att undersöka hur specialpedagogen arbetar i år f-5 för att främja en positiv läs- och skrivutveckling hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien baseras på tio semikvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom en medelstor skånsk kommun. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om hur läs- och skrivutvecklingen främjas gällande inlärningsprocess och utveckling samt metodval. Den belyser även specialpedagogens roll och adekvata teorier.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att informanterna ansåg sig ha en viktig roll i att främja en god läs- och skrivutveckling hos elever i svårigheter. Majoriteten av respondenternas arbetsuppgifter var förlagd till undervisning av enskilda elever.

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad forskningen säger allmänt om litteratursamtal och mer specifikt ta reda på de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för litteratursamtalet, varför det används i skönlitteraturundervisningen samt hur det kan te sig i skolans praktik. Två olika modeller, Chambers och Molloys, har fokuserats. Genom ett övergripande studium av både tyckta och elektroniska källor har frågeställningarna kunnat besvaras. I studien lyfts bland annat det läsarorienterade perspektivet, det sociokulturella perspektivet, flerstämmighet och dialog som centrala, teoretiska utgångspunkter och begrepp. Det gemensamma lärandet och perspektivskiftet, som kan ske i dialog med andra, ses som grundläggande.

Den fysiska miljön är viktig när vi vill skapa en skola som är lämplig att möta alla elever. Denna undersökning försöker ta reda på vilka krafter som styr utformandet av en ny skola. Genom intervjuer kartläggs projekteringen av fyra nybyggda skolor. Genom fältstudier granskas också slutresultatet, det vill säga den färdiga skolan. En arkitekt intervjuas och en pågående projektering av en skolombyggnad studeras.

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrån specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av specialpedagoger. Den empiriska studien består av inspelningar av fem intervjuer med specialpedagoger om handledning/konsultation och två samtal som leds av specialpedagoger. Det övergripande syftet är att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt på området redovisas. Det empiriska materialet består av intervjuer och samtal mellan specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.