Syftet med undersökningen är att se vilka likheter och skillnader som finns i svenskundervisningens arbete med skönlitteratur på högstadiet och på gymnasiet. Uppsatsen bygger på en såväl kvantitativ som kvalitativ undersökning av elever samt en kvalitativ undersökning av lärare. Deltagarna i undersökningen består av fyra lärare, två högstadie- och två gymnasielärare, och 85 av deras elever. Undersökningen visar att elever och lärare växelvis väljer vilken litteratur som ska användas i undervisningen. Det finns en gemensam uppfattning bland alla lärarna att eleverna visar ett motstånd mot den klassiska litteraturen.

This is an investigation into the ways in which a group of librarians experience and make use of the intranet in their vocational role. The theoretical frame of reference consists of a model of how professionals seek information, which is based on a role-theory. As a method, I have applied a qualitative case-study. Using semi-structured qualitative interviews I have interviewed five librarians and the webmaster responsible for the intranet in their library. I have investigated how elements such as the age and vocational role of the librarians affect their use of the intranet.

Syfte: På en 7-9 skola i Sverige finns en särskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig själva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trädde. Syftet var också att undersöka den aktuella skolans organisering av en särskild under-visningsgrupp.Teori: Framväxten av specialpedagogisk verksamhet och särskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, där också nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgångspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts också begreppet identitet och identitetsprocesser fram.Metod: Studien bygger på en fallstudie i etnografins anda, det är en kvalitativ studie där observation-er, intervjuer kombinerats.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa chefens roll i förhållande till personalomsättning inom en säljande organisation, utifrån dimensioner av person-environment fit och role stress. Metod: Utifrån studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats och redovisats med hjälp av well-grounded theory. Resultat & slutsats: Denna studie visar på chefers förståelse för vikten av att personer de anställer ska passa in i yrket och organisationen. De rekryterar främst efter personlighet och möjlighet att passa in i gruppen. Chefernas synsätt skiljer sig gällande överbelastning och stress.

Ett ökat antal frågor från verksamma lärare kring hur undervisningen kan anpassas för elever som har en kombinerad flerspråkighet och språkstörning ligger till grund för uppsatsen. Syftet med studien är att undersöka hur stödet vid flerspråkighet kombinerad med språkstörning är utformat. Fokus är att studera hur stödet är organiserat, vilka insatser som lärare och elever anser utgör ett stöd i skolarbetet samt hur stödet kan utvecklas. Utifrån det sociokulturella perspektivet och ifrån KoRP, ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, har en fallstudie i två skolor i två olika kommuner genomförts. Data har samlats in genom observationer och intervjuer, varav två med elever.Resultatet är en mångfald av trådar men bland annat visar studien att hur kommunen väljer att organisera sitt stöd påverkar hur specialpedagogen på den enskilda skolan agerar i sin yrkesroll.

Från och med juli 2011 kommer åtgärdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör därmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av särskilt stöd. Samtidigt skall åtgärdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lärarna i att formulera åtgärder som möjliggör långsiktig utveckling för eleven, skolan och även för läraren själv. Med hjälp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt åtgärdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivå samt maktaspekter kan synliggöras.

Akutmottagningar idag får ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen på akutmottagningen ställs då inför en situation där de inte hinner informera och förbereda barnet på vad som ska ske. Detta kan skapa en otillräcklighetskänsla hos anestesisjuksköterskorna på operation som därmed får ta hand om ett barn som inte är förberett på vad som kommer att hända. Att skapa förtroende hos barnet är en process som inte kan skyndas på och kräver mycket tid ända från första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier på i detta möte.

Undersökningar med jodkontrast ökar inom den radiologiska diagnostiken, dessa läkemedel medför vissa risker och biverkningar. En god kommunikation är en stor del av hälso- och sjukvården, så även inom radiologin. God information inför en sådan undersökning kan minska risken för biverkningar och patienter blir mer tillfredsställda med undersökningen. Syfte: Syftet var att sammanställa kunskap om informationen som ges till patienter som skall genomgå en röntgenundersökning där jodkontrast administreras. Har informationen påverkan på patienten? Hur vill patienten bli informerad? Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt.

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att förhålla sig till både stadgade lagar och den enskilda individens behov. Biståndshandläggarna kännetecknas som gräsrotsbyråkrater, då de är tjänstemän som befinner sig i daglig interaktion med samhällsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har påvisats i tidigare studier att de har många olika krav och förväntningar riktade gentemot sig. Vi ämnade därmed öka förståelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgångspunkterna var sociologisk rollteori utifrån Aubert, Allardt och Parsons.

Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida lärarprofessionalism kring läsfrämjande insatser växer fram i relationer. Syftet är också att utforska speciallärarens- och förstelärarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lärare att förändra och utveckla undervisningen gällande läsfrämjande insatser. Ytterligare ett syfte är attundersöka om det genom relationell handledning går att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrån hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvården.Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvården intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrågor samt intervjufrågor med relevans för studiens syfte användes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys (2003).Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende på anställningsform och sjuksköterskans personliga inställning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt låg och att antalet patienter per sjuksköterska var lägre än vad de var vana vid.

Syfte: Syftet med denna undersökning var att belysa hur några grundskoleelever medåtgärdsprogram helst ville organisera sin specialundervisning. För att nå vårt syfte följde vinågra centrala frågeställningar: På vilket sätt vill eleverna organisera sin specialundervisning?Hur motiverar de sitt val? Vad kan det bero på? Hur medvetna och delaktiga är eleverna ibesluten av stödåtgärder?Bakgrund och teori: När vi i höst påbörjade vår utbildning till speciallärare ökade vårtintresse för den specialpedagogiska litteraturen. Med erfarenhet av arbete medspecialundervisning ville vi fördjupa oss inom ämnet. Under arbetets gång studerade vilitteratur om specialundervisningens historia, våra nationella och internationella styrdokumentsamt specialpedagogisk litteratur om inkludering, segregering, integrering ochmedbestämmande.Metod: Vi använde en induktiv ansats och analysen av intervjupersonernas synpunkterutgjorde utgångspunkten för arbetet.

Barns tankar om döden är olika beroende på deras mognadsnivå. I arbetet har familjen betraktats som kontext och det cancersjuka barnet som klient i sjuksköterskans bemötande av svåra frågor om döden. Syftet var att beskriva sjuksköterskans kliniska erfarenheter som kan vara vägledande vid bemötande av cancersjuka barns frågor om döendet och döden. Frågeställningarna var "Vilka förutsättningar påverkar sjuksköterskans möjlighet att tala med barn om döden?", ?Hur bemöter sjuksköterskan barnets frågor om döendet/döden?? och "Hur utvecklas sjuksköterskan i sin yrkesroll i omvårdnaden av cancersjuka barn?" Vi använde oss av litteraturgranskning som metod p.g.a.

Från och med juli 2011 kommer åtgärdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör därmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av särskilt stöd. Samtidigt skall åtgärdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lärarna i att formulera åtgärder som möjliggör långsiktig utveckling för eleven, skolan och även för läraren själv. Med hjälp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt åtgärdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivå samt maktaspekter kan synliggöras.