Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern är en relativt ny tillgång i modern krigföring men används i stor utsträckning för olika uppgifter. Helikopterns förmåga att flyga men ändå bibehålla en nära kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har även inneburit att den har varit svår att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gått långsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tänkbart sätt att nyttja helikopterns förmågor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i två steg där första steget görs för att generera en teori utifrån teorier om kombinerad bekämpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmågor.

Syftet med detta examensarbete är att få en bild av hur eleverna ser på motivationen under matematiklektionerna, samt om eleverna upplever någon skillnad mellan låg- och mellanstadiet i matematikundervisningen vad gäller motivationen.I bakgrunden presenteras motivation utifrån några olika definitioner. Olika begrepp inom motivation så som inre och yttre motivation, prestationsmotivation och flow beskrivs samt att tre olika teorier belyses.Studien är gjord i Kalmar och sammanlagt har 23 elever intervjuats, 11 elever från årskurs 3 och 12 elever från årskurs 6.Resultatet visar på att det är olika faktorer som inverkar på elevernas motivation men att det framförallt är elevernas inre motivation som påverkar. För att eleverna ska uppleva matematiken mer motiverande krävs dock att det används mer praktiska uppgifter så som spel och lekar i undervisningen. De elever som medverkade i undersökningen upplevde att matematiken är mer motiverande på mellanstadiet då uppgifterna är mer utmanande och eleverna ser en användning av matematiken i det vardagliga livet..

I den här uppsatsen behandlas vad som är svårt för svenska invandrarelever när det gäller att lära sig svenska som andra språk, både utifrån målen i kursplanen och vad elever och verksamma lärare generellt anser är svårt. I uppsatsen studeras även hur lärare kan arbeta för att elevernas språkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger på är dels fakta från forskare och lärare inom ämnet, dels en enkätundersäkning som är gjord på elever som går i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lärare i svenska som andra språk. Enkätundersökningen består mestadels av uppgifter eleverna själva skulle göra. Någon enstaka uppgift behöver de själva svara på med egna ord.

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svårt. Detta utifrån vår egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svårt vilket vi också fann stöd för i litteraturen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs två och fyra där samma matematiska uppgifter gavs, både muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekräftade vår uppfattning att elever tycker att subtraktion är svårt. Det visade också tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa än de skriftliga. Baserat på resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen påstår vi att för en framgångsrik subtraktionsinlärning bör undervisningen utgå från elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gå hand i hand med additionsinlärning.

Under de senaste 200 åren har försvarsmakten varit ständigt närvarande i Karlsborg. Med utgångspunkt i begreppet makt har jag undersökt hur kommunen och företagarna i Karlsborg upplever denna militära närvaro samt hur de hanterar den. Genom att utgå från maktens tre ansikten har jag redogjort för hur Karlsborgsborna uppfattar makten. Jag har visat hur de anpassat och assimilerat sig efter de rådande förutsättningarna samt hur den otrygga situation de befinner sig i har påverkat kommunens företagande. Jag har även redogjort för de möjligheter och begränsningar som försvarsmaktens verksamhet medför till kommunen. Information har samlats in med intervjuer som metodverktyg.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur tiden organiseras kring perioden runt frukost inom barnomsorgen. Utifrån detta ställdes fråga om vad som styr tiderna för frukost till personalen samt en fråga till vårdnadshavare hur deras barn tas emot under frukosttiden. Ämnet undersöktes i en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie vilken genomfördes med hjälp av sociala media. Webbenkäter delades ut till en grupp pedagoger, till en grupp föräldrar samt i en vanlig statusuppdatering på Facebook. Empirin samlades in genom Google Drive och bearbetades i kalkylprogrammen Excel 2013 och SPSS version 20.

Studiens frågeställning har inriktats mot en kontroversiell tanke, en apokalyptisk sådan. Med frågan; Berodde Tawantinsuyus (dvs. inkas eget namn på sitt rike) snabba fall på en utsaga att det inom den andinska kosmologin, med fokus på Inka, fanns en konsensus rörande kosmologisk apokalyptisism?, söktes svaret ur två vitt skilda traditioner. Den ena var att studera den konventionella andinska vetenskapens rön, dvs.

Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrån teori, stärkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara på hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. Utifrån helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har två förmågor, empatisk förmåga samt förmågan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmågor åtnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. När osäkerheten i en organisation är stor finns ett behov av förståelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och växer sig starka genom detta.

Det är oftast upp till chefen att introducera en nyanställd i företaget ochlotsa runt denne bland arbetsplatser och nya arbetskamrater. Det är denhär processen som det här arbetet har behandlat, utvecklat och försöktunderlätta. Dels för chefen och dels för den nyanställde.I undersökningen har en litteraturstudie, en teknisk analys, en iterativprototyputveckling och en implementering av en prototyp ingått. Ilitteraturstudien har fokus legat på områdena webbdesign ochapplikationsdesign. Prototyputvecklingen har gått genom tre iterationer,från pappersprototyper till digitala bilder som använts som mall underimplementeringen av den slutgiltiga applikationen.Applikationen har utvecklats i .NET och C# mot en SQL databas.

Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur man i sex klasser, år tre, sex och nio, arbetade för att utveckla elevernas matematiska tänkande och därigenom förhindra svårigheter. Vi ville se om organiserandet av lärandet och sättet att kommunicera påverkade elevernas inställning till matematiken.I litteraturgenomgången tar vi upp vad styrdokumenten säger om matematik, barnets matematiska utveckling, matematik i skolan, attityder till matematik samt teorier om matematiksvårigheter. I den empiriska delen beskriver vi hur vi utförde undersökningen i två steg; en elevenkät i skolår tre, sex och nio samt en kvalitativ del som genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med elevernas pedagoger. I resultatdelen redovisas bl.a. slutsatserna att grupperna var mer flexibla bland de yngre barnen, vikten av att använda öppna frågor och uppgifter där vägen till lösningen var viktigare än svaret samt att eleverna i de olika skolåren inte fann matematikämnet svårt men däremot tråkigt.Konstateras kan att en del elever har matematiksvårigheter men många får svårigheter i samband med undervisningen.

Under mina första år som obehörig lärare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svårt att ta emot längre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att träna med ett arbetsminnesträningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sättas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling både om jämförelsen sker utifrån medelindexutvecklingen samt utifrån sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrån studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlärning är tydlig och att arbetsminnesträning kan ha en mycket positiv påverkan på elever med lindrig utvecklingsstörning som är integrerade.

Sammanfattning Det övergripande syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om lärarna är medvetna om varför de ska arbeta med 10-kamraterna och om hur medvetna eleverna själva är om varför de bör kunna 10-kamraterna. För att ta reda på detta genomfördes en intervju med 3 olika lärare angående deras arbete kring 10-kamraterna. Resultatet av intervjuerna visar att alla lärare arbetade med 10- kamraterna och har gjort det ett tag. Men alla arbetade inte exakt på samma sätt med 10- kamraterna. Enligt lärarna bör eleverna lära sig 10-kamraterna för det är användbart i många delar i matematiken.

Detta examensarbete utförde vi i år 2 i en skola i Haparanda kommun. Syftet var att undersöka om eleverna ser matematiken som finns runt omkring oss i vår vardag. Vår studie utgick ifrån att vi i matematiken arbetade med olika vardagsnära uppgifter och samtidigt pratade och reflekterade med eleverna över vad som var matematik i de olika situationerna. Detta med syfte att få eleverna att bredda sin syn på var, när och hur mycket vi använder oss av matematik i vardagslivet. Med eleverna gjorde vi bland annat stapeldiagram, lekte affär, utförde olika slags mätningar och bakade, samtidigt som eleverna fick fundera och efter varje pass sitta i grupp och diskutera vad som var matematik i detta arbete.

Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka dem i deras omvårdnadsarbete. Studien ämnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö påverkade deras omvårdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Västsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever påverkar dem i deras omvårdnadsarbete.

 Syftet med den här studien var att undersöka om och hur aritmetikdopning av textuppgifter kan anpassas till elevernas kognitiva förmågor och förkunskaper samt om det är andra faktorer som påverkar elevernas möjlighet att lösa dem. Metoderna som användes var ett test med eget konstruerade aritmetikdopade textuppgifter samt intervjuer. Enligt resultaten hade aritmetikdopning en påverkan på elevernas lösningsfrekvens där de uppgifter som krävde lägst aritmetisk kunskap hade högst lösningsfrekvens. Intervjuerna tydliggjorde att det fanns en förståelse för att elevernas läsförmåga, aritmetiska kunskapsnivå, begreppsförståelse och kognitiva förmåga påverkar elevernas möjligheter att lösa textuppgifter. Lärarnas uppfattning om att de behöver modellera hållbara strategier och metoder för att eleverna ska ges de bästa möjligheterna att lösa textuppgifter överensstämmer med forskningen.