Överträning är en komplicerad diagnos som drabbar idrottare då de får en negativ balans mellan belastning och återhämtning. Överträning har varit ett ökande problem de senaste decennierna inom elitidrotten som alltmer övergått från att vara amatörbetonad till att bli mer professionell. Återhämtningsperioden för den drabbade kan beroende på allvarlighetsgrad och insatser vara från några veckor upp till flera år och det är av stor vikt för den enskilda idrottaren att kunna undvika överträning för att få en så lyckosam karriär som möjligt. Syftet med rapporten är att undersöka de subjektiva faktorer som uppstår i det tidiga skedet av överträning. Fyra idrottare som tidigare varit övertränade har intervjuats med fokus på deras egna upplevelser, tankar och känslor.

Människor med psykisk sjukdom har ofta på grund av sina funktionsnedsättningar stora svårigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte får sina behov tillgodosedda. I syfte att förbättra livsvillkoren och samordna insatser för dessa människor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien är att belysa olika samhällsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrågor vi utgår från för att besvara syftet är hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud påverkat människor med psykiska funktionsnedsättningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhället. Genom att intervjua flera enskilda aktörer från nätverket kring människan med psykisk funktionsnedsättning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa.

Syfte: Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är idag vanligt förekommande. Genom olika hälsoprojekt kan arbetstagare bland annat få subventionerad träning och utbildning inom hälsoämnen. Studiens syfte var att försöka få en förståelse för hur några arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förändring. Syftet var också att få förståelse för hur individens människo- och kunskapssyn kan påverka viljan till ansvar för ett hälsosamt liv.Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt. Samtliga arbetstagare är kvinnor och anställda inom kommunen.Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hälsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna.

Studien syftar till att ge kunskaper om samlingen i förskolan. Utgångspunkten för studien är lärares uppfattningar om samlingens funktion i förskolan och vilken innebörd den har för dem. Frågeställningarna formulerades som Vilken funktion fyller samlingen i förskolans vardag? samt Vilken innebörd har samlingen för lärare?För att kunna ta reda på lärares uppfattningar om samlingen användes en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som teknik.Från två förskolor valdes sex lärare med olika utbildningar, val av förskolor och lärare grundar sig på bekvämlighetsurval. Resultatet visar att samlingens funktion har två innebörder dels som ett fenomen, dels som en arbetsform.

Studien omfattar ämnesområdena luftburen försörjning, logistikkoncept, operativ och taktisk logistik. Då försörjning av förband påverkas av insatsens operationsplan, den fysiska miljön och den hotbild som råder, är det en nödvändighet att det logistikkoncept som styr hur understödet genomförs är av en robust och adaptiv karaktär.Syftet med studien är att undersöka vad ett logistikkoncept vinner på att ha luftburen förnödenhetsförsörjning som en ingående parameter samt att undersöka hur Försvarsmaktens marktaktiska förband påverkas av att understödjas av ett sådant koncept.Studiens empiri utgår huvudsakligen från de svenska Försvarsmakts doktriner och dokument vilken kompletteras genom intervjuer samt utländsk stödlitteratur. Analysverktyget utgår ifrån Moshe Kress teori om Operational Logistics. I studien analyseras logistikkoncept som tillämpats vid tre olika insatser.Av studiens analys framgår att ett logistikkoncept svårligen kan vara av robust och adaptiv karaktär om konceptet saknar möjligheten att tillämpa luftburen försörjning som metod. En viktig slutsats är att metoden kan öka understödda förbands förmåga till uthållighet och verkan..

Bakgrund: 13 procent av alla kvinnor drabbas av postpartum depression (PPD). PPD påverkar inte bara kvinnan som individ utan även barnet och resten av familjen. Syfte: Att belysa de faktorer som på olika sätt har betydelse vid postpartum depression. Metod: Litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsychInfo och PubMed.

Studien syftar till att identifiera faktorer vilka kan främja ett ökat turismföretagande.Det är en kvalitativ studie som främst baseras på 21 intervjuer som genomförts inomdet område som den empiriska delen av studien omfattar, Destination Läckö Kinnekulle,vilket innefattar Götene och Lidköping med omnejd.Studien visar att de flesta insatser som genomförts har viss positiv inverkan förturismnäringen, men på olika sätt. Turismnäringen är omfattande och påverkas av mångaaspekter i samhället. De som främst startat turismföretag är inom studien kvinnor som drivsav ett brinnande intresse och som ser företagandet mer som en livsstil. Turismföretagarnabesitter själva kunskap, kreativitet och förmåga att driva verksamheten. De efterfrågar stödoch konkreta nätverk främst rörande marknadsföring, finansiering och alla de regelverk somomgärdar turismföretagare.

Tidiga vuxenlivet präglas av oprövade miljöer och situationer. Detta ställer höga krav på individens perception, anpassningsförmåga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gången är krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden där kan i förlängningen resultera i negativa hälsoeffekter. Syftet med denna enkätstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fängelse beskriver sin tidigare skolgång utifrån teorier om inkludering. För att fånga studiens syfte ställs följande frågeställningar: - Vilka händelser, upplevelser och känslor lyfter ungdomarna i studien fram när de beskriver sin tidigare skolgång? - Hur kan deras berättelser förstås utifrån teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger på är hämtad ur den sociokulturella lärandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berättelser, utifrån en rubrikmall, använts. I studien deltar fyra män i åldrarna 18-21 år. De befinner sig vid studiens genomförande på en av kriminalvårdens ungdomsavdelningar.

SammanfattningSyftet med studien är att få en större inblick i de faktorer som eleverna själva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola känner sig lärare ofta maktlösa inför elever som är omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förståelse för vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i deras skolarbete ger lärarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta är brist på motivation situationsbunden, eleven kan mycket väl vara motiverad i andra sammanhang än skolan. Så hur kan lärarna väcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer påverkar eleverna?Särskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §, gällande att läraren vid utvecklingssamtalet skall i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen, har varit ett stöd för lärarna i deras arbete och om det lett till ett gemensamt arbete på deras respektive skolor. Utifrån resultatet av intervjuer med lärare och skolledare på två skolor samt genom att söka i aktuell litteratur och forskning har vi dragit vår slutsats. Det finns inget svar som är gemensamt för alla, två av lärarna anser inte att tillägget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § tillfört dem något när det gäller deras arbetssätt medan de andra tycker att det hjälpt dem att strukturera och organisera sitt arbete.

Demenssjukdomar går inte att bota, men med stöd och olika insatser kan gynnsammare förutsättningar skapas för att kunna klara av vardagen, höja livskvaliteten för personen i fråga samt närstående. I vårt samhälle blir demenssjukdomar allt vanligare med den enkla anledningen till ökad livslängd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilka sätt agitation och aggression vid en demens sjukdom kan minskas. Med utgångspunkt i systematiskt tillvägagångssätt utifrån Goodmans (1993) sju steg utfördes en litteraturstudie. Tio utvalda vetenskapliga artiklar valdes utifrån sökningar i databaserna PubMed, Cinahl samt PsychInfo, där artiklar både utgick ifrån kvalitativa samt kvantitativa studier.

Dagens äldreomsorg är inne i ett spännande skede med privatisering och förändringsarbete av den traditionella äldreomsorgen. I detta arbete görs en kort återblick bakåt i tiden med bland annat Fattigvårdsförordningen 1871, Fattigvårdslag1918, Lagen om socialhjälp1956 och socialtjänstlagen (SoL) 1982 där vi ser att det har det hänt mycket inom äldreomsorgen genom åren. Denna uppsats kommer att handla om hur fyra kvinnor vill ha den framtida äldreomsorgen för egen del. Detta görs genom att intervjuer om deras personliga erfarenhet, yrkesmässiga erfarenhet och deras uppfattning om dagen äldre och äldreomsorg samt att det görs en analys utifrån Maslows motivationsteori och behovspyramid. Slutsatsen blir att det finns sju nivåer som mina informanter tar upp som viktiga saker för den framtida äldreomsorgen.

Ökande sjuktal ökar behovet av effektiv rehabilitering. För att kunna förbättra dagens rehabiliteringsinsatser krävs en överblick över deras innehåll och resultat. Ett antagande i denna studie var att om kraftskapande årgärder återfanns i en rehabiliteringsprocess skulle detta återspeglas i en upplevelse av empowerment hos dem som rehabiliterats. Studiens syfte var att kartlägga några rehabiliteringsaktörers insatser för att se vad dessa gett för resultat i form av empowerment hos dem som rehabiliterats. Två aktörer studerades, Arbetsförmedlingen och Piteå Kommun.