BakgrundAllt fler tillverkande företag ställs inför högre kundanpassning där konkurrensen är hård vad gäller krav på hög kvalité och låga tillverkningskostnader med korta framtagningstider. Det gäller därför att företag prioriterar och gör det rätta avvägningarna mellan resursutnyttjning, kapitalbindning och leveransservice. Med hjälp av en väl fungerande lagerstyrning kan de lägsta möjliga lagernivåerna tas fram för att möta den önskade kundservicepolicyn. Lägre lagernivåer bidrar dessutom till att både kapitalbindningen och lagerhållningskostnaderna minskar. Studien utfördes vid O-fabriken, VCE i Skövde.

SSAB Tunnplåt har i Borlänge en produktionsanläggning innehållande varmvalsverk, kallvalsverk, normaliseringsanläggning, betsträckor, spaltsträckor, klippsträckor och ytbeläggningslinjer m.m. Genom hela varmvalsningsprocessen bildas oxid på den varma stålytan s.k. glödskal. Under pågående processer avlägsnas glödskalet för att ej påverka slutproduktens ytfinish och materialegenskaper. Fastän ytan spolas ren från glödskal före varje valsning händer det att det finns glödskalsproblem i form av grov yta på de färdiga banden.

Med vårt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebär och vilka verktyg och metoder de använder sig av för att inte vägleda utifrån ett traditionellt synsätt på könsroller. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och har utgått från intervjuer med studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskola. De rådande genusstrukturer som finns idag påverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vägledare får en ökad medvetenhet, så att de kan få de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har använt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus påverkar oss inom alla nivåer i dagens samhälle och då även val av utbildning och arbete. Vi har i vår undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvägledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begränsade av sin könstillhörighet.

I takt med att utvecklingen i fordon går framåt i rasande fart finns risken att man med ökadutvecklingshastighet börjar glömma viktiga delar i användbarhet och kanske till och med missardet ursprungliga målet. Detta kan bli ett problem när man ska utveckla ett grafisktanvändargränssnitt för fordon och missar viktiga tester för att undersöka människors kognitivaförmåga för nya system.Genom att göra användartester i ett tidigt stadium kan man mycket tidigt få veta om man hartagit fram rätt produkt för målen.Problem med att göra tester i ett tidigt stadium är att mycket kapital måste sättas in för att skaffadyra programvaror som öppnar för möjligheten att göra tillräckligt trovärdiga tester förtestpersonerna. Det är alltid fördelaktigt att utföra tester som liknar den färdiga produkten så närasom möjligt för att kunna ge ett optimalt resultat.Detta projekt löste stora delar av problemet genom att med ett praktiskt verktyg som utveckladeskunna, med mycket låga kostnader simulera avancerade, skräddarsydda, grafiskaanvändargränssnitt. Dessa gränssnitt ska sedan vara helt kompatibla med de fordon och hårdvarasom spelar roll i den färdiga produkten. Verktyget har utvecklats med mycket fokus påanvändbarhet där man vid användning endast behöver lägga ner väldigt lite tid på att förberedaverktyget.

Syftet med studien är att studera det sociala mediet Instagram och hur Instagram utgör ett identitetsskapande verktyg för självrepresentation hos studenter från medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet (MKV) samt statsvetenskapliga programmet (SVEP) på Högskolan i Halmstad. .

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken utsträckning könsroller skiljer sig från normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

Syftet med studien är att undersöka hur ett tillväxtföretag kan fortsätta att växa och samtidigt vara en lärande organisation. Hur kan konkurrensutsatta tillväxtföretag hitta former för lärande för att finna bestående konkurrensfördelar, och vilka uttrycksformer tar sig detta i organisationer? Kan man hitta ett lämpligt verktyg för att strukturera lärandet i organisationen samt vilka fördelar kan åtnjutas av att vara en lärande organisation? Undersökningen utgår från en kvalitativ metod och utgörs av en fallstudie av Gina Tricot som uppfyller kriterierna för studien genom att de befinner sig i en tillväxtfas samt att de verkar i en konkurrensutsatt bransch. Den teoretiska referensramen har byggts upp kring olika teorier och synsätt som behandlar den lärande organisationen och empirin består i huvudsak av fyra intervjuer med medarbetare på Gina Tricot. Vad som framkommit i studien är att lärande är viktigt i ett tillväxtföretag eftersom det medför fördelar som underlättar utveckling, och minskar risken att man tappar kontrollen över den växande verksamheten.

Begreppet historiemedvetande har länge varit en del av ämnesplanen för historia, men inte förrän 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det är ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvärld, sin historia samt ålägga perspektiv på framtiden. Men det är samtidigt problematiskt eftersom det är motsägelsefullt och svårtolkat. Därför är syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att använda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att använda film med historiskt tema är inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan återge de historiska händelserna exakt som det var.

Trots att det är väl känt hur viktig biodiversitet är för mänsklig hälsa och välbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat när städer breder ut sig över ekologiskt viktiga områden och förbrukar resurser från stora kringområden. Förluster av biodiversitet ökar människans sårbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal värden; såväl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sätt att försöka synliggöra dessa värden är att använda begreppet ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt är till nytta för oss och är ett sätt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhällsplanering är det möjligt att gynna ekosystemtjänster exempelvis genom att bevara och nyanlägga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhängande gröna stråk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvägar. Som exempel på hur konceptet kan vara ett verktyg i samhällsplanering används delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna används ekosystemtjänstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frågor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mål och åtgärder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att använda ekosystemtjänster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett värde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sätt att se på gröna miljöer i samhället och bidrar med en förståelse för grönstrukturens värden och mångfunktionalitet.

Genom att använda ett multiplattformsutvecklingsverktyg kan utvecklare distribuera applikationer till flera olika plattformar. Problemet är att dessa verktyg inte är lika välanvända eller dokumenterade som de dedikerade (t.ex. Android SDK) och det kan vara svårt för enskilda utvecklare eller företag att veta vilket verktyg de ska välja. Efter en grundlig kartläggning av flera multiplattformsutvecklingsverktyg valdes slutligen Corona SDK och PhoneGap ut för vidare utvärdering. Utvärderingen utfördes genom att skapa en applikation som sparar, raderar och visar noter i båda verktygen liknande en utvecklad med Android SDK.

Dagens elektroniska patientjournalsystem har begränsade möjligheter att på likartat sätt strukturera och lagra patientinformation. Det är en anledning till att det är problem med att utbyta patientjournaldata mellan olika system. Detta försvårar bland annat forskning och tillgänglighet till patientinformation. Brist på tillgänglighet minskar i sin tur möjligheten att ge en god vård oberoende av var patienten befinner sig.Inom projektet openEHR har en idé med så kallade arketyper tagits fram som ett enhetligt sätt att strukturera utbytbar patientjournaldata för att möta framtida krav på patientjournaler och patientjournalsystem. Arketyper är formella modeller av kliniska informationsentiteter, exempelvis blodtryck.

Användning av surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De används dock inte lika mycket av varje lärare. Genom denna studies syfte vad det är som gör att lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda på studiens syfte, genomfördes intervjuer på tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare år.

BakgrundOrganisationen vid namn Innovationsgymmet har som mål att lära och att själva lära sig mer om innovativa processer. Satsningen har som fokus att forska inom innovation och samtidigt hjälpa företag att träna sin innovationskompetens. Denna studie ska underlätta innovationsprocesser hos Innovationsgymmet.ProblemformuleringMed ökande konkurrens från olika delar av värden så behövs det nya innovativa strategier för att bemöta dessa globala utmaningar. Innovationsgymmet ska tillsammans med företag skapa en innovationsprocess där målet är att träna företags innovationskompetens. Utmaningen är att skapa ett digitalt diagnosverktyg som ska fungera för Innovationsgymmet och vara inom ramarna för beställarens intressen.SyfteSyftet med denna studie är att ge Innovationsgymmet möjligheten att presentera resultat utifrån analyser på ett sätt som inspirerar och övertygar de personer eller företag som är med och deltar i innovationsprocessen.Metod Studien fick understöd från intervjuer och idégenerering.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att belysa hur idrottslärare går till väga för att samtliga elever ska känna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lärande under idrottslektionen.Finns det några verktyg som idrottslärare använder för att eleven ska få arbeta och utvecklas på sin egen specifika nivå och i så fall hur används de?Finns det några likheter eller skillnader när det gäller verktygen som används mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar läraren elevernas prestationer när det gäller skiftande prestationsnivåer?Vad anser eleverna själva om hur läraren använder sina eventuella verktyg?MetodDen här studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts på olika skolan, både gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslärare samt fyra stycken elever. De har spelats in på bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats på en intervjuguide och intervjuerna med lärarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.