AbstraktSyftet med examensarbetet var att undersöka vilka uppfattningar lärare i Idrott och Hälsa har om kursplanerna i ämnet Idrott och Hälsa A. För att besvara syftet formulerades följande frågeställning: Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa kursplanen i Idrott och Hälsa A? Vilken betydelse anser lärare i Idrott och Hälsa A att kursplanen har för utformandet av lektionerna?Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod där vi intervjuat 8 gymnasielärare i Idrott och Hälsa. Lärarna är fördelade på 6 olika skolor i västra Sverige. Utsagorna som framkom av intervjun har därefter analyserats efter en hermeneutisk ansats.

Titel: Kommun i aktion via kommunikation ? en studie om Vara kommuns profil och imageFörfattare: Sophia Drejenstam och Susanna OdinKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Marie GrusellAntal ord: 19 968Syfte: Att beskriva vilken uppfattning nyinflyttade till Vara kommun har om kommunen samt förklara varför uppfattningarna ser ut som de gör.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Studien bygger på sex stycken intervjuer av respondentkaraktär.Huvudresultat: Individens uppfattning om Vara kommun (innan, under och efter flytten) beror på i vilken fas av flytten som individen befinner sig. Beroende på i vilken fas i flytten individen befinner sig får också individuella förklaringsfaktorer, såsom individens sociala förutsättningar, individens samhällssyn och individens medieanvändning, genomslag för individens uppfattningar om kommunen. De nyinflyttade till Vara kommun uppfattar olika aspekter av Vara kommun på ett positivt eller negativt sätt. Studiens huvudresultat inbegriper också att det finns en diskrepans mellan Vara kommuns profil och den image som de nyinflyttade har av kommunen, framförallt vad gäller kommunens satsning på entreprenörskap..

Rollbaserad åtkomstkontroll är en standardiserad och väl etablerad modell för att hantera åtkomsträttigheter i informationssystem. Den vedertagna ANSI-standarden 359-2004 saknar dock stöd för att geografiskt avgränsa rollbehörigheter. Informationssystem som behandlar geografiska data och de senaste årens ökade spridning av mobila enheter påkallar ett behov av att sådana rumsliga aspekter diskuteras inom kontexten av rollbaserad åtkomstkontroll. Arbetet syftar till att bringa klarhet i hur det befintliga kunskapstillståndet inom ämnesområdet rollbaserad åtkomst kontroll med geografisk avgränsning ser ut, och vilka aspekter hos detta som står i behov av vidare utveckling. Genom de teoretiska referensramar som skapats vid inledande litteraturstudier har en efterföljande systematisk litteraturgenomgång möjliggjorts, där vetenskapligt material selekterats genom fördefinierade urvalskriterier.

This study deals with some contested issues regarding prehistoric cultural development in Amazonia and the colonial impact on the native inhabitants of the area. It focuses on the relation between groups belonging the language families of Tupí and Gê, on one hand, and the different ecological zones that they inhabit, on the other. GIS mapping is used to visualise the distribution and movements of these groups in relation to ecology and the impact of European colonization. GIS is shown to be a useful methodology for analysing historical data derived from written sources and maps. The results of these analyses are discussed in the light of different theoretical perspectives.

Sammanfattning Varje dag landar det fler och fler nyanlända barn till skolor i Sverige från olika delar av världen och med dessa barn medföljer olika upplevelser som därför behöver ett särskilt bemötande. Visa av de eleverna placeras i förberedelseklasser för att få en lugn start för livet i det nya landet. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med fyra förberedelseklaslärare ta reda på lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklass och vad det är man ska ta hänsyn till när man arbetar i förberedelseklasser. Med hjälp av intervjuerna fick jag fram lärarnas uppfattning om sitt eget arbete med nyanlända elever i förberedelseklasser och sedan analyserades svaren med jämförelse med tidigare forskning inom ämnet.   Tidigare forskning och litteratur visar att elever som kommer till Sverige tar med sig olika svårigheter och går genom olika processer som bör bearbetas i det nya landet. Forskningen visar även att lärare som arbetar med nyanlända elever bör vara medvetna om elevers svårigheter och hur man bör möta och stödja de nyanlända elever.

Vi har genom en kvalitativ fokusgruppsstudie undersökt hur barns uppfattning ser ut angående mediernas rapportering och påverkan kring fetma. Syftet är att se hur barn i tioårsålder upplever att de påverkas av den rapportering kring hälsa och främst fetma som återfinns i dagspressen. Genom fokusgruppsintervjuer har vi velat få fram barnens egen syn på mediernas framställning av fetma och hälsa. Vi vill även se hur två rikstäckande dagstidningar framstället barn och fetma i sina artiklar under en viss tid, detta som ett underlag för vår studie om barnens uppfattning om ämnet.I resultatet resonerar vi kring vad medierna säger om fetma och barn och hur bilden av detta ser ut i de dagstidningar vi valt. När det gäller studien av dagstidningarnas rapportering kring fetma och övervikt fann vi att fokus i första hand ligger på Sverige och USA.

The Sand Catcher                                                       The thesis project The Sand Catcher investigates the encounter between permanent structures and an ever-changing landscape. The migrating sand dune Råbjerg Mile in northern Denmark is 40 meters high and moves more than 15 meters every year. By introducing a solid structure on the site, the fast movement of the sand dune is emphasised and thereby our view of time and space.Through intuitively building models with varied openings and densities I investigated how architectural elements react with sand. From these experiments a series of spatial features and effects were found, generated from the meeting with the sand.The Sand Catcher is a solid and permanent structure. The sand is the liquid element that generates new spaces, circulations and experiences.

Glimmingehus is one of the most well preserved medieval castles in Sweden. This essay examines why it was built ? what were the intentions of the Lord, Jens Holgersen? Even though we?ll never be able to ask him, the answer to the question ?why?? can give us aninsight of how a man of his position thought in the Late Medieval time. To answer the question the castle are explored through three different angles ? the Lord of the castle and thesocial context the castle was built in, the landscape surrounding Glimmingehus ? has Jens Holgersen left any structural clues there, and finally the castle itself ? how has a potential visitor experienced Glimmingehus? The methods are greatly influenced by Gunhild Eriksdotter, who in her book Bakom fasaderna explores the possibilities of an analysis ofexperience together with an analysis of function in the archaeology of buildings.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Projektarbetet har utförts på Kågesågen, där det finns ett behov att öka effektiviteten på mätstationen där virke mäts in för betalning och produktionsstyrning. Ledningens ambitioner är att optimera mängden inmätt kubik i mätstationen. Planer finns även att göra investeringar för att öka effektiviteten, vilket medför att ledningen vill veta var behovet är som störst. Syftet med studien var att ge sågen en uppfattning om utnyttjandegraden av mätstationens nuvarande kapacitet samt ge åtgärdsförslag för att minska stopp och stockluckor. Detta skulle ske genom en tidsstudie på 120 timmar.

Vårt examensarbete fokuserar på att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers syn på matematikämnet. Vi har försökt åstadkomma detta genom att besvara tre frågeställningar angående på vilket sätt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och använder sig av skolämnet matematik samt vilka upplevelser de har av sådana situationer och vad som påverkat deras prestationer. Metodmässigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkät som innehåller två olika sorters frågor: sju med svarskalor och två öppna frågor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkät distribuerades digitalt via Internet till en slumpmässig grupp och vi fick in 141 svar från människor mellan åldrarna 13 och 53. Vårt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med läraren, lärarens matematiska kunskaper, lärarens undervisningsmetod och lärarens återkoppling med elever är viktigare än faktorer som matematikbokens utformning och föräldrars engagemang.

Allt fler människor vårdas och dör i sina hem, vilket gör hemmet angeläget som forskningsobjekt. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken eller vilka idémängd(er) relaterad(e) till begreppet hem som förmedlas i forskning om palliativ vård, samt att analysera resultatet utifrån kulturgeografiskt centrala rumsliga begrepp och perspektiv. Använd metod är Rodgers´evolutionary concept analysis, och materialet som analyserats 15 vetenskapliga artiklar inom palliativ vård publicerade 2009-2014. Resultatet av studien redovisas i fem attribut relaterade till begreppet hem; hem som aktör, hem som känsla, hem som plats, hem som rum och hem som bakgrund. Hem som aktör karaktäriseras av att det privata hemmets förmåga att agera så att det påverkar patient, närstående eller vårdpersonal.

En studie av hur lärare på gymnasiet arbetar med synliggörande av elever som identifierar sig som homo- och bisexuella eller transpersoner och motverkande av heteronorm. Vidare undersöker studien elevernas uppfattning av skolans och lärarnas arbete och kunskaper i hbt-frågor. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna arbetar med värdegrundsfrågor, speciellt hbt-frågor, vilken kompetens kring hbt-frågor de anser sig ha och hur miljön för bht-personer är på skolan. Mot detta ställs liknande frågor till eleverna för att kunna jämföra lärarnas uppfattning av sitt arbete mot hur eleverna uppfattar det. Studien bestod av intervjuer med sex lärare, sex elever och en skolsköterska.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar elever och lärare har kring matematik. För att finna svar på syftet användes följande frågeställningar: Vad är matematik för elever? Vad är matematik för lärare? Hur kan elevers och lärares uppfattningar om vad matematik är tänkas påverka lärares undervisning och elevers lärande? För att svara på frågeställningarna användes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehåller två huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lärare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs.

BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under många år.Tidigare hade barnen en enklare syn på döden och de fick ofta höra sagor under sin uppväxtsom handlade om döden. Idag är döden i barns närmiljö inte lika framträdande och mångavuxna väljer att inte tala om döden med barn. När någon i ett barns närhet dör händer det attbarnet inte får delta vid begravningen, vilket gör att de inte får någon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser på döden som något skrämmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frånförskoleåldern och uppåt, då de främst ser döden som ett annat sätt att leva på än det vanliga.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att vi vill ta reda på hur barn i årskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger på intervju av barn iårskurs 3 ? 5.