Sökresultat:
2318 Uppsatser om Spatial planning - Sida 2 av 155
Varför upplevs vissa grönområden otryggare än andra?
Idag pratas det väldigt mycket om trygghet. Överallt ska det vara tryggt. Vi
vill vara anonyma, men vi vill alltid att någon ska se oss för att vi ska känna
oss trygga. Därför ökar beståndet av t ex. övervakningskameror.
ÖsterMälarstrand - en jämförelsestudie med Spacesyntax
The paper evaluates two housing proposals with Space syntax as method. The
proposals are very different in a topological sense but are in a configural
sense almost the same. This effect is because both proposals connect themselves
to the existing configural structure of the city in the same way. Neither of
them takes advantages of the most integrated streets in the existing structure
and use them to concentrate pedestrian and car flows to the streets or points
which are intended to be the most urban areas. The knowledge of Space syntax
and this evaluation puts focus on the pour understanding among architects and
planners of what effect urban design proposals will have..
Stationsområde i Landskrona - En studie om exploateringen av jordbruksmark, stadsutveckling och stadsstyre med Landskronas stationsområde som exempel
In this essay a proposal of city renewal is made for the new train station area
built on highly productive agricultural land in Landskrona. The proposal is
based on how the situation for the agricultural land in terms of exploitation
looks like today and also on theories of urban governance to find out why the
area turned out the way it did..
Vision Handelshamnen
Platser med höga globala respektive lokala integrationsvärden har, enligt Space
syntax-teorin, visats bli välbesökta. Handelshamnen i Karlskrona är en plats
som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstråk längs med kajen har därför
potential att bli välbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett
attraktivt bostadsområde på platsen. Examensarbetet ger förslag på en
utformning av bostäder längs med Handelshamnen samt även hur de lokala- och
globala korrrelationsvärdena på platsen kan höjas för att bidra till ett
välbesökt promenadstråk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den
förväntade ökade andelen gångtrafikanten längs med kajkanten..
"Råstablick" -ett komplext utbyggnadsområde i Solna. Fokus på barriärer, trygghet och buller.
I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriär, trygghets-
och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsområdet "Råstablick"
-industriområdet Hagalund.
Inledningsvis har en generell analys av området gjorts som behandlar historisk
utveckling, landskap och natur, bestämmelser och förordningar, bebyggelse och
trafik. Därefter följer en fördjupning om barriärer, trygghet och buller där
varje avsnitt innehåller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av
området. Utifrån slutsatserna från analysen har jag utarbetat riktlinjer för
området och ett planförslag.
Viktigt i planförslaget har bl.a. varit att skapa en trygg koppling till
kollektivtrafiken, överbrygga stambanan, bullerskydda med kontorsbebyggelse, ta
tillvara vattenkontakten och skapa sammanhängande grönområden..
Befolknings- och landsbygdsutveckling, Tingsryd-Rävemåla
Syftet med detta kandidatarbete är att beskriva den befolkningsutveckling som
pågår i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanställa metoder från
forskning och beprövad erfarenhet som används för att motverka en negativ
befolkningsutveckling.
Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i Rävemåla, som
är en tätortsnära landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten
har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka
metoder som används och kan användas för att försöka nå en positiv utveckling.
Tingsryds kommun och Rävemåla tätort lider båda av en negativ
befolkningsutveckling och en åldrande befolkning.
Den mest använda metoden för att nå en positiv utveckling är marknadsföring,
vilket är den mest använda metoden i riket för att öka befolkning.
Ekoby i Vetlanda
Den senaste tiden har intresset kring ekologisk bebyggelse vuxit. Passivhus är
en teknik som växte fram under 90- talet och som pressenteras som ett
miljövänligare och effektivare alternativ till modern regelverksbebyggelse. Men
är det egentligen så?
I den här uppsatsen används teorin om ekologiska fotavtryck för att presentera,
resonera kring och jämföra de båda byggteknikerna. Utöver detta pressenteras
ett planförslag för exploatering av området Himlabacken i Vetlanda..
Artikulera rum genom fysisk planering
Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa
attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem.
Därför är det viktigt att konkretisera
vilka problem som finns för att bättre
förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa
attribut är ödslighet och rumslig förvirring
eller svårigheten att skilja på vad som är
privat, gemensam och offentlig miljö. Detta
är uppsatsens fokus och konkretiseras genom
en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde.
Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen,
i Stockholm.
Genom rumslig analys och litteraturstudier
samt intervjuer skapas en bild av ett område
med många goda kvalitéer men också ett område
som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar
upp olika sätt att skapa rum genom ny bebyggelse
och smärre fysiska åtgärder, t. ex.
Byggande & Bevarande, funktionsomvandlingar i kulturarv, studier och exempel
Det här är resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete
15 p vårterminen 2010 på programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska
Högskola. Arbetet är det avslutande examensarbetet efter 3 års studier i fysisk
planering på grundläggande nivå.
Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande
kan underlätta i städer, där behovet av byggnader förändras snabbare än en
byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en
funktionsomvandling som gjorts på Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit
ett försök till en liknande omvandling på ön Kungsholmen i Karlskronas skärgård
där en funktionsomvandling är aktuell idag år 2010.
Konsten att (inte) sticka ut - En granskning av omvärldsanalyser och strategiskt arbete inom kommunal översiktlig planering
Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys
och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker
hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar
strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är
samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin
uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade
personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan
för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett
tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom
blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom
gränsöverskridande samarbete..
Kvalitetssäkra Planförslag - Kriterier för gångtrafiken
Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som även är
möjliga att läsa i planförslag är fokus för detta examensarbete som syftar till
att undersöka huruvida gångmiljön kan kvalitetssäkras i planförslag genom
analys av kriterier.
Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vägledande dokument och
utvärderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehållsanalys som metod.
Vilket därefter analyseras för att prövas på den fallstudie som görs på en
stadsdel i Karlskrona.
Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i
forskning men även i vägledning för planering samt att analys av kriterier i
planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen påvisar att kvalitetssäkring av
planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen.
Öbor i öp-processen
Hur medborgarna kan påverka sin närmiljö och den lokala utvecklingen genom den
översiktliga planeringen står i centrum för detta examensarbete.
För att undersöka saken har en studie gjorts på tre öar utan broförbindelse i
den svenska skärgården.
Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i Umeå
kommun skiljs åt, till viss del, vad gäller befolkningasantal, yta och avstånd
till fastlandet medan likheten består av beroendet av färjeförbindelser och en
starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och
litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrågor.
Med hjälp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen
samt information från respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen
från vison till genomförande. Dessutom har jag tittat på hur de lokala
utvecklingsgrupperna och samarbetet med kommunerna har fungerat..
Trönninge hästby
Arbetet presenterar ett förslag till en hästby i Trönninge, en tätort fem
kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hästby kan se ut,
vad som behöver ingå och hur man ordnar det praktiskt.
Varberg ligger längs kusten i Hallands län ca 7 mil från Göteborg. I Varberg
finns det idag inga hästbyar, men hästintresset i kommunen är mycket stort
vilket ger ett bra underlag för en hästby. Varbergs kommun håller idag på att
göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av
utbyggnadsområdena skall bli ett hästboende.
Hästbyar är ett ganska nytt fenomen som dyker upp på många olika ställen i
Sverige.
Att gestalta offentliga rum - Stortorget Karlskrona
Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag
förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam
plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett
sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens
befolkning.
Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter
genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det
lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra
torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer
anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att
plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora
torget..
Vilka faktorer bidrar till en plats attraktivitet? - En fallstudie över stortorget i Karlskrona
Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om
platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta
arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald
litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet
i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i
Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt
förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..