This study shows how city planners and politicians in Karlstad plans different parts of the city, what type of model/ city ideals they use when planning, and how it is expressed. The study was made using a qualitative method, were a discourse analysis was vital for the elected planning document and blog posts. Qualitative interviews were also made with five people with significant meaning, who hold different positions in the city planning of Karlstad. In the produced material, it appears that the city planners and politicians in Karlstad are planning for traditional city ideals as a foundation in the planning, with influence from new ideas as for example sustainable planning and economic growth. In some parts of the city a modern and rational planning remains.

The right to the city has lately become the rallying cry for many urban social movements all over the world to challenge neoliberal planning, gentrification, the privatization of urban commons and growing spatial and social gaps in city and society. This senior essay studies urban social movements that in different ways advocate the idea of the right to the city. The term right to the city was coined in the late 1960s by French urban theorist Henri Lefebvre, who promoted the idea of the city as a common, a space belonging to everyone. The right to the city is not ?a return to traditional cities?, but ?a right to urban life? (1996:158).This study focuses on the city of Hamburg.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte är undersöka hur Lövholmen kan omvandlas från en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som är väl integrerad i sin omgivning.

Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot en hållbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlätta målsättningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i själva verket är hållbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder är ett effektivt tillvägagångssätt då flera svenska städer står inför liknande problem samtidigt som städer är heterogena. Nyckelord: hållbar stadsutveckling, ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, Göteborgs Stad, Växjö kommun.

I planeringssammanhang är det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet är svårdefinierat. Dels därför att det är starkt kopplat till individens egna värderingar, men också därför att begreppet består av många faktorer. Det är därför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns många teoretiker som forskat inom området, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition på vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och beståndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad.

Det här är resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vårterminen 2010 på programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet är det avslutande examensarbetet efter 3 års studier i fysisk planering på grundläggande nivå. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlätta i städer, där behovet av byggnader förändras snabbare än en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts på Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling på ön Kungsholmen i Karlskronas skärgård där en funktionsomvandling är aktuell idag år 2010.

Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som även är möjliga att läsa i planförslag är fokus för detta examensarbete som syftar till att undersöka huruvida gångmiljön kan kvalitetssäkras i planförslag genom analys av kriterier. Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vägledande dokument och utvärderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehållsanalys som metod. Vilket därefter analyseras för att prövas på den fallstudie som görs på en stadsdel i Karlskrona. Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i forskning men även i vägledning för planering samt att analys av kriterier i planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen påvisar att kvalitetssäkring av planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen.

Hur medborgarna kan påverka sin närmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen står i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts på tre öar utan broförbindelse i den svenska skärgården. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i Umeå kommun skiljs åt, till viss del, vad gäller befolkningasantal, yta och avstånd till fastlandet medan likheten består av beroendet av färjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrågor. Med hjälp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information från respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen från vison till genomförande. Dessutom har jag tittat på hur de lokala utvecklingsgrupperna och samarbetet med kommunerna har fungerat..

Urban planning in Sweden goes back to a prolonged tradition, and even since the beginning of the 16th century there´s been general plans for urban planning for cities in Sweden.Nowadays every municipality has a directive from the government to establish or re-new the general master plan covering the whole municipality every 4th year.The aim of this paper is to illustrate and shed light on the extent for the planning document and guidelines, and how they change from every active period and in what extent the provisional planning reaches its visions regarding the outcome of the actual city growth. This study was completed by studying the position of every apartment building that?s been constructed for the chosen area over the years of 2000 - 2014 and draw comparisons between the current master plan main visions regarding constructions ? and comparing the two separate visions to pin out the differences in the same subject.The result shows that there are some deviations from the plans but not as much as one would have thought in the city growth, and some deviations from the different planning documents. Some of the deviations was greater than others but overall the visions was about the same..

This text answers the questions how do we define what a campus is, how the concept of the campus came to exist and how it is used today, and how the Blekinge Institute of Technology (BTH) campus can be designed according to site conditions and the conclusions drawn from case studies at Chalmers University of Technology and Karlstad University. The purpose of the case studies is to gain insight into their campuses advantages and disadvantages. This finally results in an interpretation of how the Blekinge Institute of Technology campus can be planned. A campus is the area of land on which a college or university and its surrounding buildings resides on. Campus as a concept meant a field at first, it later evolved at American universities due to their design of college campuses.

The aim of this paper is to analyse how the term attractiveness is interpreted in Swedish contemporary urban planning. The focus is to analyse how the term is discursively constructed and by this highlight the conceptions that exist around what makes a city attractive. We want to emphasize the importance of a deeper understanding of how attractiveness is used in urban planning and how the term is a part of the development of our cities. Given the use of attractiveness as a part of visionary goals for Malmö´s and other Swedish cities future development, our intention, therefore, is to enhance the understanding of what the use of attractiveness means in respect of the creation and construction of power relations in time and place. The framework of our analysis is based on the discourse theory approach and used as a way of understanding how urban ideals is discursively constructed.

Spatial design for children nine to twelve years old at the Halmstad City Library. An investigation about the specific needs of the target group and how the child department can be designed to stimulate their experience of visiting the library. The aim was to create a spatial concept from the children?s ideas that inspires to playfulness and lust to read at the library. A more personal goal was to collaborate with an external part to prepare for my future role as a designer within child culture.

Soundscape design handlar om att aktivt planera och gestalta ljudmiljöer i våra städer, men också i våra rurala rekreationsområden. När ljud diskuteras bland politiker och tjänstemän är det oftast i negativa ordalag; ljuden måste stängas ute, ljudnivån måste sänkas. Ordet ljud byts ut mot ordet buller och blir en förorening som människor måste skyddas ifrån; likt en anstormande fiende stängs det ute med vallar, plank och murar. Ovanstående lösning är otillfredsställande, och behandlar inte problemet vid dess källa. Den moderna staden, med dess dominerande ljudkälla fordonstrafiken, ljuder högt och oavbrutet. I decennier har forskare hävdat att människan successivt har slutat att lyssna på detta monotona och ointressanta trafikbrus, och vår hörsel har blivit underprioriterad våra andra sinnen. Hur ska vi då behandla problemet vid dess källa? Ljudnivån är hög i dagens städer, och effekterna som en hög ljudnivå kan ha på människor är bevisad och ska inte förringas.

Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att människor befinner sig på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra människor. Att se och bli sedd av andra människor är något som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar på vilka sätt platsen kan ses som en barriär, och undersöker hur fysiska förändringar skulle kunna förändra det.

Arbetet presenterar ett förslag till en hästby i Trönninge, en tätort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hästby kan se ut, vad som behöver ingå och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger längs kusten i Hallands län ca 7 mil från Göteborg. I Varberg finns det idag inga hästbyar, men hästintresset i kommunen är mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hästby. Varbergs kommun håller idag på att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsområdena skall bli ett hästboende. Hästbyar är ett ganska nytt fenomen som dyker upp på många olika ställen i Sverige.