Detta examensarbete på kandidatnivå i Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola är en studie av översiktsplanering över kustzonen. Syftet med uppsatsen att identifiera svårigheter och möjligheter med kustzonsplanering inom översiktsplaneringen genom att utifrån teorin analysera hur ett antal valda kommuner arbetar med kustzonsplaneringen och dess frågor i respektive översiktsplan med utgångspunkt i frågeställningen som lyder följande: ? Hur behandlas kustzonsplanering i översiktsplaneringen hos kommunerna? ? På vilket sätt tillvaratas relevanta miljömål, riksintressen och lagstiftning i kommunernas kustzonsplanering enligt översiktsplanerna? ? Vilka planeringsfrågor hanteras på översiktlig nivå inom kustzonsplanering? Fallstudien består av en analys av Blekinge Läns fyra kustkommuner Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Analysen utgår från forskningsfrågorna. För att få en bakgrund och ett stöd till fallstudien har ett teorikapitel utarbetats.

Examensarbetet formulerar förutsättningar för ett samtida stationssamhälle utifrån utvecklingen av stationssamhällen utefter järnvägsdragningarna på 1800-talet och dagens förutsättningar. Arbetet är indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhällen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhället utifrån historien och dagens förutsättningar. Beskrivningen utgår ifrån de tre ledorden som är viktiga i utformningen av samhället; rörelse, mötesplats, blandning.

The national spatial planning guidelines and the subsequent legal regulation in the Natural Resources Act and the Environmental Code has been a part of the Swedish planning system for almost 40 years. In the recent years, critics have claimed that the regulations are outdated and does not work the way it was intended. This paper examines closer why it is perceived that the regulations does not work, with a focus on how the national interests are managed in the municipal planning. Why is the national interests not applied in the municipal planning as intended? Is the error in the system or in the implementation of it? The aim of this essay is to study the gap between theory and practice by studying how the land management provisions in the Environmental Code is applied in five selected municipalities.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:5.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier Karlskrona kommun har antagit angående dess mobilitetsplanering och ADVANCE har använts som ett verktyg för att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande mobilitetsstrategi.

Sammanfattning finns bifogad i pdf-format.

Urban planning in Sweden goes back to a prolonged tradition, and even since the beginning of the 16th century there´s been general plans for urban planning for cities in Sweden.Nowadays every municipality has a directive from the government to establish or re-new the general master plan covering the whole municipality every 4th year.The aim of this paper is to illustrate and shed light on the extent for the planning document and guidelines, and how they change from every active period and in what extent the provisional planning reaches its visions regarding the outcome of the actual city growth. This study was completed by studying the position of every apartment building that?s been constructed for the chosen area over the years of 2000 - 2014 and draw comparisons between the current master plan main visions regarding constructions ? and comparing the two separate visions to pin out the differences in the same subject.The result shows that there are some deviations from the plans but not as much as one would have thought in the city growth, and some deviations from the different planning documents. Some of the deviations was greater than others but overall the visions was about the same..

This thesis analyzes the effects of different fertilization strategies on forest management at Holmen Skog in Umeå district. Harvesting volumes, net present values and fertilization intensity are presented for each fertilization scenario. The planning reserve (percentage area older than minimum final felling age) was also analyzed in this study.The thesis covers the analysis of five different fertilization scenarios, varying in fertilization intensity, from no fertilization at all, to fertilization at every harvesting operation (thinning or final felling). A sub-study was also carried out so the reader in detail can see how the different fertilization scenarios affect individual forest stands of different nature. The analysis has been done with the planning tool PlanWise, which is an application of the Heureka analysis and planning system.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte är undersöka hur Lövholmen kan omvandlas från en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som är väl integrerad i sin omgivning.

This thesis analyzes the effects of different fertilization strategies on forest management at Holmen Skog in Umeå district. Harvesting volumes, net present values and fertilization intensity are presented for each fertilization scenario. The planning reserve (percentage area older than minimum final felling age) was also analyzed in this study.The thesis covers the analysis of five different fertilization scenarios, varying in fertilization intensity, from no fertilization at all, to fertilization at every harvesting operation (thinning or final felling). A sub-study was also carried out so the reader in detail can see how the different fertilization scenarios affect individual forest stands of different nature. The analysis has been done with the planning tool PlanWise, which is an application of the Heureka analysis and planning system.

Public participation is a key aspect in the planning of Swedish municipalities. It is probably the most important tool of them all in the planning towards a sustainable future within the cities and the municipalities as a whole. Participation from the public can take on several different forms. In this paper I focus to research and discuss in and around the usage of a web-based 3D platform called City Planner. The tool allows the user (the public) to view the municipalities planning in a fairly new (but quickly growing) environment.

Rapporten är ett examensarbete på 20 poäng och utgör avslutningen på min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/våren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle, men ofta framställs landsbygden med sina mindre tätorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta små kommuner kämpar hårt mot stagnation. För den breda allmänheten är dessa kommuner främst en temporär rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stärka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmänhet och Torsås kommun i synnerhet. Utredningen har valt att analysera hur landsbygdskommunen Torsås kan uppnå en positiv framtidsutveckling och arbetsmetoden är även tillämpbar för andra kommuner. Arbetet belyser även den krassa verklighet som idag råder vid nya detaljhandelsetableringar, där marknadskrafterna i princip har fritt spelrum och där resultatet ofta blir stagnerande stadskärnor och landsbygdskommuner. Syfte Syftet har varit att utreda vilka förutsättningar som finns för en framtida handelsutbyggnad i Torsås kommun och att belysa det komplexa samspel mellan olika faktorer som krävs för att nå en positiv handels- och samhällsutveckling.

This essay gives the reader an overview of the different problems and issues a landscape architect might meet, in the process of planning and realizing an eco-village. Its aim is to stimulate new ideas, based on the traditional, present and future working field of landscape architects. The essay does not claim to cover all imaginable aspects of social sustainability within an eco- village, but refers to the presented sources for further in-depth reading. Although the original focus has been on physical planning, the interviewees? words have been of big importance, and to a certain extent changed the constitution of this essay.

Stora Tuna är ett stadsnära landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse. Problemet som framkommit är att området saknar en aktuell plan och strategi som talar om i vilken riktning området ska utvecklas.

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen går igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.