The aim for this paper is to investigate how a limited number of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their vocational competence, which kind of power the persons in the essay experience to have in their workplace and which kind of status they experience that they have in comparison with other occupational groups in their schools. The final aim of the paper is to find out how teachers interact with youth recreation leaders and leisure-time pedagogues when it comes to their vocational competence. My questions are:How do a group of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their professional assignments?How does a group of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their power in their workplace in comparison with other occupational groups?How do a limited number of youth recreation leaders and leisure-time pedagogues view their status in relation to teachers, other occupational-groups and parents? Which role have my respondents been assigned by their team and why do they think they have gotten that role?To answer these questions I have used a qualitative method which includes four in depth interviews. The overall theoretical perspectives are symbolic interactionism and social constructivism.

To effectively manage a forest resource for both economic and other values good planning is required. The problem is complex since you want to know which forest to cut and when. Often a hierarchical planning structure is applied, including strategic (long-term), tactical, (medium-term) and operational level. Today SCA Forest is one of few forestry companies in the northern Sweden with an integrated forest wood supply and industry. The goals of the company are to supply their own industries with wood and to manage the resources of the forest through a long-term perspective with satisfactory profitability.

Arbetet berör ett större naturområde nordväst om Karlshamns resecentrum och är idag ett frekvent använt rekreationsområde för de boende i Karlshamns tätort. Dessa två faktorer, närheten till Karlshamns resecentrum och områdets värde för rekreation och friluftsliv är det som präglar arbetet och som i slutändan vägt tyngst vid utformandet av planförslaget. Målet med planförslaget är att det ska vara en möjlig och realistisk lösning på hur bostäder kan placeras i området. Hänsyn har bland annat tagits till topografin, markens beskaffenhet, skyddsavstånd, beräknad befolkningstillväxt och åsikter från boende i Karlshamn som utnyttjar området. Tillsammans har det utmynnat i ett planförslag gällande ett förbättrat friluftsliv samt tre altarnativ där framtida bebyggelse redovisas..

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Våra samhälleliga problem ser idag annorlunda ut än vad de gjorde vid förra sekelskiftet, men det räcker också att gå tillbaka femtio år i tiden, när Södra Guldheden bebyggdes. Ett stort problem som vi allt oftare blir uppmärksammade om, är att vår miljö inte längre klarar den belastning som dagens bilanvändande medför. Genom de långa avstånd våra utspridda städer ger upphov till, förvärras det globala problemet. Vi behöver därför förtäta våra städer inåt och nyttja lämplig mark för detta, det har vi mycket att vinna på även ur andra avseenden. För att undvika att vi genom förtätning bygger bort stora kvaliteter i våra befintliga kulturmiljöer, behöver vi se området utifrån en helhet.

Over 80% of Sweden's population lives in urban areas, and half of the country's forest visits will thus be in urban woodlands. Social values ??- how the individual experiences the forest, and the impact of the forest visits on individual health and well-being, are pointing to the importance of managing the urban woodlands.When there comes to the cultivation of the urban woodlands there are usually many opinions to consider.This study aims to investigate the various opinions on the use and forestry in an urban recreation area in ??the City of Trollhättan. The study addresses both general and in four cases specific suggestions on management methods.Data was obtained from both quantitative and qualitative study through survey, interviews and discussions with the users of the recreation area.Trollhättan's goal with the recreation area is to make it accessible to local residents. The users are mainly influenced by the accessibility therefore clearings and thinnings are appreciated.

The aim of this thesis is to examine whether law reforms in the detailed planning process can be an aspect that gets in conflict with the citizens rights to participate in the Swedish planning through dialogue, and how five chosen municipalities are working with citizen participation. To be able to answer the aim of the thesis a literature study and five semi-structured interviews was performed in purpose to get wide-ranging information from municipal officials working with detailed planning handling. Law changes that aims to make the detailed planning process more efficient has been implemented partly to satisfy the needs of dwellings since the detailed planning process among master builders seems to be slow and inefficient, which to the them means higher costs. The requirement on having a detailed planning program was taken away when the new planning law was adopted year 2011. The planning program was including a moment of citizen dialogue. The case studied municipalities have not been affected in this law change arguing that it?s still possible to bring a program if needed.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna på undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det också finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att får en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invånare, turism och företagsetableringar.

Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.

Urban forests are important for people to get at break and be able to relax in a stressful world. Several studies show that we feel better through being out in the forest and historically this was the normal environment for us. As a result of population growth and urbanization we tend to spend less time in nature nowadays than before. Due to this development urban forests have become a central role in our society as a place where people can fulfill their needs and interests. The management of the urban forest is therefore important, especially for municipalities that own forest which is supposed to be of benefit to local residents.Falköpings municipality owns approximately 260 hectares of forest in the popular and most visited recreational area along Mösseberg?s southern slope.

In 1999 the Swedish Parliament decided about 15 environmental goals aimed to be achieved in time for the next generation. For example physical social planning must be based on programs and strategies how cultural-historical values has been attended, so called programs of cultural heritage. By law the Swedish municipalities are responsible for reaching these goals by creating program of cultural heritage. But only a few of the municipalities have these programs, meaning that many municipalities need to create programs of cultural heritage in the next five years.The aim of this report is to present a model of analysis on programs of cultural heritage in municipalities for preservation and development of cultural environments. By testing the model on the municipalities of Osby and Tomelilla methods on how to create a new program of cultural heritage or how to complete existing documents are formulated.One of the conclusions is that one document, program of cultural heritage, functions as landscape analysis, model of cultural valuation and strategy of developing cultural values.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter. Nuvarande svårigheter finns i bullerproblematiken som idag gör sig påmind i stora delar av området, från både passerande tågtrafik, närliggande motorväg och flygtrafik.

In this master thesis we suggest a recreational directed forest management plan for the Skedalaskogen. The forest is situated 10 kilometres east of the city of Halmstad and is owned by the municipality. We have in literature and in research investigated what people like and want in the forest, how to manage the forest for recreation according to for example tree species, mixtures and density. We tried to adapt the forestry methods more to recreational thinking. We have also looked at issues like what is rare and not rare in this part of the country according to nature and forest, where people live and which connection they have to the Skedalaskogen. The Skedalaskogen is a quite big area, totally 830 hectares. The area have about 100 000 visitors a year.

Arbetet behandlar en tätorts utveckling i förhållande till en större stad och i anslutning till värdefull natur och jordbruksmark. Förhållandet mellan mindre orter och städer blir alltmer utsatt med tanke på det ökade pendlingsavståndet, högre krav på boendemiljö osv. Förhållandet mellan stad och land är därför en viktig del i utvecklingen av mindre orter och städer. Trönninge som är ett litet samhälle norr om Varberg har stor potential att växa eftersom det kan erbjuda ett lugnt boende nära natur och med ett cykelavstånd till Varberg centrum. Samhället har fina naturområden och en rik kulturhistoria men saknar ett livfullt centrum och en tydlig mötesplats. Varberg växer i en snabb takt vilket ökar intresset för att exploatera samhällen i närheten av staden.

Hur planerar man förtätning av städer där grönytor väljs ut för ny exploatering? Det är vad arbetet i huvudsak vill ha svar på. Städerna vill både expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgång till mycket grönt. Det urbana står för den täta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna står för friytor, grönområden och grönska i städerna. Ronneby är en kommun likt många kommuner som har den här problematiken mellan urbanitet och natur.