Sökresultat:
2472 Uppsatser om Spatial planning - recreation - Sida 10 av 165
Stråket - Utveckling av gång- och cykelförbindelse mellan Kungsmarken/Marieberg och Amiralen i Karlskrona
Det pågår en diskurs om att reducera bilismen och det blir därför allt
viktigare att skapa hållbara gång- och cykelstråk. Detta eftersom bilismen
påverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmässigt perspektiv.
Då Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450
närliggande bostäder i området Gullberna ökar behovet av ett väl fungerande
gång- och cykelstråk för detta och omkringliggande områden. Det är därför av
stor vikt att utveckla det gång- och cykelstråk som sträcker sig mellan
bostadsområdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsområde
och vidare mot halvexternt handelsområdet Amiralen för att tillgodose den nya
befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostäder och resecentrum..
Att fysiskt utforma en attraktiv stadsdel - en strategiplan över Salöts södra udde
I planeringssammanhang är det vanligt att tala om en attraktiv stad, men
begreppet är svårdefinierat. Dels därför att det är starkt kopplat till
individens egna värderingar, men också därför att begreppet består av många
faktorer. Det är därför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om
inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns många teoretiker som
forskat inom området, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar.
Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller
definition på vad som utgör en attraktiv stad.
Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad,
som sedermera lett fram till olika faktorer och beståndsdelar som bygger upp
definitionen attraktiv stad.
Hur uppnås ekologisk hållbarhet? Samverkan & Motkrafter
Begreppet hållbar utveckling har växt fram kring orsaker och lösningar för
globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet är mycket brett och
diskuteras runt om i världen. Diskussionen om hur samhället ska uppnå en
hållbar utveckling har påverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden
till en hållbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele-
och trafikplanering. Det är bland annat viktigt att det finns förutsättningar
för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gång- och
cykeltrafiknät.
Hållbar stadsutveckling - En studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv
Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida
planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv
Författare: Magnus Björned
Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503)
Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona
Handledare: Gunilla Lindholm
Datum: 19 augusti 2012
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida
stadsplaneringstrender utifrån ett
hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot
en hållbar stadsutveckling.
Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en
innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt
översikt av kommunala dokument.
Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då
hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara
delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering
kan underlätta målsättningen.
De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva
konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i
själva verket är hållbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av
generella och situationsbetingade metoder är ett effektivt tillvägagångssätt då
flera svenska städer står inför liknande problem samtidigt som städer är
heterogena.
Nyckelord: hållbar stadsutveckling, ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet,
social hållbarhet, Göteborgs Stad, Växjö kommun.
Människors aktiviteter i det offentliga rummet - vilken betydelse har tiden på dygnet?
Det här kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med två exempel på offentliga
rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. Där har människors
aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika
tillfällen på dygnet. Uppsatsen undersöker förhållandet mellan det offentliga
rummets fysiska utformning, tiden på dygnet och människors aktiviteter. Syftet
är att skapa större förståelse för hur människor påverkas i det offentliga
rummet och vilken betydelse tid har för planering.
Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i
fältanteckningar. Fältanteckningarna har sedan tolkats med utgångspunkt i
uppsatsens teoretiska perspektiv och begrepp.
Urbanitet i det gamla och nya Vilnius
I detta examensarbete analyseras ett förortsområde respektive den gamla
stadskärnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgår bland annat att
tätheten i Gamla stan är ungefär dubbelt så hög som i de båda modernistiska
förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier
ledtrådar till vad det är som gör vissa stadsmiljöer och parker mer attraktiva
än andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som
grundar sig i en tredimensionell beräkning av hur många procent av himlen man
ser från varje given punkt i ett geografiskt område.
I examensarbetet presenteras en förtätningsstrategi som kan användas i
förnyelsen av storskaliga modernistiska förorter både i Vilnius och
internationellt.
Aktiv stadsplanering - fallet Orminge
Stadens form är en viktig faktor som påverkar människans val av fysiska
aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i
västvärlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar,
högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan
härledas till att människan har anammat en allt mera stillasittande livsstil
och en avsaknad av fysisk aktivitet.
Samhället har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som
gjort att människan inte behöver anstränga sig fysiskt i lika stor utsträckning.
Städerna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstånden mellan städernas
målpunkter har blivit längre. Det blir ofta bilen som förblir det självklara
transportmedlet mellan dessa destinationer. Värdefulla grönytor som används för
rekreation och en biologisk mångfald får allt oftare ge vika åt städernas
frammarch och utbredning.
Västra Sörhaga, Alingsås - en subtraktion och en addition
Avsikten med detta examensarbete är att utreda
möjligheterna för och föreslå lämplig bebyggelse i Västra
Sörhaga, Alingsås. Vid en första anblick ser Västra Sörhaga ut att sträcka ut
sig över ett mycket stort område. Men Västra Sörhaga begränsas också av flera
faktorer. Jag kommer i detta arbete visa hur den byggbara marken för bostäder
reduceras av olika omständigheter och hur dessa kan återerövras..
Kommunens arbete med hållbarhet och mobilitet
Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle
betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien
utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som
framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt
ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier
Karlskrona kommun har antagit angående dess mobilitetsplanering och ADVANCE har
använts som ett verktyg för
att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för
kommunen.
Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson
(trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget
ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som
Karlskrona kommun skulle kunna
använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande
mobilitetsstrategi.
Känsla för vatten : rekreation i innerstad med fokus på bad
This graduation thesis is about baths and beach like places in city centers. It focuses on recreation and the creation and development of public, social spaces in the city containing water as a visual and useable element.
The thesis is divided into three parts; background, inspiration and application.
The background examines four factors which we consider important for the occurrence of inner city baths; water, the history of bathing, inner city recreation and social life in public places. A discussion of the (future) importance of inner city baths and beach like places' is then presented.
The inspirational part is divided into examples of existing places and examples of types of places. The first is used in an attempt to examine the function and importance of inner city baths and beach like places as well as the opportunities and challenges associated with them. The latter contains a presentation of six categories developed by us to facilitate the planning of inner city baths and beach like places.
Friluftsvanor -I storstad och på landsbygd
Outdoor recreation habits in metropolis and rural areasThis study aims to examine the perception of nature and outdoor recreation habits from an urban-rural prospective. The urbanization process continues in Sweden and the populations of the cities are growing continuously. Trends to build more compact and ?climate smart? reigns and with this a risk that green areas and areas where outdoor recreation can be practiced are situated further and further away from the urban population. Analyzing the responses from a survey made by the research program Friluftsliv i förändring 2007 we have examined if and which differences exists between urban and rural areas regarding their perception of nature, outdoor recreation habits and factors influencing the practice of outdoor recreation.
Tingsryds Travbana
Our bachelor thesis is a visualisation made in 3D-graphics of how the horserace
track in Tingsryd perhaps will look like in the future, complete with a
miletrack, steeplechase, and other horserace courses. Today, the race track is
only in it?s building phase. The inner field-group in Tingsryd needed
presentation material to show their eventual sponsors, so they contacted us at
Media Technology, and we instantly decided to give their idea a try..
Bostadsutveckling på landsbygden -Ortsanalys och planförslag med gestaltningsprogram, Västra Möcklö
Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt
oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och
gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande.
Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun
registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och
begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk
Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende
där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta.
Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras
och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och
gestaltning av landsbygdens bebyggelse.
Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av
bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och
utveckla landsbygdens agrara karaktär. Med dessa utvecklingsprinciper som
utgångspunkt föreslås sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för
bostadsutveckling på västra Möcklö, beläget vid Karlskrona kommuns östra kust..
Befolkningsutveckling och dess följder
Befolkningstillväxt har blivit någon form av ett ideal som kommuner anstränger
sig för att öka genom att försöka attrahera nya invånare till sina orter och
städer. En förutsättning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda
attraktiva boendemiljöer med nybyggda och fräscha bostäder. Frågan är dock
vilka är förutsättningarna för att en stad ska vara attraktiv?
Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av
samhället i de flesta länder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige är
inget undantag för detta fenomen.
Planering för friluftsliv, biologisk mångfald och skogsbruk i skogsmiljö
Vallentuna municipality in Stockholm County, is planning to develop a management plan for a forest area owned by the municipality. The property is an urban forest and the hiking trail Roslagsleden runs through it. Hence the municipality intends to take extra care of the outdoor recreation interests, as well as forest biodiversity, but at the same time use the area for forestry. This study discusses how these three interests, recreation, biodiversity and forestry, differ in their views of how a forest should be managed, where they disagree and how they can coexist in the management of this area. In this study, a vegetation mapping of the area and an assessment of the forest?s conservation values was carried out.