Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som även är möjliga att läsa i planförslag är fokus för detta examensarbete som syftar till att undersöka huruvida gångmiljön kan kvalitetssäkras i planförslag genom analys av kriterier. Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vägledande dokument och utvärderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehållsanalys som metod. Vilket därefter analyseras för att prövas på den fallstudie som görs på en stadsdel i Karlskrona. Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i forskning men även i vägledning för planering samt att analys av kriterier i planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen påvisar att kvalitetssäkring av planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen.

Hur medborgarna kan påverka sin närmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen står i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts på tre öar utan broförbindelse i den svenska skärgården. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i Umeå kommun skiljs åt, till viss del, vad gäller befolkningasantal, yta och avstånd till fastlandet medan likheten består av beroendet av färjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrågor. Med hjälp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information från respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen från vison till genomförande. Dessutom har jag tittat på hur de lokala utvecklingsgrupperna och samarbetet med kommunerna har fungerat..

Arbetet presenterar ett förslag till en hästby i Trönninge, en tätort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hästby kan se ut, vad som behöver ingå och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger längs kusten i Hallands län ca 7 mil från Göteborg. I Varberg finns det idag inga hästbyar, men hästintresset i kommunen är mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hästby. Varbergs kommun håller idag på att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsområdena skall bli ett hästboende. Hästbyar är ett ganska nytt fenomen som dyker upp på många olika ställen i Sverige.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..

Klimatförändringar befaras ge en mängd olika konsekvenser för samhället. Ökade översvämningsrisker är bara en av dessa. De ökade översvämningsriskerna kommer att påverka den möjliga markanvändningen och många områden som idag anses säkra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvämning i ett framtida klimat. I samhällets anpassningsprocess ligger nödvändigheten att skydda befintlig bebyggelse men också att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till säkra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan påverka bebyggelsens placering och utformning.

Syftet med denna kandidatuppsats är att studera hur den Olympiska parken i Peking respektive London planeras för att hantera de Olympiska spelen samt hur de planerats för att användas efteråt. Vidare är syftet att se vilka förutsättningar och vilken problematik som därefter uppstår. Undersökningen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys av den Olympiska parken i Peking respektive London. Resultatet från studien har därefter analyserats och diskuterats utifrån ett par teoretiska huvudpunkter som är viktiga vid planeringen av mega-event. Planeringen av de Olympiska spelen är ett komplext projekt med många olika aspekter att ta hänsyn till. Detta då det bl.a.

Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010.

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden. Studiens resultat består av två delar.

Förslaget syftar till att utveckla och förbättra området omkring Bergåsa centrum, ett lokalt stadsdelscentrum i Karlskrona, samt parkområdet Monsunen . Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (2002) där man redovisar avsikter att rusta upp lokala centrumområden i kommunen. Bergåsa centrums funktion som lokalt stadsdelscentrum ska stärkas och göras mer tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbättra dess funktion och användning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bättre lösning för trafiksituationen i området vilket omfattar korsningen Sunnavägen/ Valhallavägen, järnvägsövergången samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska dessa åtgärder ge Bergåsa centrum en viktigare roll som stadsdelscentrum med större attraktivitet och med förbättrade kvalitéer i många avseenden.

Detta kandidatarbete tar upp att det idag råder det stor brist på mindre bostäder, så kallade enboende. Boendeformen efterfrågas av framförallt fyrtiotalister som flyttar ifrån sina större hushåll till mindre samt nittiotalister som ska göra debut på bostadsmarknaden. För att lösa tillfälliga bostadsbrister och för att värna om en mångfald finns det idag en planeringsdoktrin som handlar om att blanda och förtäta bostadsområden. Dock är idéerna svåra att genomföra då detaljplanerna ofta är reglerade till att enbart uppfylla de syfte och behov som fanns under den tid då de upprättades. Genom en undersökning och ett tillämpat planförslag som arbetet innehåller, uppmärksammas att det behövs mer flexibla detaljplaner som medger och inte hindrar uppförandet av mindre bostäder. För oavsett om det föreligger ett allmänt intresse eller ej så hindrar idag planpraxis möjligheterna till detta.

This thesis seeks to investigate the relationship between municipal policy for housing supply and the planning of new housing in Sweden. Through a case study of Göteborg municipality and a comparative content analysis of Göteborgs policy for housing supply and a number of plans featuring housing the analysis seeks to investigate the effect of policy for housing supply as a tool for securing the demand for housing in the Swedish municipalities. The thesis also seeks to discuss its findings using theory concerning the implementation of policy and the general planning situation for Swedish municipalities today. The result of the analysis shows that most plans fail to regulate most of the content suggested in the policy for housing supply, particularly regarding aspects such as pricing, type of housing and type of ownership. The result also points towards a relationship regarding the prevalence of municipal land contracts and compatibility to policy for housing supply as well as a connection between how extensive the plans are in their proposed land use and their compatibility with policy for housing supply. Using theories of policy implementation and the municipal planning situation, possible explanations for the findings of the analysis could be a split in responsibility between the formulating and implementation of the policy for housing supply and its contents, a lack of resources of means for implementing or the prevalence of special interests when attempting to convert policy to plans..

Norsholm kan beskrivas som en bostadsort i ett lugnt och unikt läge vid sjön Roxen och Göta kanal som på sommaren lever upp i och med omfattande turisttrafik på kanalen, vilket även lockar besökande på land. Det lilla samhället präglas av småskalighet men har närhet till en stor bostads-, studie- och arbetsmarknad. Inom regionen vill kommunerna i framtiden genom bra kommunikationer knyta samman redan etablerade orter som ett alternativ till att bygga ut nya förortsområden och i detta sammanhang nämns Norsholm som en potentiell utvecklingsort. Södra stambanan skär idag genom samhället, men tågen stannar inte här. Om Ostlänken blir verklighet, som innebär att Södra stambanan kan öppnas upp för pendeltågstrafik, skulle Norsholm kunna få en egen pendeltågsstation med täta avgångar inom regionen. Flera viktiga planeringsfrågor aktualiseras beträffande Norsholms framtid, men den viktigaste är var och hur en expansion av orten kan ske, vilket föranleder en strategi som kan formuleras genom ett program..

Uppsatsen behandlar ämnet ?Hållbar landsbygdsutveckling? och syftar till att utreda vilka planeringsstrategier som kan tillämpas i tätorten Grebo i landsbygdskommunen Åtvidaberg.

De svenska städerna har fått en mer komplex och rikare sammansättning av befolkningsgrupper när det kommer till både levnadssätt och familjeförhållanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna växt fram i de svenska städerna. Det finns många föreställningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad där alla är jämlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen påverkar städers boendemönster och området Möllevången i Malmö studeras som fallstudie.