Sökresultat:
5887 Uppsatser om Spatial organisation - Sida 10 av 393
Klamydiainfektioner i Sverige : Kan en geografisk analys förklara det rumsliga mönstret?
Chlamydia is a sexually transmitted infection. The infection rates have increased in the last decade. During 2008 the trend rates declined in all counties and regions in Sweden. Chlamydia infections have a geographical spatial pattern differences. This is seen from the national surveillance data report from the Swedish Institute for infectious disease control (SMI).
Dalsland som turistisk produkt : Föreställningar om turistifierade rum
Market capitalism sets the conditions for how the world is conceived, experienced and organized at various spatial scales (global to local). Currently, competitiveness, entrepreneurship and economic growth are key values that shape how the world is conceived, experienced and organized. Discourses of place marketing, place branding, and the construction of places as (economic) products, are part and parcel of the heightened commodification of space. Tourism has been a major factor in the commodification of place and space. More often than not, tourism has been seen as a possibility for peripheral places, in their struggle finding new ways towards development.
Rumslig vägledning Tandvårdscentralen, Luleå
ABSTRACTMy degree project has resulted in the improvement of the guidance in the dental center?s entrance. The patients will now find it easier to understand and find the environment?s various functions, which is the reception, registration, payment, and waiting rooms. Norrbottens läns landsting has a concept ?hälsofrämjande väntrum? that provides guidelines for how they want their patients to experience their waiting rooms.
Grönområdens betydelse i den täta staden - en fallstudie av Rambergsstaden
Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig
hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och
nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas
förutsättningar förändras och i många fall påverkar
förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden
riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att
undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit
att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens
funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att
komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området
kan leda till.
En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en
litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt
belysa arbetets syfte.
Slutsatserna som kan dras av detta arbete är att grönområden i staden har en
viktig betydelse både utifrån ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv.
Utifrån fallstudien går det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i
hur kunskaper om grönområdens betydelse förstås och hur det används i
praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet,
hos aktörer som är involverade i projektet, om grönområdens betydelse men att
det finns svårigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra
intressen i samhället väger tyngre och kan motiveras starkare..
Kommunalt naturskydd som en del av markanvändningsplaneringen : en fallstudie av olika synsätt i samband med upphävande av naturreservat
In metropolitan areas where the exploitation pressure increases, also the importance to point out nature areas grows, both for the sake of outdoor life and for biodiversity conservation. Since nature conservancy and spatial planning constitute two different parts of the municipalities land use control, a case study has been carried out in two municipalities in the Stockholm region, Huddinge and Järfälla. Both these municipalities have protected about one third of their land and today there are plans to repeal parts of the reserves to enable exploitation. This thesis shows ? from the theoretical concept of sustainable development ? officials, politicians and non-governmental organizations perspectives on questions concerning land use together with the work with nature reserves and repeals.
För vem? ?om rättvisa i fysisk planering
Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk
planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa
relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa
dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående
planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg.
Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa
som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och
planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse
för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som
byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen
mot ett mer rättvist utfall.
Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som
används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas. Där på följer arbetets
undersökning som består av en fallstudie där platsens kontext analyseras och en
innehållsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en
förståelse för platsen och dess förutsättningar.
Att vikta sin information : hur signaleras biinformation i deskriptiva teckenspråkstexter?
SammanfattningMålet med denna uppsats är att undersöka hur döva föreläsare signalerar vad som är biinformation i en deskriptiv teckenspråkstext. Materialet består av tre olika föreläsningar som analyserats i annotationsprogrammet ELAN.Biinformation kan dels bestå av längre utvikningar och dels parentetisk information i form av korta inskjutna avbrott i huvudinformationen. Längre utvikningar tycks kräva en tydlig och explicit inledning och avslutning i form av lexikala uttryck medan parentetiska kommentarer verkar kunna markeras enbart med prosodi och utnyttjandet av teckenrummet.Analysen visar att det är mycket vanligt att man utnyttjar spatial förskjutning för parenteser, antingen genom att byta hand, placera tecknen åt ena sidan eller att rent fysiskt förflytta sig i rummet. Då en parentes avslutar ett tema (termination) verkar den ofta få en spatial förskjutning åt höger (till skillnad mot i narrativa texter där parentetisk information placeras till vänster i teckenrummet). Den åtföljs även av höjda ögonbryn och ofta hålls parentesen samman med hjälp av teckenfragment.I de fall då man återgår till huvudtemat som om parentesen aldrig funnits (continuation) verkar man istället använda sammandragna ögonbryn, uppdragna kinder samt ibland även rynkad näsa och kisning.
Samverkan, vad ska det vara bra för? : en kvalitativ studie kring yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation
Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att närma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrån organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss på var skolkurator, skolsköterska och lärare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter från tre olika yrkesgrupper. De två teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.
Hagalunds arbetsplatsområde - Stadsvisioner med utgångspunkt i platsens kvaliteter
Detta examensarbete är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid
Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng.
Stockholmsregionen växer kraftigt. Bostadsköerna i Stockholmsområdet är långa
och Solna, med sitt goda läge i regionen, kollektivtrafikförsörjt med både
tunnelbana, pendeltåg, bussar och snart även tvärbana är populärt. Inom 20 år
beräknas kommunen öka sin befolkning med mellan 40 och 50 %. Att bygga bostäder
i den takten är en stor utmaning.
Sammanhang och identitet i Sorgenfri. -Stadsförnyelse i Malmö
En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver
inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är
överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och
sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud,
skönhet med mera.
I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram
till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är
viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar.
Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till
stadsförnyelse i industriområdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För
att få en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat
dess historia och dess parker och grönområden.
Stjälkröksvamp (Tulostoma brumale) : stora eller små individer?
The spatial population structure of the saprotrophic basidiomycete Tulostoma brumale was investigated at a site in south eastern Sweden. Sporocarps were mapped and collected, and somatic incompatibility tests between mycelial cultures cultivated from the sporocarps were used to identify genets. Calculations of the size and numbers of genets and their distribution were performed. The spatial distribution of the tested sporocarps and the identified genets are presented graphically in a grid. The total number of identified genets within the investigated area (1210 m2) was 27 based on 48 tested sporocarps.
Vems plats är det? En studie om medborgarinflytande i den svenska planeringsprocessen
Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik
gällande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen
genom att undersöka vilka gruppers berättelser,
bilder och föreställningar om Staden som väljs
ut att bli representativa.
Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk
där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa
ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning
av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade
i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter
som uppkommer vid en planeringsprocess.
Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två
detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och
lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom
en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna
belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet
i vilka individer och grupper som får sin
berättelse, föreställning att bli representativ för platsen,
och de gruppers och individers berättelse, föreställning
som exkluderas..
Intern marknadsföring i en imaginär organisation: Hur ser den interna marknadsföringen ut i den imaginära organisationen GANT?
Undersökningens syfte var att se hur den interna marknadsföringen ser ut i en imaginär organisation. Intern marknadsföring i ett nätverk eller en imaginär organisation är komplicerad då det inte bara är den egna personalen som skall nås utan även andra aktörer i nätverket. Konfektionsföretaget GANT har i litteraturen blivit utpekad som ett typexempel på en imaginär organisation, varför jag valde att genomföra min undersökning hos ledarföretaget för GANT, Pyramid Sportswear AB. De slutsatser jag har dragit är att det inte finns ett medvetet internt marknadsföringsprogram för hela GANT, och inte heller för den varuproducerande delen. Den interna marknadsföring som sker finns att finna i den tjänsteproducerande delen av GANT, vilket synliggörs mest påtagligt i det svenska återförsäljarnätet..
"Gå, Franciskus, och bygg upp min kyrka" : Om tiggarkonventens betydelse för skapandet av staden belyst genom urbaniseringen i södra Halland
This essay deals with the relationship between the mendicant movement and the urbanization during the thirteenth century. The aim has been to explore the significance of the Dominicansand the Franciscans for the creation of an urban landscape. This was made through the study of the urbanization process in southern Halland focusing on the town of Halmstad where the friars were established. The importance of the mendicants was also studied through their absence in the towns of Laholm and Falkenberg. To achieve this investigation in a contextual perspective material from different areas was used such as archaeology, history and history of science and ideas.
Inre Hamnen Oskarshamn, från oanvänd hamn till attraktiv del av staden
Idag finns det ett stort tryck på förtätning i vattennära lägen.
Många gamla verksamhetsområden och hamnområden utvecklas
till nya stadsdelar.
Stora delar av hamnen i Oskarshamn används idag fortfarande
aktivt men Inre Hamnen står utan någon direkt användning.
Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag från
oanvänd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop
Inre Hamnen med stadens centrum, men som även ska öka
platsens attraktion. Syftet har även varit att öka viljan att röra
och befinna sig i hamnområdet.
Ett problem har varit den upplevda barriärseffekten på
Skeppsbron, som sträcker sig längs med en stor del av planområdet.
Att få ner skalan på vägen samt minska bilarnas
dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget.
För att få grepp om platsens egenskaper och karaktär har Cullens
serial vision använts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter,
möjligheter och hot).
Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och
även legat till grund vid utformningen av frågeställningarna. I
arbetet har jag använt mig av tre teoretiker som alla talar om
hur attraktivitet uppnås. De teoretiker jag använt mig av är
Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl
förespråkar är att specifika fysiska strukturer gynnar möten
mellan människor i städer samt mångfald.