Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som även är möjliga att läsa i planförslag är fokus för detta examensarbete som syftar till att undersöka huruvida gångmiljön kan kvalitetssäkras i planförslag genom analys av kriterier. Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vägledande dokument och utvärderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehållsanalys som metod. Vilket därefter analyseras för att prövas på den fallstudie som görs på en stadsdel i Karlskrona. Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i forskning men även i vägledning för planering samt att analys av kriterier i planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen påvisar att kvalitetssäkring av planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen.

Förståelsen för andra människor som krävs för lyckade interaktioner, förklaras i attributionsteorierna "Theory of Mind" och "Simulation Theory. Ett vanligt men ouppklarat fenomen är det fundamentala attributionsfelet, där beteende felaktigt attribueras till inre generella egenskaper. Fenomenet reflekterar en abstrakt mental konstruktion i enlighet med Construal Level Theorys antagande om hur psykologisk distans inverkar på perception. I en modifierad Attitude Attribution Paradigm modell undersöks om spatial distans påverkar det fundamentala attributionsfelet och om skillnader föreligger mellan kvinnor och män. Kort/lång spatial distans primades genom en kontroversiell text, via information om dess kompositionsplats, som fungerade som underlag för bedömning av skribentens åsikt.

By applying a segmentation procedure to two different sets of computed tomography scans, two geometrical models of the abdominal aorta, containing one inlet and two outlets have been constructed. One of these depicts a healthy blood vessel while the other displays one afflicted with a Abdominal Aortic Aneurysm. After inputting these geometries into the computational dynamics software FLUENT, six simulations of laminar, stationary flow of a fluid that was assumed to be Newtonian were performed. The mass flow rate across the model outlet boundaries was varied for the different simulations to produce a basis for a parameter analysis study. The segmentation data was also used as input data to a surface description procedure which produced not only the surface itself, but also the first and second directional derivatives in every one of its defining spatial data points.

The study is made on behalf of SCA Skog Jämtlands förvaltning which is one of five administration units that SCA Skog consists of. The purpose of the study is to investigate which reduced expenses there are according to spatial concentration of cutting areas. By increasing the spatial concentration of cutting areas it will reduce the need of movements by trailer, also reduce the number of roads that you use during the activities. To be able to perform the study, access to a annual cuttings in nine years have been made available. From this volume new annual cuttings has been created but more concentrated. The two different results have been compared and the results show that concentration of cutting areas generates reduced need for trailer transports and less km road that has to be maintained. But then, if it´s practical viable can be discussed.

Arbetet presenterar ett förslag till en hästby i Trönninge, en tätort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hästby kan se ut, vad som behöver ingå och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger längs kusten i Hallands län ca 7 mil från Göteborg. I Varberg finns det idag inga hästbyar, men hästintresset i kommunen är mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hästby. Varbergs kommun håller idag på att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsområdena skall bli ett hästboende. Hästbyar är ett ganska nytt fenomen som dyker upp på många olika ställen i Sverige.

Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För det krävs bl.a. en god tillgänglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas senast år 2010.

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Syftet med arbetet är att undersöka hur vi idag i Sverige planerar för industrier och verksamheter i anslutning till bostäder, och på vilket sätt detta påverkar samhällsstrukturen. Arbetet syftar även till att åskådliggöra de regleringar och historiska händelser som lett fram till den modernismplanering vi idag ser. Rapporten avser även att ta upp olika tillvägagångssätt att närma sig funktionsintegreringen på och innehåller även ett exempel från Danmark där de försökt ta ett steg närmare blandstaden..

Det här är resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vårterminen 2010 på programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet är det avslutande examensarbetet efter 3 års studier i fysisk planering på grundläggande nivå. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlätta i städer, där behovet av byggnader förändras snabbare än en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts på Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling på ön Kungsholmen i Karlskronas skärgård där en funktionsomvandling är aktuell idag år 2010.

Examensarbetet har utförts under våren 1998 på Mandator Teknik. Bakgrunden till arbetet är att Mandator vill undersöka om möjligheten finns att hantera diverse GIS-funktionalitet i en modul. GIS-modulen ska i första hand kunna användas för analys av bästa vägval och siktanalys. I examensarbetet ingår också en studie av befintliga GIS-verktyg på marknaden. Målet för studien är att finna den/de produkter som lämpar sig bäst för geografisk analys av bästa vägval och siktanalys.

Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom gränsöverskridande samarbete..

This final project discusses renewal and upgrading of the area of Prim. It is discussed how this industrial area can be an attractive neighborhood with a varied range of services and commercial trade. Prim is located 2km north-east of the center of Barcelona. The area boarders to a deep railway valley that historically has separated Prim from its neighboring districts. At present there is almost no housing, services or commercial trade within the area and the industry is discontinued or the existing industrial buildings are derelict. There is also a lack of green recreational areas.

Hur medborgarna kan påverka sin närmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen står i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts på tre öar utan broförbindelse i den svenska skärgården. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i Umeå kommun skiljs åt, till viss del, vad gäller befolkningasantal, yta och avstånd till fastlandet medan likheten består av beroendet av färjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrågor. Med hjälp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information från respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen från vison till genomförande. Dessutom har jag tittat på hur de lokala utvecklingsgrupperna och samarbetet med kommunerna har fungerat..

Detta kandidatarbete tar upp att det idag råder det stor brist på mindre bostäder, så kallade enboende. Boendeformen efterfrågas av framförallt fyrtiotalister som flyttar ifrån sina större hushåll till mindre samt nittiotalister som ska göra debut på bostadsmarknaden. För att lösa tillfälliga bostadsbrister och för att värna om en mångfald finns det idag en planeringsdoktrin som handlar om att blanda och förtäta bostadsområden. Dock är idéerna svåra att genomföra då detaljplanerna ofta är reglerade till att enbart uppfylla de syfte och behov som fanns under den tid då de upprättades. Genom en undersökning och ett tillämpat planförslag som arbetet innehåller, uppmärksammas att det behövs mer flexibla detaljplaner som medger och inte hindrar uppförandet av mindre bostäder. För oavsett om det föreligger ett allmänt intresse eller ej så hindrar idag planpraxis möjligheterna till detta.

In Scandinavia today many old harbour areas are developed into residential and commercial areas. For example are both Helsingborg city and Malmoe city in south Sweden planning to restructure some of their harbour areas to accommodate shops, schools, offices, residences et cetera. In Copenhagen in Denmark new plans for Nordhavn is also underway. In almost every plan proposal to redevelope an old harbour area the harbour activities are set a side to give room for new development. In Reykjavik, however, this has not been the case.