SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

I Sverige är investeringar i fonder en vanlig förekommande sparform. En typ av fonder är SRI-fonder (Socially Responsible Investment-fonder), som strävar efter att göra hållbara placeringar förutom att prestera goda finansiella resultat. Denna rapport ämnar besvara frågan gällande hur bra SRI-fonder i Sverige presterar rent ekonomiskt i jämförelse med konventionella fonder, samt vilka variabler fondernas prestation kan bero av. Att material inom området samlas in och behandlas är viktigt då SRI-fonders framtid skulle kunna leda till stora förändringar i både privatpersoners och företags förhållningsätt till hållbarhet. För att analysera prestationen hos SRI-fonder och konventionella fonder data samlats in för 71 SRI-fonder och 71 konventionella fonder på den svenska fondmarknaden för året 2012.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Bakgrund & Problem: Tillväxtmarknader har de senaste decennierna lockat investerare med låga produktionskostnader och hög tillväxt. Dessa marknader är generellt mer volatila än mogna marknader. De uppvisar även ett större utbud av risker som främst är av en negativ natur. Empiriska undersökningar har på senare tid visat att korrelationen marknader emellan har ökat vilket talar för att de landsspecifika riskerna bär på ett betydande inslag av marknadsrisk vilket innebär att dessa risker ej kan diversifieras bort fullt ut. Landrisk har de senaste åren skapat mycket debatt i den akademiska världen där det råder en oenighet om vilka metoder för att uppskatta den som är att föredra.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Företagandet har blivit alltmer utsatt för konkurrens och mer komplext med tanke på den ökande internationaliseringen och ett ökat intresse för aktiehandel och investeringar i företag. Den externa redovisningen har blivit viktigare för företagen till följd av detta och sammanställandet av årsredovisningen riktar sig nu i större utsträckning till aktiemarknadens krav. När Sverige skulle gå med i EU uppstod ett behov av att anpassa den svenska årsredovisningslagen till EG:s reglering. När den nya årsredovisningslagen skulle träda ikraft hördes många kritiska röster. Den del av årsredovisningen som skulle komma att påverkas mest var notsystemet.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Uppsatsen sammanfattar nationalekonomiska teorier kring fair trade och, för teorierna, relevant empiri. Störst vikt läggs vid fair trades prismekanism och vilka effekter samt bieffekter den innebär. Teorikapitlet består i princip av fyra delar; Premiens konsekvenser i effektivitetshänseende. Rational choice, om incitamenten att delta i fair trade. Därefter en handelsteoretisk jämförelse mellan fri handel och fair trade i heckscher-Ohlinmodllen.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhället genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU ? kommissionen har som en reaktion på den pågående finanskrisen lagt fram ett förslag som innebär en förändring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet på den andel av bostadens värde som överstiger 40 procent höjas kraftigt.

Hur platser marknadsför sig, det vill säga deras platsmarknadsföringsstrategier blir allt mer centrala för dess framtida utveckling, den plats som kan erbjuda bäst förutsättningar samt kommunicerar detta på rätt sätt får en konkurrensfördel. Rätt strategier och kommunikation kommer i allt högre grad kunna attrahera och bibehålla företag samt investeringar, locka nya resenärer, invånare samt utöka platsens exportmarknad. Det är därför av stor vikt att platser finner klara, kreativa lösningar för att bli konkurrenskraftiga och bibehålla denna konkurrensfördel.Att ha en god utveckling är ingenting som är konstant och självklart, utan det krävs aktiva insatser. Det råder ett hårt darwinistisk klimat- där det kommer att finnas både vinnare och förlorare, de platser som behärskar tekniken samt har resurserna att genomföra platsmarknadsföringsinsatser kommer i högre grad att lyckas än de platser som väntar och avvaktar på bättre tider..

Den ökade sjukfrånvaron har ökat efterfrågan hos företag efter ekonomiska argument för investeringar i hälsa och information om kostnader för ohälsa. För att kunna ge ett underlag vid hälsoekonomiska diskussioner med företagshälsovårdens kunder har en beräkningsmodell, ?Hälsoeffekten?, utvecklats vid Institutet för Personal- och Företagsutveckling vid Uppsala universitet.För att utvärdera modellen användes den för att beräkna kostnaderna för sjukfrånvaron på tre mindre avdelningar inom en stor offentlig organisation. All information som användes vid beräkningarna erhölls från verksamheternas egna ekonomiska system. I jämförelse med tidigare utvärderingsmodeller har det i denna modell gjorts kopplingar till forskningen kring hälsa och ohälsa.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.