Studiens syfte var att undersöka hur några lärare inom matematik och naturorienterande ämnen (NO) använder sig av IT i sin undervisning i år 7 - 9, deras motiv till användandet av IT som undervisningsverktyg samt om det fanns något som de upplevde begränsade eller på annat sätt påverkade deras användning av IT.Intervjuer gjordes med fyra lärare från två olika skolor. Hur ofta lärarna använde sig av IT i sin undervisning skiftade beroende på ämne. Vanligast var användningen inom NO-ämnena. Lärarna använde IT för att introducera ett arbetsområde, att söka information på Internet, att illustrera något med hjälp av en film eller att själva filma ett händelseförlopp. De kunde också skapa minnesanteckningar under lektionen samt samtala och resonera med eleverna om den internetinformation som de funnit.

Denna studie berör de lösenord som studenterna vid Högskolan i Borås använder sig av, och omdessa är tillräckligt bra för att skydda den information de vill skydda. Den tar upp de problemsom finns med att använda lösenord som autentiseringslösning, samt de egenskaper som skaparett bra lösenord.Ett bra lösenord innehåller fler än fjorton tecken och är en blandning av bokstäver (gemener ochversaler), siffror och specialtecken, och innehåller inga fraser, välkända uttryck eller ord som ståri en ordlista. Lösenorden krypteras ofta med en så kallad hashfunktion, en envägsfunktion somskapar en kontrollsumma. Om man på ett säkert sätt skall Spara lösenorden med denna metod börman använda ett så kallat salt, en textsträng som gör själva lagringen säkrare.För att knäcka lösenord kan man använda sig av flera olika metoder: Så kalladedictionaryattacker, som skapar lösenord utifrån en ordlista; brute forceattacker som används föratt slumpa fram möjliga permutationer och sedan jämföra med lösenordet man vill knäcka; samtrainbow tableattacker, en metod där man använder färdiggenererade tabeller som innehåller allamöjliga permutationer.Vi har genom en enkät fått en bild av hur studenterna vid Högskolan i Borås lösenord ser ut. Vihar genom ett experiment bekräftat att dictionaryattacker kan knäcka 34 % av samtliga lösenord,och detta är endast en av metoderna.

Användbarhetsarbete har historiskt sett inte placerats högt på agendan i systemutvecklingsprocessen. Trots det har forskningsvärlden framtagit metodologier, metoder och tekniker för detta arbetssätt. Orsaker till den bristande användningen har visat sig vara bland annat bristande kunskap om arbetssättet och föreställningen att det kostar mer än det ger tillbaka. Trots att forskningsvärlden hävdar att användbarhet kan sänka kostnader i systemutvecklingsprocessen och Spara in stora summor i förvaltningsfasen visar studier på att många systemutvecklingsprojekt fortfarande misslyckas eller försenas. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie för att undersöka hur större fokus kan läggas kan läggas på användarcentrerad systemutveckling och användbarhetsarbete i försäljningssituationer genom att intervjua företrädare för två av de stora aktörerna inom användbarhet i Sverige.

Detta examensarbete har förlagt sig på Saab Aeronautics i Tannerfors, Linköping. Saab Aeronautics utvecklar och bygger Jas Gripen. Saab Aeronautics i Linköping utvecklar simulatorer som används för att testa olika versioner av mjukvara som används i JAS Gripen plan. Dessa simulatorer används inte bara av utvecklare i testsyften utan även av piloter som övar inför uppdrag och för att ge feedback till utvecklarna om mjukvarorna. Vi utförde examensarbetet på simulatorcentralen på området.

På Svenskt Stål AB (SSAB) i Luleå tillverkas höghållfast stål som, innan det säljs, formas till rektangulära stålämnen genom en kontinuerlig stränggjutningsprocess. För att ej få några kostsamma stopp i produktionen tillämpar SSAB en kontinuerlig produktion, vilket medför att ämnena kommer bestå av två olika stålkvaliteter vid ett stålbyte, ett i vardera änden. Ett stålbyte innebär att SSAB förändrar den ingående stålblandningen. För att säkerställa vilka ämnen det är som innehåller två olika stålblandningar utförs provtagningar i början och i slutet på ämnena. Provtagningar görs endast på ämnen som är planerade att innehålla två stålkvaliteter, det vill säga blandzonsämnena.Syftet med examensarbete är att undersöka om det är möjligt att effektivisera kontrollen av blandzonsämnena utan att resultaten från analyseringen påverkas.

Stigande kostnader för bränsle samt pressade elpriser gör att produktionen för ett kraftvärmeverk bundet till ett fjärrvärmenät måste optimeras. I denna rapport presenteras en ?Mixed integer linear programming? modell över Skogsbacka kraftvärmeverk, dess ackumulatortank, extrapannor och Lyckseles fjärrvärmenät tänkt att kortsiktigt optimera energiproduktionen. Kraftvärmeverket har en panneffekt på 50 MW och turbineffekt på 16 MW. Modellen tar hänsyn till fjärrvärmenätets framledningstemperatur och returtemperatur samt hur dessa parametrar påverkar kraftvärmeverkets drift samt hur de påverkar ackumulatortankens lager och laddning.

Elanvändningen till ventilation har ökat med 40 % sedan 1990 i Sverige. Ventilationen är en miljöbov enligt undersökningar som visar att elanvändningen till ventilationssystemens fläktar kan reduceras. Minskning av elförbrukningen kan t.ex. uppnås genom utbyte av fläktmotor till en EC-motor eller till en fläkt med bakåtböjda skovlar och direktdrift. Effektivieringsåtgärder kan ge en lägre elförbrukning på upptill 50 % i vissa applikationer.Ventilationsfläktarna i Sverige förbrukar 12,3 TWh per år.

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data Sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas.

De teknologiska framstegen inom mobiltelefoni de senaste åren, har bidragit till att människor kan utföra sysslor oberoende av plats. För företag som tillhandahåller webbtjänster är mobila applikationer någonting som kan utnyttjas för att öka användning av deras tjänst. I uppsatsen undersöks om detta stämmer eller ej.För företag blir det viktigt hur en mobil applikation integreras mot den befintliga webbtjänsten. Det är dessutom relevant för företag att veta hur applikationen påverkar användningen av den initiala webbtjänsten.I studien utvecklas en mobil applikation från grunden för att se vilka potentiella problem företag kan stöta på vid utveckling av en mobil applikation. Intervjuer görs med företag som utvecklat mobila applikationer till befintliga webbtjänster, för att undersöka hur de upplevt effekterna av applikationen efter lansering.Resultaten visar att lansering av en mobil applikation ofta görs till mer än en typ av mobiltelefon.

Uppsatsens syfte är, att utvärdera bibliotekariernas integrering av webbresurser vid Umeå stadsbiblioteks informationsdisk. Jag har valt att använda mig av två kvalitativa metoder i form av observationer av referenssamtal och intervjuer av sju bibliotekarier som arbetar vid disken. Utvärderingsfrågorna, som ligger till grund för min uppsats, är på vilket sätt webbresurserna används i referenssamtalet, hur bibliotekarierna informeras och utbildas på nya och befintliga resurser samt hur webbresurserna marknadsförs mot användarna.Som grund för min bedömning har jag använt mig av bibliotekslagen (1996:1596), Unescos folkbiblioteksmanifest och de rekommendationer, som Svensk biblioteksförening har ställt upp.Utifrån mina observationer och bibliotekariernas utsagor har jag kommit till vissa slutsatser, som kortfattat kommer att redogöras för här. Webbresurserna är relativt osynliga i biblioteksrummet och behöver lyftas fram och marknadsföras på ett målmedvetet sätt. Vidare bör omkringliggande system underlättas för att avlasta referensdisken med rutinmässiga ickereferensfrågor och på så sätt skapa tid för referensfrågor.

Denna uppsats är en historisk studie av långsiktigt månadsSparade i fonder under åren 1995-2004. Studien är begränsad till elva aktiefonder som huvudsakligen investerar i Sverige och som lämpar sig för månadsSparande.Syftet med uppsatsen är dels att undersöka effekten av att kontinuerligt Spara till månadens bästa kurs jämfört med månadens genomsnittliga kurs, vilket undersöks genom simulerat Sparande, dels att studera huruvida det funnits regelbundenheter mellan månadens dagar vad gäller förekomsten av höga och låga kurser som kunnat vara till hjälp för att optimera tidpunkten för månadsinsättningen. Denna del av studien genomförs från två håll, först genom att för varje dag i månaden beräkna genomsnittet för fondandelskursen, sedan genom ett simulerat månadsSparande på dagsbasis.Vi finner att resultatet av att alltid ha köpt till de bästa kurserna är drygt 4 % fler innehavda fond-andelar än för det genomsnittliga Sparandet. Denna summa överrensstämmer med det antal extra andelar som erhållits vid varje enskilt köptillfälle till bästa kurs jämfört med till medelkursen. Mellan de olika dagarna i månaden har vi funnit små regelbundenheter som tar sig uttryck i ett vågmönster.

Syftet med detta examensarbetet är att ta fram en modell av ett segelinställande system hos en segelbåt. Detta för att ställa in storseglet hos båten per automatik. Anledningen till ett segelinställande system kan vara att man vill hålla nere vikten hos båten då manskap väger mer än systemet. Andra aspekter är att personer med segelbåtar som saknar kunskaper, eller tycker det är besvärligt att ställa in seglen vid turer med båten, kan använda systemet för att underlätta seglingen. Man undviker då att använda motorn på segelbåten och kan då Spara bränslekostnader.Segelinställningen görs genom att en sensor mäter varifrån vinden blåser i förhållande till skrovet, samt efter vilken hastighet vinden har.

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens uppfattning om risker för undernäring och preventivt arbete hos personer 70 år och äldre, på olika vårdnivåer och inom en kommun. Studien hade en beskrivande design och tolv vårdpersonal deltog, varav fyra sjuksköterskor från en medicinavdelning, två sjuksköterskor, en sjukgymnast och en arbetsterapeut från en hälsocentral samt två sjuksköterskor, en enhetschef och en sjukgymnast från ett äldreboende inom en kommun. Intervjuer användes vid datainsamlingen. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och bildade kategorierna Tillstånd som utgör en risk för undernäring, Säkerställa näringsintaget, Ett strukturerat arbetssätt samt Samverkan och ansvar. Som risker för undernäring beskrevs sjukdomar, funktionsnedsättning samt förlorad uppfattning om vikten.

Ambassaden som institution har en lång tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En fråga som måste ställas är hur den traditionen fungerar i dagens samhälle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhåller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrågasätta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjälpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan västländer och framförallt EU-länder innebär att ambassaderna får allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulära uppgifterna minskar. I en värld med mer och mer informellt utbyte mellan länder i form av turism, affärskontakter, utbytes-studier m.m. får den officiella diplomatin en något förändrad roll.

Trådgnistning (på engelska Wire Electrical Discharge Machining eller WEDM) är en termiskbearbetningsprocess för att med en trådelektrod skära i elektriskt ledande material. Metoden har teoretiskt sett många fördelar och relativt få nackdelar. Intervjuer i studien visar att trots detta så undviker flera industriföretag om möjligt denna process. Syftet med studien är att utifrån de teoretiska fördelarna som anges i litteraturen undersöka vad företag i Sverige anser vara de mest relevanta praktiska fördelarna med trådgnistning som bearbetningsprocess. En internetbaserad enkät har skickats ut och besvarats av 20 industriföretag runtom i Sverige.