I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd.Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex.

En omfattande datorisering inom företagsvärlden har skapat ett beroende av informationssystem (IS) som kan hantera och lagra information efter verksamhetens behov. Genom att investera i nya och mer effektiva IS kan verksamheter skaffa sig verktyg där de effektivt kan prioritera och allokera de resurser som finns tillgängliga. Detta gör det möjligt att omdefiniera arbetsprocesser och sysselsättningsrutiner och därmed spara arbetskraft genom att automatisera och eliminera en del uppgifter. Dock finns det en del faktorer som påverkar implementeringen av IS, exempelvis brist på resurser, teknik och kompetens. Dessa faktorer gör det många gånger mer problematiskt att utveckla IS i utvecklingsländer.Syftet med studien är att undersöka hur en organisation med begränsade resurser, kan effektiviseras genom att använda sig utav Lean IT.

Det vi väljer att bevara som ett kulturarv baseras på samhällets värderingar och ideal. Kulturarv är ett val och även när det kommer till själva förvaltningen finns flera olika vägar att välja på. Den här uppsatsen utreder ett sätt att se på landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmänna synen på vad ett kulturarv är och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgång av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgår att frågan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förändrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella såväl som immateriella arv. Synen på kulturarv och landskap har dessutom gått från att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, föränderlighet och aktivt bruk.

Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som ställs mot varandra. Exempel på sådana är kulturhistoriskt värdefulla miljöer samt värdet av bevarande och utveckling av städers biologiska mångfald. Om båda dessa värden finns att ta hänsyn till på en och samma plats har landskapsarkitekten en roll att väva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur man kan förstärka de historiska värdena på en urban plats och samtidigt främja stadens biologiska mångfald på ett samspelande sätt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom det är en centralt belägen promenadpark i ett område med höga kulturhistoriska värden.

I Centralasien lever det utrotningshotade djuret snöleopard (Panthera uncia). Antalet vilda snöleoparder beräknas ligga under 7000 individer. Snöleoparden brottas med ett antal olika hot i det vilda, med risk att det leder till utrotning. Djuret jagas av tjuvjägare, delvis för sin fina päls, men också för att använda ben och tänder till medicin. Människans utbredning leder till mindre områden för snöleoparden att hitta byten på, samt att den dödas i vedergällning om den skulle anfalla boskapsdjur.

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hälften av nittonhundratalet har inneburit stora förändringar för odlingslandskapet. Den biologiska mångfalden har minskat kraftigt och kulturbärande landskapselement har hotats. Därför finns det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som främjar växt- och djurliv, men som också är värdefullt för människan utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket värde jordbrukets kulturmiljö har för människans välbefinnande och hur den kan användas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i Skåne som bedriver rehabilitering i gårdsmiljö har intervjuats för att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för denna typ av verksamhet.

Västerviks kommun har under tiotals år haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste åren har en förändring skett och trenden har brutits. En stor satsning på att uppföra sjönära bostadsområden nära staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsätta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför Västervik och det finns långt framskridna planer på att där uppföra ett nytt attraktivt bostadsområde med blandad bebyggelse. Solbergsudde präglas av en lantlig skärgårdskaraktär och idag finns där 17 bostadshus/fritidshus som ej är planlagda. Problem finns med både enskilda läckande avloppsanläggningar och brist på färskvatten.

Mänsklig aktivitet leder till påverkan på jorden och dess resurser. Genom att återanvända och återvinna, d v s att vi försöker låta materialen stanna kvar i kretsloppet så länge som möjligt så kan vi spara på jordens resurser. EU och Sverige strävar efter att bli ett hållbart samhälle genom att införa lagar och högre krav på hantering av avfall. Avfall på fel plats kostar både miljö och pengar. Dagens intresse för kretslopp och resurshushållning är inget nytt. Det har länge funnits diskussioner om att ta ansvar för en bättre miljöutveckling.

Mitt examensarbete är en del i förslaget ?Alternativ Järåskolan - Vi ska ha Sveriges bästa skola? och bottnar i den konflikt som blossade upp i min hemkommun Ragunda under våren 2012. Kommunen ville spara pengar genom att centralisera tjänster så som vård och skola, något som skulle leda till att Järåskolan i Bispgården skulle läggas ned och flyttas till grannbyn Hammarstrand två mil bort. Den nära skolan har många fördelar så som möjlighet att motverka den rådande trenden av ökad stillasittande bland unga, vara en skyddad utemiljö så barnen kan leka fritt och främja en ?aktiv transport? till och från skolan. Målet med examensarbetet var att skapa ett gestaltningsförslag för Järåskolans skolgård genom att svara på frågeställningen: Hur kan en skolgård gestaltas för att stimulera användande och tydliggöra skolans roll som nav i samhället? Jag använt mig av en litteraturundersökning med ledorden leka, lära och växa, inventering, analyser (Lynchanalys, Grahns sju karaktärer och SWOT) samt en brukarmedverkan i form av en gåtur med efterföljande återkoppling med Järåskolans elever och lärare. Detta resulterade i gestaltningsförslaget Växtkraft som är ett trebenat begrepp och svarar på frågeställningen genom samarbete, vegetation och ökad användning.

Examensarbetet behandlar energieffektiviseringsåtgärder för ett flerbostadshus byggt undermiljonprogrammet. Miljonprogrammet innebar kortfattat att man inom tioårsperioden 1965 till1975 byggde ca en miljon nya bostäder i Sverige. Anledningen till detta var dels bostadsbristenoch dels låg standard på de befintliga bostäderna.Flerbostadshus från just miljonprogrammet valdes i detta examensarbete eftersom det är idag ettmycket aktuellt ämne med tanke på att dessa hus är allmän kända för hög energiförbrukning.Studier visar att möjligheten för energibesparing är stor inom bostadssektorn, detta gäller i höggrad för hus från miljonprogrammet.Miljonprogramshusen har nu stått i 35-45 år, och 40 år var deras uppskattade livstid då debyggdes. Dessa hus står nu därför inför omfattande renoveringar och det är därför viktig att görarätt energibesparande åtgärder i samband med dessa renoveringar.Uppgiften till detta examensarbete blev i första hand att ta fram byggnadens energitekniskastatus idag och att sedan komma med några praktiska och tillämpbara förslag på åtgärder förminskad energianvändning.Energieffektiviseringsåtgärder som undersöktes var inre och yttre tilläggsisolering med 100 mmisolering, fönsterbyte, fönsterrenovering, tätning runt fönster och dörrar, inglasning av balkongeroch värmeåtervinning med frånluftsvärmepump.Den relativa luftfuktigheten och temperaturen i väggkonstruktionen beräknades för denbefintliga väggen samt med inre och yttre tilläggsisolering. Resultatet av fuktberäkningen visadetydligt att den yttre tilläggsisoleringen på både väggkonstruktioner ? lättbetong ochsandwichelement ? är det bästa alternativen ur fuktsynpunkten.Alla undersökta energieffektiviseringsåtgärder tillsammans visade sig enligt beräkningarnaminska byggnadens energianvändning från ca 167 kWh/m2 och år i dagläget till ca 90 kWh/m2och år efter att åtgärderna utförs.

BakgrundSjukskrivningar ökar bland människor och arbetsbelastningen blir allt tyngre för arbetstagarna som kan leda till olika skador och sjukdomar. Därför har de börjat satsas på olika hälsofrämjande insatser på företag. Friskvårdstimmen är en sådan insats som finns att ge till sina medarbetare för att de ska kunna förebygga och bevara en god fysisk och psykisk hälsa.SyfteSyftet med denna undersökning är att bland gymnasielärare i en mellan svensk stad undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller utnyttjandet av friskvårdstimmen. Samt undersöka vad som motiverar personalen till att använda friskvårdstimmen men även undersöka om kvinnor och män motiveras olika och vad som skulle kunna motivera dem att utnyttja friskvårdstimmen. Vi vill också undersöka om ledningen motiverar personalen till användandet av friskvårdstimmen.MetodFör att undersöka detta har en kvantitativ metod använts och en jämförande design där vi gjorde en enkätundersökning via internet.

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning.

Begreppet "digitalt kulturarv" har två betydelser: dels digitaliserat fysiskt kulturarv, till exempel digitala kopior av föremål, dels det kulturarv som består av företeelser som skapats digitalt och därmed inte har någon fysisk motsvarighet. Det är det senare området, föremål som i sin ursprungsform är digitala, som denna uppsats fokuserar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka om digitala kulturföremål kan räknas som en del av museernas uppdrag, samt hur museer i så fall kan samla in, bevara och visa dessa föremål.Digitalt material bygger inte på att föremålen har en fysisk form, och de ställs därför ofta i motsats till de materiella föremål som museer samlar in och bevarar. Däremot utesluter ingen av de museidefinitioner som undersöks i uppsatsen att museer även hanterar immateriellt kulturarv. Om museet dessutom inte fokuserar på föremålen i sig utan på föremålens betydelser och sammanhang, vilket många menar, så spelar det mindre roll om det som förmedlar betydelsen eller sammanhanget har fysisk form eller ej.Bland andra Unesco har också poängterat att det är viktigt att digitalt kulturarv bevaras.

I läroplanen betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på både modersmålet och det svenska språket, de ska utveckla en känsla för andra kulturer och känna delaktighet i den egna samt ska de utveckla sin kulturella identitet och uppleva en trygghet i den (Utbildningsdepartementet, 2010).Vårt syfte med denna studie var att undersöka förskolepersonalens tal och perspektiv angående barns modersmåls-, andraspråks- och identitetsutveckling. Dessa tre områden är viktiga eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle där det ställs ökande krav på hur förskolelärarna bemöter barn med olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie där vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med personalen på tre olika förskolor för att få svar på våra tre frågeställningar. Urvalet av de medverkande förskolorna gjorde vi medvetet med utgångspunkt att de skulle arbeta aktivt med flerspråkiga barn.Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade att all personal betonar vikten av interaktion och samspel för att barnet ska utveckla modersmålet och andraspråket. Modersmålet bidrar till ökad självkänsla och självförtroende och den vanligaste situationen är att hemmet står för utveckling av modersmålet.

BakgrundSjukskrivningar ökar bland människor och arbetsbelastningen blir allt tyngre för arbetstagarna som kan leda till olika skador och sjukdomar. Därför har de börjat satsas på olika hälsofrämjande insatser på företag. Friskvårdstimmen är en sådan insats som finns att ge till sina medarbetare för att de ska kunna förebygga och bevara en god fysisk och psykisk hälsa.SyfteSyftet med denna undersökning är att bland gymnasielärare i en mellan svensk stad undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller utnyttjandet av friskvårdstimmen. Samt undersöka vad som motiverar personalen till att använda friskvårdstimmen men även undersöka om kvinnor och män motiveras olika och vad som skulle kunna motivera dem att utnyttja friskvårdstimmen. Vi vill också undersöka om ledningen motiverar personalen till användandet av friskvårdstimmen.MetodFör att undersöka detta har en kvantitativ metod använts och en jämförande design där vi gjorde en enkätundersökning via internet.