Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor respektive mÀn representeras i lÀromedel inom Àmnet spanska för nybörjare. Genom en innehÄllsanalys och en textanalys som metod har en lÀromedelsanalys genomförts för att undersöka med vilken frekvens de olika könen framstÀlls i de utvalda lÀromedlen och under vilka Àmnen kvinnor och mÀn representeras. Resultatet visade en relativt jÀmn könsfördelning i de utvalda lÀromedlen men med ett varierande resultat i frÄga om vilka attribut som tillskrivs de bÄda könen dÄ det förekommer stereotyper men Àven nÄgra normbrytande exempel. Som slutsats kan man se en kvantativ jÀmstÀlldhet i de utvalda lÀromedlen, men en ojÀmn kvalitativ jÀmstÀlldhet dÄ man framstÀller stereotyper, men Àven nÄgra exempel pÄ god genusmedvetenhet. Vid en jÀmförelse med de tre analyserade lÀromedlen kan man se att Alegría visade flest exempel pÄ genusmedvetenhet, medan Caminando uppvisade flest stereotyper..

Detta examensarbete handlar om hur man utvecklar och anpassar en fiktiv karaktÀr frÄn ett mediesammanhang till ett annat. FrÄn att först ha varit en karaktÀr i en studentfilm som var en delexamination av en kurs i radioproduktion, har karaktÀren utvecklats till en karaktÀr i en tv-serie för den finska tv-marknaden. För att anpassa karaktÀren till den finska kontexten har karaktÀren genomgÄtt flera utvecklingsfaser frÄn att vara en vanlig svensk ung man till att bli en svensk som bygger pÄ finlÀndska fördomar. Jag har anvÀnt mig av aktionsforskning och intervjuer för att fÄ fram ett resultat. Examensarbetet bestÄr bÄde av en vetenskaplig rapport och en gestaltande del som innehÄller synopsis och manus till ett första avsnitt i en TV-serie, som det finska statliga TV-bolaget YLE har valt att ta till produktion..

Abstract Uppsatsen undersöker hur Adolf Hitlers biografi och plats i historien beskrivs i ett antal svenska och finska lÀroböcker i historia för grundskolans högstadium. Undersökningen Àr avgrÀnsad till perioden frÄn Hitlers födsel till maktövertagandet i Tyskland 1933/34. Uppsatsen anvÀnder sig av ett antal teoretiska begrepp hÀmtade frÄn tidigare historiografisk forskning om Hitler. Uppsatsens syfte Àr att se om lÀroböckerna skildrar Hitler som en individuell aktör eller som en del av en struktur. Uppsatsen utreder ocksÄ om lÀroböckerna förenklar beskrivningen av Hitler genom att demonisera honom.

Kultur har en central roll i utbildningen i moderna sprÄk och de lÀroböcker som anvÀnds i sprÄkundervisningen bidrar avsevÀrt till att forma elevens bilder av mÄlsprÄkskulturen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den syn pÄ kultur som förmedlas i tre olika lÀroböcker i franska respektive spanska. En innehÄllsmÀssig analys av de sex lÀroböckerna genomförs, dÀr fördelningen av Tornbergs tre kulturperspektiv studeras. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att Ett fullbordat faktum Àr det kulturperspektiv som prÀglar de sex lÀroböckerna. HÀlften av samtliga nedslag som gjorts i lÀroböckerna Äterfinns i detta perspektiv. Resterande hÀlften fördelas mellan En kompetens för framtiden (30 %) och Ett möte i öppet landskap (20 %)..

Denna uppsats har till syfte att fÄ en överblick av hÀlsolÀget inom NÄs provinsiallÀkaredistrikt under hösten 1918 och vÄren 1919, dÄ spanska sjukan grasserade. Uppsatsen undersöker vilken belastning spanska sjukan blev för epidemisjukvÄrden och hur kommunen sörjde för den under epidemin. Mortaliteten under spanska sjukan visade ett liknande mönster som i andra delar av vÀrlden dÀr ett stort antal unga mÀnniskor avled. I undersökningen belyses Àven könstillhörigheten samt yrkeskategorisering av de döda. Under epidemins inledning var mÀnnen i majoritet men senare under epidemin blir det flest kvinnor, som avled i sviterna av spanskan.

Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Spanska sjukan var en vÀrldsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över vÀrlden i flera influensavÄgor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda pÄ hur SÀters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjÀlp av överlÀkarens ÄrsberÀttelse för 1918 har jag lyckats fÄ fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av spanska sjukan pÄ SÀters sjukhusomrÄde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade mÀnnen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % mÀn (23 stycken) till följd av in-fluensan.

The purpose of this study was to investigate the view of Finnish dialects and identity of first, second and third generation of Sweden Finns students in 7th, 8th and 9th graders, in two Sweden Finn schools. The questions at issue for the essay were: How do Swedes of Finnish extraction think of the Finnish dialects? Is there a correlation between identifying as Finnish and knowledge and usage of the Finnish dialects, as opposed to Finns living in Finland? To which extent do the Finnish students have knowledge regarding the Finnish dialects? To answer the questions a quantitative method was used and a questionnaire was answered by over 100 students. The results of the study showed that the Finnish dialects did not exert any influence on the students? life nor their sense of identity.

Denna studie behandlar Àmnet Äldrande finska krigsbarn. Dessa barn förflyttades i unga Äldrar till Sverige pÄ 1940- talet. DÄ krigets intensitet i Finland kom att vÀxla blev dessa barn förflyttade fram och tillbaka mellan lÀnderna med en eller ett par Ärs intervaller. Detta pÄverkade av förklarliga skÀl deras sociala trygghet och utveckling under resten av livet. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om huruvida gruppen Äldrande finska krigsbarn Àr i behov av sÀrskilda insatser eller sÀrskilda kunskaper hos socialarbetare i bemötandet av denna grupp.Studien utgÄr ifrÄn en fenomenologisk forskningsansats av induktiv karaktÀr. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som har denna bakgrund.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ nÄgra skillnader som finns i lÀrarutbildningen i Sverige och Finland ur ett policyperspektiv. I arbetet har vi valt att utgÄ frÄn hur lÀrarutbildningen utvecklats över tid samt frÄn de resultat som framkommit i PISA-undersökningar. Resultaten visar bland annat att finska elever har ett övertag gÀllande lÀsförstÄelse. Den svenska lÀrarutbildningen har genomgÄtt ett flertal olika reformer (Richardson, 2004) medan den finska endast genomgÄtt ett fÄtal (Uljens, 1998).Vi har intervjuat tvÄ informanter kopplade till lÀrarutbildningen, samt tvÄ informanter som innehar en ledande position inom PISA. Dessa muntliga och skriftliga intervjuer gav oss en uppfattning om vilka tankar och Äsikter som finns kring lÀrarutbildningarna i de bÄda lÀnderna, men ocksÄ vad de tror ligger bakom de svenska lÀrarutbildningarnas lÄga status.Samtliga informanter och litteratur pekar pÄ att lÀrarutbildningen kan vara en bidragande faktor till de finska elevernas goda resultat i PISA-undersökningarna..

I dagens kursplan för moderna sprĂ„k pĂ„ grundskolan stĂ„r den kommunikativa förmĂ„gan i centrum. En viktig del av kommunikationen i sprĂ„kundervisningen Ă€r muntligheten. I denna uppsats analyseras den muntliga kommunikationen i tre olika lĂ€roböcker i spanska för Ă„r 9 pĂ„ grundskolan. Det Ă€r grundsynen och övningarna i lĂ€rarhandledningarna och i övningsböckerna som analyseras. Finns det mĂ„nga muntligt kommunikativa övningar, och i sĂ„dana fall av vilken typ Ă€r de? Är de interaktiva? Vilka kommunikativa kompetenser trĂ€nas? Kan de definieras som överföring av budskap eller som flerstĂ€mmig handling? Vad anser lĂ€rare om dessa lĂ€roböcker? Min slutsats Ă€r att det finns en skillnad mellan lĂ€roböckerna vad gĂ€ller den muntliga kommunikationen och frĂ€mst till den nyares fördel.

SAMMANFATTNINGLÀrarroller varierar bÄde inom och mellan nationer. Trots att de finska och svenska lÀrarna har mycket som förenar sÄ finns det Àven en hel del som skiljer dem Ät. I detta arbete har jag genomfört intervjuer och observationer för att söka svar pÄ vad det finns för likheter och skillnader mellan lÀrarnas roller i Finland och Sverige. Fyra svensksprÄkiga skolor i Finland och tre skolor i Sverige har besökts.I arbetet stÀller jag följande frÄgor:Vad finns det för olika lÀrarroller och vad stÄr dessa roller för?Hur ser den finska och svenska lÀrarrollen ut, utifrÄn undervisningsform, sjÀlvbild och arbetssituation?Svaren som jag kommit fram till pekar pÄ skillnader i lÀrarnas sÀtt att undervisa.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vad elever i klass 7 och klass 8 som lĂ€ser spanska som andra sprĂ„k ser som motiverande för sina spanskstudier. Jag ville Ă€ven titta nĂ€rmare vad som kan skapa motivation hos eleverna. I min undersökning ville jag ocksĂ„ undersöka vilka strategier lĂ€rare har för att öka elevernas motivation för att lĂ€sa spanska. Som metod valde jag att göra en enkĂ€tundersökning bland i elever som gĂ„r i Åk 7 och Åk 8 pĂ„ tvĂ„ kommunala skolor och tvĂ„ friskolor. Dessutom har jag intervjuat tvĂ„ undervisade spansklĂ€rare.

Syftet med denna uppsats Àr att studera elevers tvÄsprÄkiga anvÀndning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vÀnner. 41 elever i Ärskurserna 4-9 har fyllt i en enkÀt som behandlar Àmnet tvÄsprÄkighet. Dessa elever gÄr i en tvÄsprÄkig skola och utifrÄn deras svar har jag försökt att ta reda pÄ i vilka sammanhang eleverna talar respektive sprÄk samt om det finns nÄgon skillnad pÄ pojkars respektive flickors val av sprÄk beroende pÄ situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkÀten.Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget Àr med förÀldrar, dÀr de flesta informanter talar finska.