Gustafsson, Maria (2011). Kan coaching öka elevers resultat i skolan? En undersökning om coachingprocesser i skolan och deras pÄverkan. Examensarbete inom lÀrarutbildningen 90 hp distans. Den hÀr uppsatsen Àr sprungen ur studier av vad coaching Àr, intervjuer med coacher i skolan, intervjuer av elever som blir coachade av skolcoacher, samt observationer av coachingprocesser. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida coaching av elever i skolan kan pÄverka deras resultat pÄ ett positivt sÀtt. Coaching Àr ett relativt nytt fenomen i skolans vÀrld.

Implementeringen av tablets Àmnade för inspektioner inom drift och underhÄll av vÀgar har studerats och utvÀrderats med mÄlet att fördjupa kunskaperna inom drift- och underhÄllsbranschen och skapa effektivare arbetsmetoder som gynnar alla byggprocessens parter.  Examensarbetet Àr utfört hos Peab pÄ deras anlÀggningskontor i Sundsvall och implementeringen har Àgt rum pÄ deras driftomrÄde Sundsvall som bestÄr av cirka 122 mil statlig vÀg dÀr Trafikverket Àr bestÀllare. Genom litteraturstudier, tester av tableten och deltagande observationer sÄ har tabletens anvÀndbarhet och utvecklingspotential analyserats och slutsatser har dragits för att ge Peab feedback pÄ deras innovation med ett antal förbÀttringsförslag. UtvÀrderingen blev ej fullstÀndig dÄ Peab inte hann införa tabletsen inom vÀgdriften innan de 10 veckorna för examensarbetet var avslutade. Att anvÀnda tabletsen inom vÀgdriften kommer att effektivisera inspektionerna med dels digital dokumenthantering och det viktiga införande av GPS positionering  i de fordon som utför inspektionerna. Detta kommer bli mycket smidigare Àn den tidigare arbetsmetodiken dÀr i stort sett alla processer innefattande mycket onödigt pappersarbete. Peab rekommenderas fortsÀtta att se utvecklingsmöjligheter med tabletsen inom andra omrÄden av vÀgdriften samt fullfölja utvecklingen av tableten för att fÄ en anvÀndbar produkt. .

Syftet med studien Àr att genom samtal undersöka vilka uppfattningar och upplevelser elever i lÀsförstÄelseproblem har kring sin lÀsning Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med femton grundskoleelever, skolÄr tvÄ till sex. Eleverna sÄg lÀsning som en mekanisk aktivitet. De uttryckte stor omedvetenhet om sin möjlighet att anpassa och anvÀnda strategier utifrÄn syftet med lÀsningen. Ett begrÀnsat ordförrÄd upplevdes som ett hinder för att förstÄ det lÀsta. Samtal och diskussioner tillsammans med vuxna och kamrater kring lÀsta texter förekom mycket sparsamt.

Motivation i arbetslivet Àr ett Àmne som genom Ären uppmÀrksammats mycket inom forskningen. Men vad som motiverar framtidens arbetskraft ? dagens studenter - att vÀlja olika utbildningar har i arbetet med denna uppsats visat sig vara ett omrÄde dÀr mycket ÄterstÄr att undersöka. UtifrÄn den bakgrunden finns det inte nÄgon vetenskaplig grund för att kunna generalisera mellan olika utbildningsgrupper sett till motivation. En kÀrnfrÄga för dagens arbetsgivare Àr att rekrytera och behÄlla mÀnniskor som passar in i verksamheten.

Dagens husbyggande handlar mycket om att huset ska anvÀnda sÄ lite energi som möjligt. Vid nybyggnation eller renovering av byggnad krÀvs en energiberÀkning.  Detta kan pÄverka nÀr entreprenören garanterar en energianvÀndning som Àr svÄr att styra över. Den individuella brukarens beteende pÄverkar energianvÀndningen mycket. Projektet syftar till att jÀmföra den specifika energianvÀndningen för energiberÀkningen och energianvÀndning. Detta för att skapa en förstÄelse om hur dessa relaterar till varandra. Det Àr svÄrt att göra en energiberÀkning som stÀmmer överens med verkligheten.

Att vĂ€xa inĂ„t, eller att förtĂ€ta, Ă€r nĂ„got som man i mĂ„nga stĂ€der strĂ€var efter. En av dem Ă€r Malmö som i sin nya översiktsplan, ÖP2012, lĂ€gger mycket fokus pĂ„ just förtĂ€tning. Det Ă€r ett viktigt steg ifrĂ„n den funktionsuppdelade till den blandade staden och kan innebĂ€ra bĂ„de miljömĂ€ssiga, sociala och ekonomiska fördelar. Exempelvis genom att resurser samutnyttjas bĂ€ttre, fĂ€rre transporter, större trygghet, bĂ€ttre integration och större attraktivitet. En ogenomtĂ€nkt förtĂ€tning kan dock innebĂ€ra negativa konsekvenser.

En stor del av personalen inom HÀlso- och SjukvÄrden har sin arbetstid förlagd till natten. Vi vet idag att det Àr mycket ogynnsamt att arbeta nattetid och att det höjer risken att utveckla flera sjukdomar. Nattarbete och roterande skiftarbete stör och pÄverkar den naturliga dygnsrytmen i kroppen. Kan vi hjÀlpa kroppen att anpassa sig bÀttre till nattskiftsarbete med hjÀlp av ljusterapins effekter? Ljusterapi Àr, vad vi kÀnner till idag, en sÀker behandling med fÄ eller inga biverkningar.

Dyslexi Àr ett av vÄra vanligaste funktionshinder idag dÄ samhÀllet sÀtter stor press pÄ akademiska utbildningar. Dyslexi uppmÀrksammades allt mer under 90-talet och har nu fram till i dag gjort mycket forskning pÄ hur funktionshindret uttrycker sig och vilka svÄrigheter dyslektiker har inom lÀs-och skrivsvÄrigheter. Det har Àven visats sig att elever kÀnner sig dumma och förödmjukade pÄ grund av sina svÄrigheter. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka strategier lÀrare i Ärskurs 3-5  anvÀnder för att stötta och nÄ elever med dyslexi i undervisningen. Empirin som studien grundar sig pÄ har samlats in genom tvÄ inspelade fokusgruppsintervjuer dÀr totalt fem verksamma grundskolelÀrare medverkade med erfarenheter av att jobba med diagnotiserade dyslektiker.Resultatet i denna studie visar att lÀrare anvÀnder mycket kompensatoriska hjÀlpmedel för att stötta elever i sina svÄrigheter.

Det mesta som Àr skrivet om bedömning i utbildningen gÀller hur lÀraren i skolan bedömer elevens kunskaper. DÀremot finns det inte sÄ mycket studier om hur handledare bedömer eleven i det arbetsplatsförlagda lÀrandet. DÄ vi Àr blivande yrkeslÀrare och de elever som vi kommer att undervisa har en del av sin utbildning pÄ arbetsplatsen kÀndes detta Àmne intressant, aktuellt och viktigt för oss att undersöka. Studiens syfte Àr att undersöka handledarens strategier och grunder för bedömning av eleven i det arbetsplatsförlagda lÀrandet. Vi har utgÄtt frÄn den socio-kulturella teorin och har som datainsamlingsmetod anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer.

Uppsatsen utgÄr ifrÄn utvecklingen av reglementen pÄ senare Är, dÀr mycket har hÀnt pÄ grund av olika hÀndelser i omvÀrlden som exempelvis berlinmurens fall, invasionerna av bÄde Afghanistan och Irak i början av 2000-talet och politiska förÀndringar i omvÀrlden. Utvecklingen gÄr att hÀrleda till bland annat regeringspropositionen ?ett anvÀndbart försvar? och senaste utgÄvan av MilitÀrstrategisk doktrin.Undersökningen har sin grund i en kvalitativ analys av MSR6 (Marstridsreglemente 6 ? bataljon) och de stabiliserande uppgifter som Äterfinns dÀr. Dessa uppgifter har sedan utifrÄn David Kilcullens teori om globalt uppror analyserats.Syftet Àr sÄledes att, med utgÄngspunkt i Kilcullens teori om ett globalt uppror, undersöka huruvida/i vilken omfattning Försvarsmaktens stabiliserande uppgifter i MSR6 gÄr att anvÀnda mot teoribildningen i kontexten av en irreguljÀr konflikt.Undersökningen visar att uppgifterna mÄnga gÄnger gÄr att anvÀnda mot teoribildningen med olika effekt som utgÄng. Vissa uppgifter pÄverkar inte systemet tillnÀrmelsevis lika mycket som andra beroende pÄ vad de syftar till och hur de löses.

Fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic var 2010 och 2011 den mest omskrivna sportprofilen i svensk press och Aftonbladet och Expressen har varsin reporter pÄ plats i Milano för att bevaka honom och hans lag AC Milan. Syftet med denna C-uppsats Àr att ta reda pÄ vad sportjournalister pÄ Aftonbladet och Expressen tror Àr anledningarna till att det skrivs sÄ mycket om Zlatan Ibrahimovic. Vidare vill vi ta reda pÄ hur de skriver om honom, varför de skriver som de gör, vilka egenskaper Zlatan Ibrahimovic har som gör att det skrivs sÄ mycket om honom samt vad det stora fokuset pÄ honom fÄr för konsekvenser. I vÄr analys kommer vi koppla resultatet till teorier som maskulinitet inom sportjournalistiken, virvelvindseffekt och tabloidisering.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjÀlp av halstrukturerade djupintervjuer. Totalt har vi genomfört fem intervjuer med reportrar, krönikörer och nyhetschefer pÄ de tvÄ kvÀllstidningarna i Sverige.

I studien ja?mfo?rs de subjektivt upplevda ljudegenskaperna mellan Solid State Logics Console Mixbuss Compressor och en hemmabyggd klon av samma kompressor. Klonen a?r framtagen av Gyraf Audio och ga?r under namnet GSSL. Ja?mfo?relsen gjordes med data fra?n ett lyssningstest da?r syftet var att ta reda pa? om testdeltagarna upplevde na?gon skillnad mellan kompressorerna och i sa? fall vad som skiljer dem a?t.

Studien syftar till att undersöka hur vÄrdpersonalen pÄ en vÄrdavdelning beskriver transsexuella patienter och mötet med dessa. Sammantaget har tolv personer frÄn olika yrkesgrupper pÄ Hand- och Plastikkirurgiska avdelningen (HPK) pÄ Universitetssjukhuset i Linköping intervjuats. PÄ HPK utförs könsbytesoperationer, och inom psykiatrin pÄ samma sjukhus görs utredningar, som ligger till grund för könsbytet. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys. UtifrÄn informanternas beskrivningar framkom en mÄngfacetterad bild av transsexuella patienter, som i vissa stycken visade sig vara bÄde paradoxal och komplex.

Denna uppsats innehÄller en kvalitativ analys av ett antal lÀroboksskildringar av den marxistiska idétraditionen i svenska gymnasielÀroböcker i historia, samhÀllskunskap och religion. Undersökningen analyserar hinder för elevens förstÄelse av den marxistiska idétraditionen utifrÄn frÄgestÀllningarna om i vilken grad texterna pÄ ett upplysande och rÀttvisande sÀtt skildrar den idétraditionen förstÄdd utifrÄn marxisters sjÀlvbild. Denna sjÀlvbild representeras av ett antal utvalda marxistiska auktoriteter. Slutsatser som kan dras utifrÄn analysen Àr att pÄtagliga brister finns i de flesta av de undersökta texterna bÄde i avseende pÄ hur upplysande och rÀttvisande deras beskrivningar Àr. MÄnga missvisande framstÀllningar av idéer samt felaktiga förklaringar och brukanden av olika begrepp gör att mÄnga texter pÄ flera punkter inte kan sÀgas ge en rÀttvisande skildring.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever Àr i förhÄllande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillrÀckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnÄ rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och instÀllning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning i StockholmsomrÄdet pÄ tvÄ kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i Äldern mellan 13 och 16 Är deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvÀmlighetsurval, dÄ urvalet av skola styrdes av tillgÀnglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur mÄnga dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan.