Globalisering och hållbar utveckling är nya företeelser och företag har behövt adoptera nya operativa riktlinjer för att inkorporera dessa begrepp. Sedan globaliseringen av kapitalismen efter Sovjet Unionens fall har avreglering skett i snabb takt och företag har behövt ändra på sina verksamheter för att bevara konkurrenskraftiga. Konsekvenserna från avregleringarna påverkar dock miljontals arbetstagare, särskilt i utvecklingsländer, och kunderna i till exempelvis västvärlden har omedvetna om problemen. Allteftersom kunderna får reda leverantörskedjornas negativa inverkan på samhällen i stort, samtidigt som kunder allt mer vill identifiera sig med sina produkter, ökar efterfrågan för socialt, miljömässigt och etiskt hållbara produkter. Eftersom företag numera ser deras ansvarstagande som ett medel för riskhantering för att undvika att skada deras varumärkens rykte, har ansvarsfull tillverkning blivit en viktig faktor för att säkerställa långsiktig vinst.

Denna uppsats behandlar hur aktörerna under det kalla kriget framställts, och framställs, i historieläroböcker för gymnasiet från 1960-talet fram till idag. Syftet med undersökningen är att behandla hur aktörerna i kalla kriget framställs. Det vill säga vilka som ses som aktiva i form av aktörerna öst och väst samt vilka attribut som tillskrivs de olika aktörerna i de olika läroböckerna över tid. Efter attribut delas sedan aktörerna in i tre teman; den onde, den gode, den osynlige. Det är också uppsatsens syfte att redovisa hur mycket plats som ges åt kalla kriget i läroböckerna.

Den bild som allmänheten får av en katastrof bygger ofta på den bild som medier ger. I katastrofsituationer finns en paradox för journalister. Det handlar om att man samtidigt som man ska varna om fara så måste man även försöka att bevara samhällslugnet för att inte panik ska utbryta. Denna uppsats handlar om hur tidningarna i Dalarna, Falu Kuriren och Dala Demokraten, hanterade denna paradox vid kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Var den varnande rapporteringen lugnande eller oroande? Om det fanns tendens till mer oro i någon av tidningarna, skulle det då kunna bero på tidningarnas politiska färg? Syftet med undersökningen är att se hur lokalpressen hanterade oförutsägbara och katastrofala händelser. De slutsatser jag dragit utifrån undersökningen är att båda tidningarna hanterade nyheten om olyckan på ett bra sätt även fast oroande rapportering förekommer.

The economic development and industrialization that has taken place in many parts of the world during the past century has brought about a huge increase in economic welfare. During this process, it has repeatedly been debated whether the gains from economic development are shared by everyone or just a few. In the field of economics, vast research has been conducted on this particular subject ever since the 1950?s. The most famous contribution might be said to be Simon Kuznets article, Growth and Income Inequality from 1955 and the ?inverted U?-hypothesis that was formulated on the basis of that article.

The economic development and industrialization that has taken place in many parts of the world during the past century has brought about a huge increase in economic welfare. During this process, it has repeatedly been debated whether the gains from economic development are shared by everyone or just a few. In the field of economics, vast research has been conducted on this particular subject ever since the 1950?s. The most famous contribution might be said to be Simon Kuznets article, Growth and Income Inequality from 1955 and the ?inverted U?-hypothesis that was formulated on the basis of that article.

Numera har tvåförsörjarfamilj blivit norm i Europa. Kvinnornas allt högre förvärvsfrekvens har dock inte resulterat i motsvarande ökning av männens insatser i det obetalda arbetet hemma. Även hemarbetet är uppdelat efter kön ? kvinnorna lägger sin tid mestadels på sådana hemsysslor som städning, småplock och barnpassning, medan männen ägnar sig till större del åt olika underhållsarbeten. Den könsindelade fördelningen av hemarbetet kan ses som en variant av hur man skapar kön i vardagslivet.Syfte med uppsatsen är att se hur kön skapas i hemmet bland heterosexuella par i Sverige och i Estland, samt vilken inverkan har det på hemarbetsfördelningen.

Den här uppsatsen ska undersöka och diskutera mediedebatten om Kirunasvenskarna och vänsterpartiets ansvarstagande för aktioner deras medlemmar tagit i det förflutna. Jag är intresserad av processen när en organisation större än en eller ett par personer tvingas göra upp med sin egen historia. Jag är nyfiken på tillvilken grad det till en början fanns en tendens hos de vänsterpartister som deltog i debatten att ?sopa historierna under mattan? och i de fall då det fanns olika rapporter av samma händelse tendera att automatiskt ta ställning för partikamraterna eller den sida som var mest skonsam för partiet, innan man slutligen började ta ansvar för sin del i det som skett.Utöver detta anser jag min utförliga och detaljerade genomgång av mediedebatten vara ett slags syfte i sig. En dokumentation av detta slag känns viktig och som den är en poäng i sig utöver att bara vara ett redskap för resten av uppsatsen.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

1939 bröt andra världskriget ut i Europa. Samma år drogs även Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjälporganisationer bildades. En av dem var inriktade på att hjälpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak är vår?.

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dåvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, när han i oktober 1941 precis fått lämna landet och står inför en nystartad räddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gått igenom en fruktansvärd tid med deporteringar, avrättningar och förföljelse. Frågan som besvarades gällde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller få tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

Demokrati har i olika former under närmare 2500 år varit en del av de politiska system som existerat i världen. Under årens lopp har det som idag klassas som en demokrati utvecklats från det antika Grekland, som handlade främst om fria mäns rösträtt till mer komplexa former som inkluderar bland annat mänskliga rättigheter. Att demokratin dessutom högst troligt inte bara spridits mellan platser och samhällen utan troligen uppstått i olika former helt oberoende av tidigare demokratier gör demokratin till ett något komplext och svårdefinierat fenomen (Dahl, 1998:7-9).Fördelningen av demokrati geografiskt sett har även den varierat, från att främst existera i västvärlden har demokrati nu börjat spridas och även förekomma i övriga delar av världen, så som utvecklingsländer, dock under olika förutsättningar och former. Den demokratiska utvecklingen i Afrika, och då speciellt afrikanska stater söder om Sahara, har dock hamnat något efter men fick under nittiotalet ett större genomslag genom en rad händelser, till exempel frigivningen av Nelson Mandela i Sydafrika. Antalet demokratier i hela Afrika var därför i slutet av nittiotalet mellan 9 och 17, beroende på hur begreppet definieras (Diamond, 1999:1-2).