Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år runt 300 barn av cancer. Det är inte endast barnet som drabbas utan alla i familjen berörs av den förändrade situationen. Syskonen blir rädda, känner sig oroliga över situationen och en otrygghet infinner sig. De får stå utanför och glöms lätt bort. Sjuksköterskan bör arbeta familjefokuserat och inkludera hela familjen i vården av det sjuka barnet, där delaktighet är en viktig del.

Bakgrund: Suicidförsök, en handling som är livshotande eller ter sig livshotande i syftet att avsluta sitt liv men som resulterar i överlevnad - ett stort folkhälsoproblem blandbefolkningen runt om i världen. Bara i Sverige utför mellan 1400-1500 människor varje år suicid och runt 9000 människor vårdas inom landets hälso- och sjukvård på grund av suicidförsök. Efter suicidförsök möts ofta individen med en negativ attityd i kontakt med vården. Dömande och avståndstagande förhållningssätt riskerar förvärra de suicidnära patienternas syn på sig själva. För hälso- och sjukvårdspersonal är det av yttersta vikt att inneha förmågan att bemöta de suicidnära patienterna på ett professionellt sätt.

Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem som kan medföra försämrad livskvalitet för kvinnor. Urininkontinensen skapar ett fysiskt lidande och känslomässig Sorg, vilket gör att kvinnor tar längre tid på sig för att söka hjälp. Tidigare studier visade hög förekomst av urininkontinens hos yngre kvinnor som fött barn eller haft urinvägsinfektion. Dessa kvinnors problem med inkontinens uppmärksammades inte lika mycket som de äldres. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av att leva med urininkontinens i dagligt liv hos kvinnor i åldern 18 ? 65 år.

Begreppen närstående och familj innefattar de personer som står en patient närmst. Historiskt finns närståendes behov av stöd beskrivet redan i slutet på 1800-talet. De senaste 70 åren har närståendes behov av stöd försummats och familjer har i mindre utsträckning involverats i vården. Delaktighet i omvårdnaden är ett grundläggande behov som kan hjälpa närstående att känna trygghet och meningsfullhet i sin situation. Närstående beskrivs bära på en egen Sorg som inte ges mycket utrymme och ibland tar sig fysiska uttryck.

Bakgrund:I sjuksköterskeutbildningen betonas betydelsen av samarbete med patienters anhöriga. I takt med att synen på psykisk ohälsa förändrades avvecklades den institutionsbaserade vårdformen. 1995 års psykiatrireform syftade till att stärka dessa patienters rättigheter och ställning i samhälletSyfte:Beskriva anhörigas upplevelser av att ha en närstående med psykisk ohälsa.Metod:En litteraturöversikt gjord enligt Fribergs (2010) metod för litteraturöversikter. Efter sökningar i databaserna Academic search premiere, Cinahl Plus with Full Text, Medline och PsychInfo valdes tolv kvalitativa artiklar för att analyseras. Den teoretiska referensramen för arbetet är Katie Erikssons lidandebegrepp.

Syftet med studien har varit att undersöka möjliga förklarningar till överrepresentationen av ungdomar med utländsk bakgrund inom vålds- och kriminalitetsstatistiken. I studien ingick två socialarbetare, en auktoriserad socionom från Fagareds ungdomshem och två ungdomar med utländsk bakgrund, även de från Fagareds ungdomshem. Uppsatsen bygger på kvalitativ metod influerad av grounded theory. Materialinsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien framkom att vissa sårbarhetsfaktorer varit avgörande för att dessa ungdomar har valt en utagerande livsstil.

I Sverige är det i dag ungefär 140 000 personer som har diagnosen demenssjukdom och därför klassas demens som en folksjukdom. Många av dem som insjuknar vårdas i hemmet av en anhörig, vilket innebär en stor omställning för den anhörige som ofrivilligt tvingas in i en ny livsvärld där även en vårdarroll ingår. Att vara anhörig till en demenssjuk partner innebär ofta att den anhörige också blir påverkad både på det psykiska och fysiska planet. För att den anhörige ska kunna upprätthålla sin hälsa i den förändrade livsvärlden krävs det att sjuksköterskan lyssnar till den anhöriges behov utan att lägga in egna värderingar för att på så vis kunna sätta sig in i den anhöriges situation. Syftet är att genom analys av biografier beskriva makars upplevelse av sin förändrade livssituation då partnern insjuknat i en demenssjukdom.

Background:Existential and spiritual thoughts are a big part of pallative care. The terms existential and spiritual can be understood in many different ways. It may mean thoughts about faith or thoughts concerning life and death. The nurse in palliative care need to have good communication skills, be responsible and be present and supportive in meeting with the patient.Aim:To describe the nurse's experiences of meeting patients' existential and spiritual thoughts in palliative care.Methods:A literature review based on 10 scientific studies have been done. The studies have been downloaded from the following scientific databases; Academic Search preimer, CINAHL Plus with   Full Text, and PubMed.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det är mer stressfullt för familjen att ha ett barn med just autism, jämfört med andra kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa hur föräldrar till barn med autism reagerar känslomässigt och vilka strategier som används för att hantera reaktionerna, samt relatera detta till teorierna kring transition och lidande. Metod: Studien gjordes genom en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att det väcks starka känslor hos föräldrarna till barn med autism. Dessa känslor kan uppträda som Sorg och förtvivlan, förnekelse, oro, känsla av isolering, stress, skuld, förtvivlan, hopp och hopplöshet som fyller familjernas vardag.

Bakgrund: Missfall är en av de vanligaste graviditetskomplikationerna, som kan medföra psykiska och emotionella påfrestningar, så som djup Sorg och depression. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskan har en viktig del i vårdandet, där attityder och bemötande har en direkt påverkan på kvinnas upplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnans upplevelser av tidigt missfall. Metod: Syftet besvarades genom en allmän litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Vid tidpunkten för missfallet upplevde kvinnorna en mängd känslor, vilket en del kvinnor utryckte som psykisk kris.

The study is based on a new approach on how Swedish healthcare is supposed to be controlled and organized. There is a renowned administration problem within Swedish healthcare, which seems to be an obstacle to exploit the resources to the fullest. The latest venture within the healthcare system is patient involvement, where the patients become co-producers of their own care, which aims to both improve and make healthcare more efficient. A few wards in Sweden have implemented this new approach whereupon the study intends to discuss the effectiveness and efficiency in some of these.The study is restricted to three wards, whereof two of these are inpatient wards and the other one is an outpatient ward, within the medical clinic in Jönköping County Council, which has implemented the patient involvement approach in their daily work. The methodology for this study is qualitative in its nature where a time study of personnel time allocation and supplementary interviews with managing nurses on the wards have been conducted.

Bakgrund: I takt med att psykisk ohälsa ökar, ökar även antal personer med självskadebeteende. Självskadebeteendet ses som ett negativt fenomen i samhället och därför upplever personer med självskadebeteende att de blir illa behandlade inom vården. Sjukvården upplever patienter med självskadebeteende som den besvärligaste patientgruppen. Sjuksköterskor önskar att föräldrar är delaktiga i barnets vård. Det kan bli en tvist när barnet själv inte vill att föräldrarna är delaktiga, vilket sjuksköterskorna upplever som svårt.Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse att leva med ett barn med självskadandebeteende.Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som involverar tio vetenskapliga artiklar.

Göransson, P & Hansson, A-M. Mötet med döden ? En litteraturstudie om sjuksköterskans upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011.

Kyrkogårdshistorien från yngre stenålder fram till dags dato är en spännande resa. Platsen har genom tiderna tjänat flera syften, inte bara begravningsplatsens. Kraven som styrt utvecklingen har varit såväl teologiska och politiska som hygieniska och ekonomiska. En vanlig missuppfattning är att kyrkogården alltid haft dagens utseende, en företeelse som dock inte sträcker sig längre bakåt än till tidigt 1800-tal. Behovet av att blicka bakåt och förstå sammanhang förklarar varför kyrkogårdsutvecklingen inte ska följa samma förnyelsetakt som samhället i övrigt.