Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vård beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till närstående. Bakgrund: Palliativ vård slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till närstående så att de kan hantera sin situation även efter dödsfallet. Många närstående har frågor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av målsättningarna med efterlevandesamtal är att identifiera närstående med komplicerad Sorg.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Många kvinnor som får diagnosen bröstcancer, blir ofta tvungna att göra ingrepp på sitt ena bröst, som resulterar i att hela eller delar av bröstet måste avlägsnas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst utifrån kvinnlig kropp och identitet, sexualitet och relationen med partnern. 12 kvalitativa internationella publicerade artiklar har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre stycken kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av en förändrad kropp och att få en ny identitet, Saknad i det sexuella livet, Att få stöd och känna rädsla i sin relation.

Bakgrund och problemformulering: Allt fler kvinnor, främst unga kvinnor, använder smärtstillande tabletter med kodein. Kodein har en centralstimulerande effekt och ger förutom smärtlindring och avslappning ett behagligt lugn. Kodein har en stark beroendeframkallande potential med snabb toleransökning, vilket innebär att det är lätt att bli beroende av tabletterna. Forskning visar att kvinnor tar värktabletter för ångest, sömnproblem och i sista hand värk som egentlig anledning till att använda receptbelagda värktabletter. Effekten av kodein innebär bland annat att kroppen efterhand slutar tillverka egna endorfiner.

SyfteSyftet med uppsatsen är att visa på skillnader i vårdens syn på vad god vård för en kvinna med missfall är, och vad kvinnan själv upplever att hon behöver. Syftet är även att belysa vilka föreställningar som finns om missfall, från vårdens respektive kvinnans sida. Frågeställningar Vad finns det för föreställningar om tidiga missfall hos barnmorskor?Vilka rutiner finns vid tidiga missfall och var har de fokus?Vilka föreställningar har kvinnor med tidiga missfall av sin upplevelse? Metod Halvstrukturerade intervjuer med fyra barnmorskor från tre olika sjukhus samt tre kvinnor med erfarenheter av tidiga missfall.Resultat Vårt resultat visar att barnmorskornas föreställningar om tidiga missfall domineras av det medicinska perspektivet så också rutinerna som de har att förhålla sig till. Det finns en medvetenhet hos de enskilda barnmorskorna om det känslomässigt svåra i det som kvinnorna går igenom.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är sökta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; känslan av hopp och glädje samt oro, känslan avatt förlora kontrollen, tacksamhetskänsla, identitet, stöd och trygghet i återhämtningsprocessen, relation till andra och sig själv, plågsam smärta, emotionellt och fysiskt välbefinnande,önskan om att återgå till det normala livet och upplevelser av sjukvårdspersonalensstöd.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vård beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till närstående. Bakgrund: Palliativ vård slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till närstående så att de kan hantera sin situation även efter dödsfallet. Många närstående har frågor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av målsättningarna med efterlevandesamtal är att identifiera närstående med komplicerad Sorg.

Smärta är ett komplicerat fenomen, sammansatt av både fysiologiska och psykologiska mekanismer med sina rötter i både kroppsliga och själsliga sår. Vid vård av cancersjuka barn kan därför smärtproblematiken bli mycket påtaglig och smärtan svår att lindra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelse av smärta vid cancersjukdom. Sökningen begränsades till forskning som publicerats mellan åren 1971 och 2001 och till att gälla barn mellan 0-18 år med cancerdiagnos. Av 60 vetenskapliga artiklar svarade 15 mot syftet och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

I Sverige får årligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vården för barn handlar om att vårda barnets kropp, själ och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan är ett stöd när familjer hamnar i en krissituation och det är betydelsefullt att ha en förståelse för vilken omvårdnad föräldrarna är i behov av. Syftet med studien var därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och använda ordet barncancer.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vård beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till närstående. Bakgrund: Palliativ vård slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till närstående så att de kan hantera sin situation även efter dödsfallet. Många närstående har frågor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av målsättningarna med efterlevandesamtal är att identifiera närstående med komplicerad Sorg.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

The aim of this study was to review six professionals supporters work to support adolescents in grief, and if this support is the kind of support adolescents actually need. These professional supporters are two hospital social workers, two hospice social workers and two support group leaders. The questions included in the work are; How does the professional support look like for adolescents aged 12-18, who has lost a parent in cancer? Are the adolescents getting the support they need from these professionals? The study is based on qualitative interviews based on interview guides, which where then analyzed thematically and linked to previous research and grief theory. The result indicate that adolescents may need different forms of support when their parent is dying or has died.

Bakgrund: De få undersökningar som finns om barns syn på döden handlar i hög grad om Sorg och Sorgearbete och inte om döden som fenomen. Fokus för vår studie är hur barn uppfattar fenomenet döden. Det är ett ämne som vi upplever hamnar i skymundan i skolan på grund av att det ofta sammankopplas med Sorgliga och hemska händelser i livet.Syfte: Vårt syfte är att ta reda på hur barn i förskoleklass respektive barn i årskurs två uppfattar fenomenet döden, för att på detta vis se om det förekommer någon skillnad i svaren beroende på ålder. Vi undersöker om pojkar och flickors svar skiljer sig åt, samt se hur media påverkar barnens svar. Utöver dessa kommer vi även sammanfatta de övriga påverkansfaktorer som vi kan se. Metod: Studien bygger på intervjuer med barn i grundskolan på två olika skolor där åldern varierar mellan 6-8 år.

Bakgrund och problemformulering: 1300 personer i Sverige får årligen diagnosen hjärntumör. Diagnosen innebär en stor och långvarig förändring av patientens livsvärld. För malign hjärntumör finns olika behandlingsalternativ som alla kan ge allvarliga komplikationer och biverkningar. Som allmänsjuksköterska möter man dessa patienter i vården där ett av sjuksköterskans ansvarsområde är att lindra lidande och vara en stödjande funktion. För att på bästa sätt kunna lindra patientens lidande bör sjuksköterskan därför ha goda kunskaper om patienternas livsvärld.Syfte: Syftet med studien är att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med en malign hjärntumör.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgår från fyra självbiografier.

I mötet med patienter möter sjuksköterskan även anhöriga. En del anhöriga har valt att själva vårda sin sjuka närstående. Idag har det återigen blivit vanligt att anhöriga vårdar sjuka närstående i det egna hemmet. Syftet med denna studie är att belysa vuxna anhörigvårdares upplevelser av att ge palliativ vård till svårt sjuka vuxna närstående i det egna hemmet. Nio kvalitativa studier har bearbetats med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys.

Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta Sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion.Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett Sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller Sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad.