Schizofreni är en sjukdom som är fascinerande och en av de mest tragiska. I sjukdomsbilden ingår det autism, associationsrubbningar, ambivalens och affektiv rubbning. Schizofreni ger ett utanförskap från samhället och en känsla av ensamhet på grund av svårigheter att fungera i sociala sammanhang. Begreppen som behandlades i studien är livsvärld, subjektiv kropp och lidande. I tidigare studier har det visats att människor som lever med schizofreni upplevde en stor ensamhet och utanförskap i samhället.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en familjemedlem är en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en familjemedlem med demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk familjemedlem kan innebära ett lidande i form av Sorg och ensamhet.

SAMMANFATTNING: Ätstörningar är ett allt vanligare problem bland yngre människor i vårtsamhälle. Föräldrar i denna situation kan behöva stöd för egen del för att inte själva drabbas avohälsa. Syftet med vår studie var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn somdrabbats av ätstörningar. En systematisk litteraturstudie användes som metod. Resultatet grundarsig på åtta artiklar.

När en person blir svår sjuk och avlider är det en angelägen uppgift för sjukvården att stödja de anhöriga. Inom vissa vårdområden har man utarbetat särskilda program för hur detta ska gå till, medan man inom andra verksamheter förlitar sig på att den omvårdnad man ägnar patienter och anhöriga i allmänhet, ska räcka till även i denna situation. Denna uppsats bygger på intervjuer gjorda på en geriatrisk klinik där man hade lämnat en modell för uppföljning av de anhöriga och ännu inte byggt upp en ny. Anhörigomhändertagandet skiftade därför från fall till fall och jag ville ta reda på om detta slumpmässiga stöd räckte till. Fick de anhöriga tillräckligt stöd av sjukvården eller i sitt nätverk? Fanns kanske andra aktörer i samhället som täckte eventuella brister i sjukvården? Syftet med denna uppsats har varit att förstå anhörigas upplevelse av att förlora en närstående samt undersöka vilket behov av stöd de har före, vid och efter dödsfallet.

The purpose of this study is to show what melancholy and irony in my poems express and what techniques that are used to accomplish these effects. Many theorists, among them Sigmund Freud and Julia Kristeva, characterize melancholy as an experience of loss, and therefore one of my questions is what kind of losses appear in my poetry. In search for an answer I analyze the texts from both a psychoanalytic and a sociological point of view. In the latter perspective I discuss the postmodern society using concepts from contemporary thinkers like Zygmunt Bauman, Fredric Jameson and Jean Baudrillard. Finally, I also examine if melancholy has an influence on the form of the poems.

Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) är något som har ökat på senare år. Det finns god vetenskaplig evidens att fysisk aktivitet främjar hälsa och förebygger sjukdom. Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelser av hur FaR påverkar dagligt liv. Åtta patienter bosatta i norra Sverige intervjuades. De hade fått FaR utskrivet av en distriktssköterska mellan år 2010-2013.

Handen har en central roll i människans sociala liv. Förlust av en hand eller delar av en hand kan medföra en helt ny livssituation, inte minst i arbetslivet. Personer som drabbas av större handskador beräknas till cirka 50 personer per år. Det är dessa stora handskador som orsakar mest bekymmer för individen som kan omöjliggöra en återgång till ett tidigare arbete. Patientens upplevelse av denna nya livssituation blir i allmänhet minskad tillfredställelse, Sorg och besvikelse vilket ger dålig självkänsla.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa patientens, närståendes samt sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård, för att förbättra kvaliteten på omvårdnaden. Litteraturen söktes genom Högskolan Dalarnas databaser samt från tillgängliga e-tidskrifter. Till resultatdelen valdes 19 vetenskapliga artiklar i huvudsak från Europa, men även USA, skrivna på engelska. För att bedöma artiklarnas trovärdighet granskades dessa med hjälp av två granskningsmallar. I resultatet framgick att patienter upplevde det viktigt att behålla kontrollen över sitt liv trots sjukdomen.

Introduktion: Många människor dör på sjukhus omgivna av sjuksköterskor. De flesta sjuksköterskor kommer att vara med om att patienter de vårdat dör och att de kan reagera på det är känt. Patienter kan dö oväntat och mer väntat, utan att ha vårdats palliativt. Vården kan trots väntat dödsfall vara av kurativt syfte. En god patientrelation är viktig då sjuksköterskor vårdar patienter i livets slut.

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje år cirka 300 svenska barn upp till 18 års ålder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi, hjärntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn är idag god då tre av fyra barn överlever sin cancer. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara en individ som drabbas utan även föräldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att få beskedet om att ens barn drabbats av cancer är förknippat med känslor så som chock, rädsla, oro, skuld och maktlöshet.

Upplevelsen av att leva med tidig demenssjukdom kan vara svår och kan innebärakänslor av misslyckanden, Sorg och förlust av autonomi för personer meddemenssjukdom. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva personers upplevelse av den egna identiteten vid tidig demenssjukdom. 13 artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att personer med demenssjukdom strävade efter att vara samma person som förut genom att vara självständig och bibehålla personliga roller så långt som möjligt.Upplevelsen av att förlora sin tidigare person innefattade förlust av aktiviteter ochroller.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Cancer är en av de sjukdomar som ökar mest för tillfället. En av orsakerna till ökningen är att medellivslängden blivit högre. Den ökade medellivslängden är något positivt i sig, men det innebär också att sjukdomen hinner drabba fler människor. Cancer är en sjukdom som påverkar många personer direkt eller indirekt och det är inte bara de som har cancer som är sjuka, utan hela familjen blir sjuk. Syftet med denna fallstudie var att belysa en persons upplevelse av att vara närstående till en svårt sjuk familjemedlem.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor. Bröstcancer kan leda till att kvinnor måste ta bort en del eller hela sitt bröst. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst av följd av bröstcancer. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1999-2009. Artiklarna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys metod med en manifest ansats.

Syftet med undersökningen är att ta del av personalens erfarenheter av föräldrasamverkan i en skolverksamhet för elever med autism, från förskola till årskurs fem. Undersökningen fokuseras också på vilken syn skolpersonal har på föräldrasamverkan och vilka förutsättningarna är för ett bra föräldrasamarbete. I arbetet med elever med autism är det nödvändigt att vi har kunskaper om funktionshindret och det specialpedagogiska arbetssättet. I ett föräldrasamarbete behöver vi inta ett förhållningssätt som bygger på ömsesidig respekt där lyhördhet och empati är en viktig grund. Genom detta byggs ett förtroende upp successivt.