Sök:

Sökresultat:

125 Uppsatser om Sonat för violin och piano - Sida 9 av 9

Det instrumentala perspektivets Gemu: En studie om instrumentets betydelse för lÀrandet i Àmnet Gehörs- och musiklÀra

Det övergripande syftet med studien var att undersöka samband mellan instrument och lÀrande i Gehörs- och musiklÀra pÄ gymnasiets estetiska program. Syftet delades in i följande tvÄ frÄgestÀllningar: Hur tÀnker och agerar elever utifrÄn sitt instrument i Àmnet Gehörs- musiklÀra? Hur förhÄller sig lÀrare i sin undervisning till hur elever tÀnker och agerar utifrÄn sitt instrument i Àmnet Gehörs- och musiklÀra? TvÄ lÀrare och fem elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuades. Ett gehörstest genomfördes med klasserna som ett underlag för intervjuerna med eleverna. Intervjuerna skrevs ut och lÀstes igenom för att utefter de mönster som kunde skönjas ur texterna struktureras, tolkas i kategorier.

StrÄk pÄ flöjt : en beskrivning av överföring av Àldre svensk folkmusik pÄ fiol till tvÀrflöjt

Detta Àr en skriftlig presentation av mitt examensarbete frÄn Kungliga Musikhögskolans musikerprogram pÄ masternivÄ, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfÀlle, men uppsatsen Àr skriven under tiden i Indien och detta skymtar dÄ och dÄ fram i texten. De tre inspelningarna bestÄr uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gÄng.

Interaktion, interpretation & inspiration : en inblick i arbetet med sÄngcykeln "HjÀrtats sÄnger" frÄn ett pianistiskt perspektiv

Denna text vill ge en inblick i vad romansinterpretation Ă€r, och vilken roll man som pianist spelar i tolkningen av bĂ„de text och musik. Den musikaliska utgĂ„ngspunkten Ă€r sĂ„ngcykeln ?HjĂ€rtats sĂ„nger? av Gunnar de Frumerie, med texter av PĂ€r Lagerkvist. För att kunna belysa sĂ„ mĂ„nga sidor som möjligt av arbetet som romanspianist studerade jag in alla sex sĂ„nger med tvĂ„ sĂ„ngare som har helt olika rösttyper: Åsa Lansfors Lindblom, en lyrisk sopran som frĂ€mst sjunger romansrepertoar och Nils Guste?n, en bas som utbildar sig till operasĂ„ngare.Varje sĂ„ng i sĂ„ngcykeln beskrivs dels utifra?n mina personliga tolkningar av texten och musiken, dels utifrĂ„n de diskussioner jag haft tillsammans med sĂ„ngarna i övningsrummen.

Hur startar man en strÄkkvartett?

Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan fÀrdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till strÄkkvartetten pÄ sÄ kort tid Àr orimligt och Àven om hon hittade medlemmar till kvartetten sÄ skulle det inte hÄlla i lÀngden. Efter att Michelle fÄtt erfarenhet av personer som inte hÄllit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lÀgga mer tid pÄ att finna rÀtt personer. Dessutom hade alla de punkter angÄende mÄl, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska fÄ en likvÀrdig respekt och förstÄelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.

Det musikaliska jaget Tankar kring musik och identitet hos elever vid gymnasiets estetiska program

SyfteBakgrunden till vĂ„rt Ă€mnesval stĂ„r att finna i en fundering som vi burit med oss i nĂ„gra Ă„r. Vi arbetar bĂ„da tvĂ„ med unga musikstudenter och vi har sett att sjĂ€lvförtroendet hos eleverna vad gĂ€ller mod att uttrycka sig och upptrĂ€da har vĂ€xt under deras utbildning. Vi har funderat över vilka faktorer som har pĂ„verkat detta. Beror det pĂ„ deras intresse, eller skulle dessa unga Ă€ndĂ„ varit trygga i sin person? Har musiken pĂ„verkat deras vĂ€xande till unga vuxna sjĂ€lvstĂ€ndiga individer, och i sĂ„ fall hur? Är man tryggare och gladare för att man Ă€r bra pĂ„ nĂ„got och hur manifesterar det sig?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever pĂ„ gymnasiets estetiska program, inriktning musik, upplever och reflekterar över sambandet mellan sitt musicerande och sin identitet.

<- FöregÄende sida