Det här arbetet handlar om en allmän beskrivning av Sommarblommor och dess användning i olika växtkompositioner. En av Sommarblommornas fördelar är deras långa och rika blomning under hela sommarsäsongen samtidigt som det finns ett stort utbud av olika sorter. Med den utgångspunkter gestaltas i det här arbetet sex olika kompositionsförslag med Sommarblommor för urnor till Ystad centrum. Gestaltningen utgår från ett koncept - "Sommarens söta bär", där vildhallon och björnbärsnyanser har huvudrollen. För att dessutom få ett ängslikt utseende likt Österlens vidder, blandas olika grässorter in med vitt i olika nyanser som mjukar upp helheten.

Är perenner ett användbart material för våra grönytor i stadsmiljöer, som kan väcka livslust och förmedla en känsla av livets gång och kontinuitet i en föränderlig värld? När är det bäst att använda Sommarblommor och när kan perenner vara ett bättre alternativ? Är murar och buskar det enda sättet att skapa rumslighet i den lilla skalan eller har perennerna en uppgift att fylla även här? Jag söker i denna uppsats svar på dessa frågor och samtidigt förmedla kunskap om perennernas mångskiftande kvalitéer. Material till uppsatsen har i huvudsak varit forskningsrapporter, handböcker och faktaböcker i ämnet. Även intervjuer med företrädare för de som planerar och de som förvaltar stadsmiljöer har gjorts. Uppsatsen belyser perenners roll i stads- och tätortsmiljöer i allmänhet och jämför perennplanteringar med möjliga alternativ. Alternativ till perenn-planteringar kan vara Sommarblommor, men också buskar, gräsmatta eller rent av hårdgjorda ytor som t ex asfalt. Nuförtiden är både barn och vuxna mer stressade än förr och ofta lever man i en miljö med många hårdgjorda ytor.

Perenner är på modet och har fått en större roll i planteringar i de offentliga rummen. Deras ekologiska och ekonomiska hållbarhet är god medan Sommarblommor är både dyra och mindre bra för miljön. Det har lett till att trädgårdsexperter och forskare föreslår att Sommarblommor på just kyrkogårdar ska bytas ut mot perenner. Trots det är proportionen perenner låg, vilket leder till frågeställningen hur inställningen till perenner ser ut hos svenska kyrkogårdsförvaltningar. Denna uppsats undersöker dagens användning av och inställning till perenner hos uppländska kyrkogårdsförvaltningar, vilket ger information och reflektion kring kyrkogårdarnas växtanvändnings ekologiska och ekonomiska hållbarhet och förslag på hur perennanvändningen kan utvecklas i framtiden.

Den svenska frilandsproduktionen av snittblommor är minimal sedan tio år tillbaka. Det finns många miljömärkningar men det är tveksamt om konsumenterna förstår dem. Vi lever i en tid av miljödebatt och då närodlat är i ropet. Ett skäl till detta arbetes tillkomst var misstanken om att förutsättningarna för att få avsättning för svenskodlade snittblommor har förändrats. Inom ramen för detta kandidatarbete har en litteraturstudie gjorts som undersöker frågor kring produktion och produktionsförutsättningar, kulturer och kriterier för kulturval. Intervjuer har också genomförts med personer på nyckelpositioner i branschen för att kartera olika försäljningskanalers framkomlighet. Det finns generellt goda möjligheter för produktion av snittblommor på friland, med ett över året varierande sortiment.

BedZED är ett område utanför London som har tagit upp viktiga frågor vad det gäller klimatförändringar. Vad kan befolkningen göra för att minska förstöringen av ozonlagret? Men de försöker även åtgärda andra problem så som: energiförbukning, växthusgasemissioner, vattenförbrukning/-förstörelse, överdrivet utnyttjade av naturresurser för att producera livsmedel, foder och komsumtionsvaror, transportsektorns förbrukning av fossil energi och luftföroreningar etc. En viktig aspekt är att köpa närproducerat för att slippa utsläpp av avgaser vid transport av livsmedlen. Detta arbete visar hur tre typhushåll har tänkt med odlingen av grönsaker och rotfrukter när det är en så pass begränsad yta att odla på. Ytan är sex kvadratmeter.

Med hjälp av en enkät fick förvaltningar runt om i landet svara på frågor gällande växtsortimentet som används för sommarplantering på gravrabatterna. En svarsfrekvens på 90 % gav ett intressant resultat. Genom intervjuer med både kyrkogårdsförvaltningar och producenter av blomsterfrön och plantor, gavs en bredare förståelse för sortimentet. En fråga som ställdes i både enkät och intervjuer var om det fanns något intresse att förnya det utbud som erbjuds idag. En annan fråga handlade om viktiga egenskaper som växten bör ha för att passa på kyrkogården. En tillbakablick till 1940-talet visade att de växter som användes under denna tid återfinns i dagens sortiment. Begonior, silverek och pelargon var vanliga då men är så också i dagens utbud och användning. Större delen av förvaltningarna är intresserade av förnyelse men tycker det är svårt att hitta bra växter som kan jämföras med dagens sortiment.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pågående utbildning på trädgårdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trädgårdar är något jag både tycker är vackert och något jag ville lära mig mer om. Det här examensarbetet handlar om att skapa ängskänsla på ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella växter. I arbetet beskrivs olika anläggningstekniker, skötsel för de olika anlagda ängstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags ängar. Min huvudfrågeställning har varit Vilka växter passar i en konstgjord äng i en liten trädgård, vilka ger stark karaktär och varför passar de växterna bra? Jag har valt att inte fokusera så mycket på historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur ängar uppstod och varför de är intressanta i trädgårdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.