Projekt har blivit en arbetsform som är vanlig i många branscher, i många organisa-tioner och för många olika uppgifter, och som dessutom ofta är det normala sättet att arbeta. Idag finns ett stort antal företagsspecifika och generella projektmodeller. Des-sa är vanligen normativa och definierar ofta faser, roller, beslutspunkter och doku-ment i ett idealiserat typprojekt. De är ofta tänkta för en viss kategori av projekt med vissa gemensamma särdrag, t.ex. likartade projektmål, genomförs i samma bransch eller har fokus på vissa aktörer.Undersökningen utgår från en modell som består av fem projektarketyper ? Pro-duktutvecklingsprojekt, Marknadsprojekt, Interna förändringsprojekt, Kundorder-projekt och Evenemangsprojekt ? som tillsammans på ett stiliserat sätt beskriver alla projekt som bedrivs som en del i en moderorganisations verksamhet.Undersökningen söker besvara om den undersökta modellen kan vara till nytta för ledningen av det Undersökningen är i sin helhet genomförd som en litteraturstudie.Undersökningens resultat tyder på att den domän som projektarketypmodellen be-skriver ? projekt inom yrkesmässiga organisationer och däri främst projektorientera-de företag ? utgör en naturligt avgränsad domän.

Problembakgrund: Många av de ekonomistyrningsmodeller som sedan länge är etableradeinom näringslivet är baserade på olika former av industri- och tillverkningsverksamhet. Olikatyper av påverkansfaktorer har lett till framväxten av mer kunskapsorienterade organisationeroch vi har valt att undersöka hur ekonomistyrningen har anpassats till dessa nyaförutsättningar.Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att öka kunskapen och förståelsenför ekonomistyrning i kunskapsorienterad verksamhet. Vår avsikt är att göra detta genom attidentifiera de viktigaste nyckelfaktorerna för ekonomistyrningen i dylik verksamhet. Dessanyckelfaktorer bör vara giltiga i dagsläget och beakta yttre, inre och beteendevetenskapligapåverkansfaktorer.Avgränsningar: Vi har valt att endast studera en bransch (IT-konsultbranschen) och deintervjuer som gjorts har avgränsats till tre olika nivåer på de undersökta företagen.Ytterligare en avgränsning är att uppsatsen endast behandlar de förutsättningar som gäller försvenska organisationer och deras ekonomistyrning.Metod: 13 st djupintervjuer med personer från företag inom IT-konsultbranschen hargenomförts. Merparten av intervjuerna var personliga och resterande var telefonintervjuer.Dessutom gjordes inledningsvis två intervjuer med sakkunniga inomekonomistyrningsområdet för att få uppslag på relevant teori och anknytning till pågåendeforskning.Resultat, slutsatser: Sex delområden med olika nyckelfaktorer för ekonomistyrning inomkunskapsorienterad verksamhet har identifierats: lönsamhet, humankapital, kundfokus,framtidsorienterad ekonomistyrning, projektstyrning och koppling till mål & strategi.

Uppsatsen studerar de etablerade flygbolagens val av utbud i samband med att lågkostnadsflygbolag trädde in på den svenska inrikesmarknaden. Fokus ligger på det strategiska perspektiv som Spence-Dixit-modellen ger. Det dominerande flygbolaget SAS har i nästan samtliga fall då de mött konkurrens under 90-talet svarat med ett oförändrat utbud. Denna strategi resulterade då i överkapacitet, förluster och även utslagning av konkurrensen. Den svenska inrikesmarknaden kännetecknas idag av överkapacitet, prispress och förlusttyngda flygbolag, en situation som till viss del påminner om den på 90-talet.

I den här undersökningen har vi konstruerat en investeringsmodell, baserad enbart på finansiella nyckeltal. Modellen riktar sig mot privata aktiesparare då vi märkt att investeringsmodeller och andra existerande analysverktyg för aktiehandel är komplicerade och i regel avsedda för professionella aktörer.I modellen ingår fem nyckeltal som vi har valt utifrån tidigare forskning samt egna preferenser. Nyckeltalen har beräknats för 24 börsnoterade företag på Stockholmsbörsen 1991-12-31 - 1995-12-31. Syftet med investeringsmodellen är att bilda en aktieportfölj som vi prognostiserat ska ha genererat högre avkastning än jämförbara marknadsindex under perioden 1995-12-31 - 2009-12-31. Aktieportföljen inkluderat/exkluderar företag beroende av ifall de uppfyller investeringsmodellens nyckeltalsgränser.Resultatet av undersökningen visar att vår aktieportfölj var överlägsen markandsindex.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Det eftersträvade syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någon koppling mellan värdepremien och företagsstorlek på den svenska marknaden, dvs. om små svenska företag har högre värdepremie än stora eller tvärtom. För att ta reda på det delade jag den generella värdepremien för samtliga aktier i två värdepremier enligt storleken. Vidare utförde jag en jämförelse mellan värdepremien för små företag (VMGS) och värdepremien för stora företag (VMGB). Därefter var avsikten att verifiera huruvida CAPM modellen gav en bra förklaring av de olika värdepremierna.

Utvecklingen av företag har skett i riktning från att vara traditionella industriföretag till att vara mer kunskapsorienterade. Det innebär att större krav ställs på företagens interna utveckling. Företagen blir mer beroende av kunskap och information då samhället förändras i en snabbare takt. Maskiner och dylikt tillhör inte längre ett företags viktigaste tillgångar, i synnerhet när det gäller företag inom tjänstesektorn. Istället har humankapitalets betydelse ökat, det vill säga medarbetarnas kompetens, motivation, kreativitet, värderingar och utveckling.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.

Val av sparform vid ägande i aktier har blivit allt mer aktuellt sedan det år 2012 infördes en ny sparform. Beskattningsskillnader mellan de tre nuvarande sparformerna har lett till konfunderade och osäkra aktieägare. Att optimalt val av sparform beror på ett flertal föränderliga och individuella faktorer gör att ett generellt och entydigt svar saknas.Denna rapport ska på uppdrag av ett mindre förvaltningsföretag med anledning av ovanstående, ta fram ett matematiskt verktyg vilket illustrativt ska rekommendera val av sparform utifrån olika antaganden. Rekommendationerna ska leda till att aktieportföljens avkastning efter skatt maximeras. Vidare ska rekommendationer kring implementation av den matematiska modellen i företagets verksamhet ges, där fokus ligger på ökat kundvärde.Modellen som togs fram kan utefter aktieägarens förväntade årsavkastning, förväntad prognos över statslåneräntan, placeringshorisont samt individuellt courtage rekommendera vilken sparform som ska väljas, samt när och till vilken sparform ett byte ska ske, för att därigenom maximera avkastningen efter skatt, givet att byte av sparform enbart tillåts vid årsskiftet.

I denna studie har forskningsgruppen arbetat efter sin egengjorda innovationsmodell för att tillsammans med eleverna på Wijkmanska gymnasiet skapa en temadag för att öka engagemanget och delaktigheten. Uppdragsgivare var Wijkmanska gymnasiets rektor. Rektorn upplevde att skolans elever hade ett lågt engagemang. Engagemanget skulle höjas genom en temadag. Uppdraget som forskningsgruppen har utfört i denna studie var att involvera eleverna på Wijkmanska gymnasiet i den innovativa processen med att skapa en temadag.Studiens empiri bygger på data som samlats in under och efter innovationsprocessen för att ta fram temadagen tillsammans med eleverna.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning de ledare som ingår i min undersökning arbetar med ökat medarbetarinflytande. Jag vill även kunna identifiera faktorer som kan stå i vägen för detta arbete. Uppsatsens teoretiska avsnitt beskriver teorier kring medarbetarskap och ledarskap. Avsnittet mynnar ut i en presentation av modellen för Krav, kontroll och socialt stöd samt en modell för att analysera medarbetarskap i relation till kontextuella faktorer. Teorin aktualiseras i avsnittet för "Operationalisering av modellen" där jag för samman begrepp från modellen för krav, kontroll och stöd med teorier om ledarskap.