Sökresultat:
2057 Uppsatser om Solna stad - Sida 34 av 138
Den gröna tråden : En hållbar kommunikationsstrategi för Växjö kommuns miljöarbete
Den gröna tråden är resultatet av mitt examensarbete för VäxjöKommun. Jag har i det här examensarbetet undersökt möjligheternaatt tydliggöra Växjös miljöarbete för allmänheten. Resultatet är enhållbar kommunikationsstrategi som behandlar fyra delområden, enmärkning, kommunens hemsida, evenemang samt två böcker.Konceptet är skapat för Växjö Kommuns informationsavdelning, ochriktar sig mot allmänheten för att tydliggöra och underbygga det somlett fram till vårt epitet Växjö ? Europas grönaste stad..
Nyhamnen : länk mellan stad och vatten
Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten.
Samverkan mellan totalentreprenör och projektör i stora byggprojekt
As a result of the so called ?Million Program? between the years 1965 ? 1975 the design-build contract had its breakthrough in Sweden. Since then, the contract form has become increasingly common and now holds a strong position on the Swedish market. In design-build contracts it?s usual that the design and production time is overlapping.
Mänsklig skala i fokus! : Planförslag över Weibullsholm, Landskrona stad, Skåne län
Följande examensarbete är ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnära stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar områdets kollektivtrafiknära läge. Den fysiska utformningen bygger på en nätstruktur med gena stråk och fysiska rumsbildningar som skapar målpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras på en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, där nyckeln är variation, mänsklig skala och mängden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona är en sundsnära mellanstor stenstad i Skåne med karaktär av befästningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseårsringar. Staden har också en industrihistoria som varvsstad där varvskrisen på 1970-talet slog hårt mot staden med stor arbetslöshet till följd.
Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö
Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens
handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare
visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering.
För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända
stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden
som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av
externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta
staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en
inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet
ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta
förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en
bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.
Utveckling av regler för bedömning av Energisparutmaningen
Människan påverkar klimatet på ett negativt sätt. Därför har EU satt upp vissa mål som har påverkat Sveriges och kommunernas miljöarbete. För att få tillbaka Växjö på kartan som Europas grönaste stad formades en idé inom föreningen GodaHus att starta en energisparutmaning för Växjös kommun och näringsliv. För att utreda olika synpunkter på tävlingen efterlystes ett examensarbete där olika aktörer som kan vara intressanta för tävlingen intervjuades. Svaren sammanställdes i en sammanhängande text med tillhörande diagram från vilken fyra olika förslag till bedömning formades..
Synen på arbetslösheten i Växjö stad under 1820-1860-talet
This study examines the view of the people, unemployed in the city of Växjö during the period from 1820 to 1860. The focuses are on the perspective in which these people where seen by the municipal executive board in the city of Växjö. The result of this study shows that the rulers had a conservative wiev of them who were unemployed. Usually, the meaning was that their situation was only caused by their own laziness. Starting ?Workinghouse? was the best way solving the problem with them who were unemployed, was the common opinion in the view of the rulers..
Renoverings strategier på befintligt fastighetsbestånd?fyra fallstudier om allmän nyttiga fastighetsbolag
Today Real estate companies face the challenge where extensive renovations on existinghousing built before 1980 must be performed. Conditions have changed and the housing need performance-?enhancing measures that meet today's quality. With a current renovation rate, it would take 30 years to meet the renovation needs. The renovation rate must therefore rise dramatically, which requires the real estate companies to act consistently in accordance with commercial principles and in an economically, socially and environmentally responsible way.The paper discusses renovation strategies in four municipal housing companies in the Stockholm suburbs. The report includes surveys of four ongoing renovation projects; Fastighets AB Förvaltaren in Sundbyberg project Hundloken 3, Stiftelsen Signalisten in Solna project Ritorp, Sollentunahem in Sollentuna project Svalgången och Väsbyhem in Upplands Väsby project Dragonvägen. The main purpose of this study was to analyze the practices of redevelopment projects.
Hållbar stadsutveckling vid samhällsomvandling : en fallstudie över Gällivare och Kirunas samhällsflyttar
Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet.
Makten över handeln. En studie om maktförhållanden och deras betydelse i utvecklingen av handelsplatser i en kommun.
Handel kan beskrivas som grunden i städer och deras utveckling. Handelsplatser lockar människor och skapar stadsliv. Handel är således en viktig del både i översiktliga mål och i den fysiska planeringen. I stadsbyggnadsideal om att skapa en tät och blandad stad är handel en central aspekt och en önskan om att kunna styra handelsplatsernas utveckling kan i idealen utläsas. I diskussioner kring handelns utveckling som förts av forskare och i myn- dighetsrapporter ifrågasätts dock var makten att styra utvecklingen egentligen ligger.
Stadsplanering för socialt hållbara mötesplatser
Samhället förändras ständigt. Förändringen leder till att både staden och vi människor påverkas. Allt från världsomfattande utvecklingar till lokala trender har inverkan på människors rörelsemönster och beteende. Bland annat är individualiseringen större än någonsin. Likasinnade dras till likasinnade vilket påtagligt påverkar segregationen i våra städer.
Implementering av salutogent perspektiv i Göteborgs äldreomsorg. En kvantitativ studie av äldreboende- och hemtjänstchefers attityder, behov och förväntningar på det salutogena arbetssättet och implementeringen av detsamma.
Problemområde: På initiativ av äldreomsorgscheferna i Göteborgs 21 stadsdelar beslöt man under 2008 att införa ett salutogent förhållningssätt och perspektiv i äldreomsorgen i Göteborgs stad. Detta beslut var ett svar på de riktlinjer som har aviserats från den statliga nivån där man ville öka brukarinflytandet, få till ett ?friare val? och därmed göra brukarna mer välmående. Det har också funnits ett samhällsintresse i att få till en mer inflytelserik äldreomsorg. Det man i stort vill uppnå är en typ av maktförskjutning från utförare till mottagare.
First green kit : ett inredningsprojekt för det offentliga uterummet
Projektet omfattas av ett parkprojekt med analyser och gestaltning av grönstrukturer i Nynäshamns stad. Inriktningen är utformning av allmänna utrymmen i det offentliga uterummet med fokus att öka tillgängligheten och tillgången av grönytor och parker.Projektet syftar i att skapa värdefulla platser för ökad trygghet och trivsel. Målsättningen är också att visualisera en vision om rum för upplevelser och aktiviteter. Rum i vilka allmänheten frivilligt vistas om den fysiska miljön är god. Stadsrummet utgör en stor del av stadens identitet.
Handelshamnen, Karlskrona : En attraktiv och levande del av Trossö
Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan.
Campingturismen i Piteå under 1950- och 1960-talet
Den här uppsatsen handlar om hur campingturismen växte till i Piteå på 1950- och -60-talet, och gjorde området till ett av Sveriges populäraste campingområden. Enligt statistiken hade Piteå 4% av den totala campingen i hela riket 1968. Vår uppgift har varit att försöka finna vilka faktorer och aktörer som bidragit till att just Piteå kom att få en sådan framskjuten position inom campingturismen. I uppsatsen belyser vi hur bilismens genombrott under 1950-talet innebar en snabb förändring i turistbeteendet, vilket fick som konsekvens att det traditionella hotell och vandrarhemsboendet, kom att ersättas av boende i eget tält eller hyrd stuga på campingplats. I mitten på 1950-talet blev frågan om anläggande och drift av campingplatser en kommunal angelägenhet, delvis beroende på att olika intresseföreningar hade börjat uppmärksamma förändringen i turistbeteendet.