Den 1 januari 1998 infördes en ny lag när det gäller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad när pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingå i balansräkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar på olika sätt, vissa väljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansräkningen medan merparten av de undersökta kommunerna väljer att följa lagen och på så sätt inneha en dold skuld i balansräkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ Soliditet när de räknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansräkningen.

Internationaliseringen eller globaliseringen av världsekonomin har medfört ett behov av mer internationellt gällande redovisningsregler. Detta har gjort att EU har antagit IASBs redovisningsregler IFRS, dessa regler gäller i Sverige från och med den 1 januari 2005. Syftet med IASBs redovisningsregler är att tillhandahålla information om ett företags finansiella ställning och resultat samt om förändringar i den ekonomiska ställningen. Det anges särskilt att aktieägare och blivande aktieägare är i fokus; informationen skall vara användbar för beslut i ekonomiska frågor.Inför och efter införandet av IFRS reglerna debatterades det i Sverige vad regelförändringen skulle innebära. Klart var att en principiell viktig förändring skulle ske, värdering av tillgångar skulle förändras från anskaffningsvärde till marknadsvärde.

Bakgrund och Problem: Redovisningen världen över har i huvidsak förgrenats i två redovisningstraditioner, anglosaxisk och kontinental. I och med ökad globalisering har behovet av harmonisering ökat varför alla noterad företag inom EU idag måste tillämpa IFRS. En stor skillnad gentemot de gamla regelveret är hänförligt till IFRS 3 Business Combinations och goodwill. Intresse finns därmed att undersöka huruvida länder tillhörande den anglosaxiska respektive kontinentala redovisningstraditionen identifierar olika stor andel immateriella tillgångar vid företagsförvärv.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns skillnader i redovisningen av goodwill enligt IFRS 3 Business Combinations mellan länder som historiskt sett anses ha tillhört den kontinentala traditionen respektive den anglosaxiska traditionen. Vidare är syftet att undersöka ifall det finns andra företagsspecifika attribut som påverkar redovisningen av goodwill vid företagsförvärv och ifall dessa kan tänkas påverka studiens utfall.Metod: Studien antog en kvantitativ ansats där sekundärdata i form av årsredovisningar låg som grund.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Syftet med uppsatsen är att studera och analysera hur en räntehöjning respektive -sänkning påverkar aktiekursen samt om det föreligger någon skillnad mellan olika branscher och Soliditetsnivåer. Vi har genomfört en kvantitativ studie, en händelsestudie, av totalt 60 svenska företag fördelade på sex olika branscher, alla noterade på Stockholmsbörsen. Vi har beräknat den onormala avkastningen för alla aktier under perioden fem dagar före till fem dagar efter de reporänteförändringar som skett mellan åren 1994-2004. Vi har testat ett antal uppställda hypoteser och använder oss därför av en hypotetiskt-deduktiv teoribildning. Vi har funnit att en höjning respektive en sänkning av reporäntan leder till en negativ respektive en positiv onormal avkastning på företagens underliggande aktie.

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, påverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan påverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes på 59 svenska publika aktiebolag där samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mäter hur företag klarat sig under krisåret 2008. I undersökningen testades Soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgångar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgångar) och rörelsekapitalhantering är alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

Under 2009 lanserade Lantmännen handel med emissionsinsatser och emitterade förlagsandelar. Handeln med emissionsinsatser syftar till att behålla emissionsinsatserna i Lantmännen, då många av medlemmarna är äldre och kommer att begära utträde ur föreningen kommande år. Handel med emissionsinsatser ger möjlighet för medlemmar att köpa och sälja emissionsinsatserna på en andrahandsmarknad. En välfungerande marknad innebär en minskad risk för att emissionsinsatserna försvagar Lantmännens Soliditet. Emissionen av förlagsandelar gjordes för att öka det individuella kapitalet och ge medlemmarna en möjlighet till ökad värdetillväxt i Lantmännen.

SAMMANFATTNINGProblem: Soliditet AB:s kreditvärderingsmodell baseras främst på finansiella mått vid kreditklassificering. Således undrar vi om användandet av icke-finansiella mått kan förklara AAA-företagens stabila finansiella framgång jämfört med andra kreditvärdiga företag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en enkätstudie av AAA- samt B-företagens användande och hur väl de presterar i de icke-finansiella måtten se om de icke-finansiella måtten har någon betydelse för ett bättre eller sämre kreditbetyg.Teori: Vi har använt oss av det balanserade styrkortet, den dynamiska multidimensionella modellen, det resursbaserade perspektivet och Henris´ fyra kapaciteter.Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie. Vidare har vi valt att genomföra ett t-test för att fastställa genomsnittliga och statistiska skillnader (p-värden) mellan företagen.Empiri: Medelvärden av respondenternas svar redovisades i figurer och tabeller. Medan p-värden redovisades i tabeller.Slutsatser: Vi kunde inte finna några övergripande samband mellan de icke-finansiella måtten och ett visst kreditbetyg..

De svenska bankerna regleras av en speciell lagstiftning som styr bankaffärerna. Genom effektivare riskbedömning räknas bankerna som viktiga aktörer för att tillhandahålla effektiva betalningskanaler, omfördela kapital från företag och hushåll som har ett kapitalöverskott till dem som har ett underskott på kapital. Syftet med denna studie är att jämföra arbetssättet hos fyra lokala bankkontor. Med denna utgångspunkt dra slutsatser om viktiga likheter och skillnader i hur företagskrediter bedöms. I denna fallstudie har fyra banker undersökts.

Organisation/Organisation Författare/AuthorsVäxjö Universitet Marcus GunnarssonEkonomihögskolan Olof PalmquistVäxjö UniversitySchool of Management and EconomicsDokumenttyp/Type of document Handledare/TutorExamensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/ExaminerRolf G LarssonTitel och undertitel/Title and subtitleMätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock marketSammanfattningBakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen.Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning.Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material.

Under 2009 lanserade Lantmännen handel med emissionsinsatser och emitterade förlagsandelar. Handeln med emissionsinsatser syftar till att behålla emissionsinsatserna i Lantmännen, då många av medlemmarna är äldre och kommer att begära utträde ur föreningen kommande år. Handel med emissionsinsatser ger möjlighet för medlemmar att köpa och sälja emissionsinsatserna på en andrahandsmarknad. En välfungerande marknad innebär en minskad risk för att emissionsinsatserna försvagar Lantmännens Soliditet. Emissionen av förlagsandelar gjordes för att öka det individuella kapitalet och ge medlemmarna en möjlighet till ökad värdetillväxt i Lantmännen.

Purpose: Examine if there is a connection between the athletic performance and the financial status in football clubs.Theoretical perspectives: This thesis is based on the theory that the modern football club is like every other company trying to maximize profit. The clubs should therefore use the same business strategies.Empirical foundation: The study is based on 25 observations over five years and five Allsvenska football clubs. The data is a compilation of the key ratios from the annual reports and the league table, years 2004 through 2008 in the clubs. Year 2009?s league table place is also included since tests have been done with one year?s displacement between the financial status and the league table.Conclusion:There is no correlation between solidity and the place in the league table in Allsvenska football clubs.There is no correlation between net profit and the place in the league table in Allsvenska football clubs.There is no correlation between equity and the place in the league table in Allsvenska football clubs..

Gasellföretag har en snabb tillväxt under en kort tidsperiod men trots en snabb tillväxt försätts en del av företagen i konkurs efter att de erhållit utmärkelsen till gasellföretag. Tidigare forskning tyder på att revisorer som arbetar på en Big 4 revisionsbyrå är mer träffsäkra vid utgivandet av revisonsberättelser än de revisorer som arbetar på andra revisionsbyråer. Tidigare forskning visar också på att auktoriserade revisorer är mer träffsäkra vid utgivandet av revisionsberättelser än godkända revisorer.Syftet med arbetet är att kartlägga och förklara revisorns träffsäkerhet av den sista revisionsberättelsen i gasellföretag som försatts i konkurs. Vidare vill vi analysera vilken typ av revisor som är mest träffsäker vid utgivandet av en oren sista revisionsberättelsen till gasellföretag som försätts i konkurs.Genom en deduktiv ansats kommer vi testa befintliga teorier för att sedan antingen förkasta eller acceptera hypoteser och genom en kvantitativ metod kommer vi samla in sekundärdata till undersökningen.Vårt resultat visar att revisorns träffsäkerhet vid utgivandet av revisionsberättelser inte beror på vilken revisionsbyrå denne arbetar på eller vilken examensnivå revisorn uppnått. Det som istället kan ha betydelse för om ett konkursdrabbat gasellföretags sista revisionsberättelse blir ren eller oren är företagets Soliditet..

Införandet av redovisningsstandarderna IAS/IFRS år 2005 innebar förändringar för företagen, och en av de större förändringarna var redovisningen till tillgångars verkliga värde. I IAS 36 anges hur prövningar av eventuella nedskrivningsbehov ska genomföras, och det sker genom en jämförelse mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet, vilket är det högre av tillgångens verkliga värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Beräkningen av verkligt värde minus försäljningskostnader vållar sällan problem för företagen, medan beräkningen av nyttjandevärdet är mer komplicerat; framtida kassaflöden från tillgången ska uppskattas och diskonteras med en diskonteringsränta vilken återspeglar företagets kapitalkostnad. Då valet av diskonteringsränta kan vara komplicerat då IAS 36 Bilaga A anger allmänna riktlinjer har två branscher, verkstadsindustrin och dagligvaruindustrin, undersökts för att avgöra hur företag i praktiken väljer sin diskonteringsränta. Undersökningen visade att majoriteten av företagen i undersökningen använt Weighted Average Cost of Capital (WACC) före skatt som sin diskonteringsränta, vilket är i enlighet med IAS 36.

Sverige var som näst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats är att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte använda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag väljer att ha kvar revisorn.I dagsläget är det fortfarande lån från bank som är den största finansieringskällan för SME företag. Det är främst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som står för den största utlåningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin är den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets återbetalningsförmåga.