Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en växtvägg och hur man med hjälp av växterna kan uppnå olika uttryck. Målet har varit att förstå hur växter beter sig i en växtvägg och hur de kan kombineras. Vilka växtstrategier som är lämpliga för växtmaterial på en växtvägg samt hur olika växter kan kombineras för att uppnå önskat visuellt uttryck är frågeställningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av växtväggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har också genomförts. Erfarenheterna från detta har använts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som används för att konstruera en växtvägg är med ett filtmaterial i syntet som häftas fast på en plywoodskiva med kanalplast bakom, man använder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan ett konventionellt system med plöjning och en reducerad jordbearbetning i ett mullsåddsystem för att försöka hitta skillnaderna i etableringsteknik och ekonomi. I både det konventionella och det reducerade jordbearbetningssystemet vill man skapa en genomluckring av jorden. Syftet med bearbetningen är också att mylla ner gödsel och skörderester, samt att bekämpa ogräs och bereda en optimal såbädd. Växtföljden i ett mullsåddsystem har stor betydelse i sockerbetsodling. Den gynnar sockerbetornas tillväxt genom en god markstruktur och tillgång till växtnäring, samtidigt som den minskar risken för växtsjukdomar och etablering av ogräs. Eftersom Sockerbetans rötter måste växa på djupet så är jordstrukturen avgörande. En bra miljö för rötterna gör att de kan ta upp syre, vatten och näringsämnen ur jordprofilen. Mullsådd ingår i det reducerade jordbearbetningssystemet som bygger på en grund jordbearbetning genom vilken man myllar in halm och skörderester i markytan. Dessa bryts sedan ner genom biologisk aktivitet av mikroorganismer och daggmaskar i marken. Studien har visat att valet av ett mullsåddsystem resulterar i en nästintill halverad bränslekostnad och ett reducerat antal arbetstimmar. En hållbar ekonomi inom växtodling handlar om att hålla odlingskostnaderna nere genom att bland annat få ner maskinkostnaderna.

Sockerbetor angrips av flertalet bladsvampar, bland annat Cercospora beticola, Erysiphe betae, Ramularia beticola och Uromyces betae. Erysiphe betae orsakar sjukdomen betmjöldagg medan Uromyces betae orsakar betrost. För sjukdomarna som orsakas av Cercospora beticola och Ramularia beticola finns inga bra svenska namn, men i detta arbete kommer de att benämnas ?cercospora? respektive ?ramularia?. Mjöldagg och ramularia är tillsammans de två bladsjukdomar som orsakar de största och mest återkommande problemen i Sverige.