Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

Vi har utfört en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka Socionomens psykosociala arbetsmiljö för att belysa vilka faktorer som är av störst vikt för upplevelsen av en god psykosocial arbetsmiljö, av vem det är av störst vikt för Socionomen att få feedback från samt vilken som är den största drivkraften i arbetet för Socionomen. Det som framkommit i vår studie är att samtliga intervjupersonerna lägger fokus på i stort sett samma faktorer då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Det som alla intervjupersoner betonat är vikten av goda relationer med klienter, arbetsgivare och kollegor..

The purpose of this paper was to describe how a phenomenon is constructed into being a social problem, by studying articles on honour killing in the Swedish daily press and in the technical journal Socionomen. The main questions were: can different discourses on honour killing be identified, and if so, have they changed over time, and are there differences between the discourses identified in the daily press and in Socionomen? The method used was a qualitative analysis of discourse influenced by Faircloughs Critical Discourse Analysis. The main conclusion was that honour killing has been textually constructed as a social problem in the studied media. There was one main discourse which clearly pointed out groups as bearers and victims of the social problem.

Arbetshypotesen för studien är att det kan finnas en diskrepans mellan uppdraget som Socionomen får sig tilldelat (med de lagar och regler socionomer lyder under) och det Socionomen själv ser som sin uppgift, det vill säga vad han eller hon själv vill uppnå med sitt arbete. Vi vill även, om hypotesen stämmer, ta reda på vilka strategier som används för att hantera detta och vilket utrymme som finns och ges för att manövrera arbetet. Huvudfrågeställningarna lyder som följer: ? Hur ser Socionomen på uppdrag och uppgift, skiljer de sig åt och vad prioriteras?? Vilken betydelse har handlingsutrymme, finns det och hur används det?? Har arbetet och inställningen till arbetet förändrats över tid, och i så fall hur?? Vilka faktorer påverkar arbetet och finns det önskemål om förändring?Studien är kvalitativ och baserad på intervjuer med sex stycken yrkesverksamma socionomer. I analysen har teorier om coping, KASAM, etik/kunskapsteori och Malcolm Paynes tre perspektiv på socialt arbete använts.

Socionomyrket är ett brett yrke som inrymmer flera olika verksamhetsområden och arbetsuppgifter. Genom utbildningen professionaliseras Socionomen, vilket innebär att Socionomen tillägnar sig en viss kompetens och lär sig att uppträda enligt vissa regler. Efter utbildningen skapar sig den yrkesverksamma sina egna personliga värderingar och erfarenheter som bidrar till skapandet av den framtida yrkesidentiteten som socionom. Socionomen möts ofta av en negativ syn från andra personer och från media. Socionomer och socialtjänsten är en grupp som ofta förknippas med något negativt, bland annat på grund av att de arbetar med utsatta människor i samhället och fungerar som samhällets skyddsnät genom att fånga upp människor som är i behov av stöd och hjälp.

Syftet med den här undersökningen var att studera om socionomerverksamma inom ett antal familjecentraler i Jämtlands län ansåg sigkunna bedriva ett förebyggande socialt arbete där. Detta studeradesutifrån ett insats-, resurs-, tids- och rollperspektiv. En kvalitativ ansatslåg till grund för att besvara syftet och frågeställningarna där femyrkesverksamma socionomer intervjuades. De huvudsakliga fynden iundersökningen visade sig vara att de intervjuade socionomerna harför lite resurser och tid för att bedriva ett förebyggande socialt arbetepå de aktuella familjecentralerna. Vidare ansåg socionomerna att derasroll var otydlig mot de familjer som besöker familjecentralerna mentydlig mot de övriga yrkeskategorierna.

Forskning tyder på att den professionella relationen är betydelsefull för resultatet av en insats inom socialt arbete och att det finns många olika faktorer som den professionella måste förhålla sig till. Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma socionomers uppfattning om den professionella relationen, samt hur man som professionell kan förhålla sig i relation till klienter som saknar ett brett social nätverk. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som arbetar på Hem för vård och boende samt stöd- och utslussningsboende för ensamkommande barn. Det insamlade materialet har strukturerats utifrån Grounded Theory för att därefter analyseras hermeneutiskt. Studien har mynnat ut i en modell som synliggör den avvägning Socionomen måste göra mellan att delge eller inte delge i relation till klienten.

Alkoholvården i Sverige kan vara utformad på många olika och skilda sätt. Det är ett område där det finns ett flertal olika åsikter kring vilken behandling som är lämpligast eller effektivast. Uppsatsens syfte är att titta närmare på hur diskursen kring alkoholvård kan se ut i Sverige idag genom närmare granskning av de två tidskrifterna Socionomen och Alkohol & Narkotika. Två stora tidningar inom praktiker av socialt arbete. För att uppnå syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: -Vilka behandlingsmetoder för alkoholmissbruk diskuteras i tidskrifterna? -Hur problematiserar tidskrifterna kring olika behandlingsformer? -Hur lyfts för respektive nackdelar för behandlingsformerna upp? -Vad väljer tidskrifterna att lyfta fram i debatten kring alkoholvården? Som metod används kritisk diskursanalys för att synliggöra diskurserna i tidskrifterna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socionomstudenter anser att Socionomen bör vara i sin yrkesroll. Detta gjordes genom att studenterna fick ta ställning till tjugotvå olika etiska egenskaper. De etiska egenskaperna placerades i fem olika kontexter för att undersöka om det fanns någon skillnad i värderingen av dem utifrån kontext. Dessa kontexter var: i allmänhet, i kontakt med chef, i kontakt med kollegor, i kontakt med brukare/klienter samt i kontakt med andra organisationer och myndigheter.En kvantitativ tvärsnittsundersökning med surveydesign genomfördes med hjälp av enkäter till samtliga socionomstudenter vid Ersta Sköndal högskola vårterminen 2015. Totalt deltog 116 studenter i undersökningen.Vid analysarbetet användes sociologen Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt ett dygdetiskt perspektiv.Vi kom fram till att studenterna uppfattat det som att det finns etiska egenskaper av vikt för Socionomen i dennes yrkesroll samt att värdering av dessa skiljer sig åt beroende av kontext.

Uppsatsen är avsedd att vara ett inlägg i frågan om hur vår grundläggande yrkesidentitet präglar våra identiteter som psykoterapeuter. Den tar upp frågan om man kan urskilja identiteten hos socionomer och psykologer efter den gemensamma psykoterapeututbildningen, utifrån de svarsalternativ en grupp psykoterapeuter gör i en vinjettundersökning.De teoretiska ingångarna är psykologi respektive socialt arbete och centrala begrepp för de bägge professionsfälten idag.Resultaten har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och visar på en skillnad mellan de två grupperna, framförallt när det gäller begreppen kognition och empowerment.I diskussionen framgår att det finns en linje även i fler av resultaten, som understryker att likheterna är större än skillnaderna, men att man kan se grundutbildningens påverkan i psykologens mer intrapsykiska förhållningssätt medan  Socionomen reflekterar över  faktorer som berör människans kontextuella och samhälleliga tillvaro.  .

The North-American sociologist Michael Lipsky has characterized social workers as street-level bureaucrats with a substantial discretion in the relationship between the welfare state and its citizens. Within Lipsky´s theoretical framework social workers appear as a powerful group that socializes the citizens to uphold certain expectations towards the welfare state and its (re)distributional programs. From this point of view, it is important to learn more about social workers and the attitudes they express towards the welfare state. The aim of this study is to analyze how the welfare-political attitudes of future social workers are affected by their social background (e.g. class background and ancestral homeland).

In this essay we have examined how social workers experience their positions as a public authority person in a society of democracy. As a public officer you have to follow rules and obey the law, which can be difficult if they don't agree with your personal opinion and values. In social work you work with people in a vulnerable situation and it may become extremely demanding to stand between the directions of established public administration and your own opinions. We have interviewed ten social workers working in social childcare division and analysed how they experience their situation at work. Our starting point is the critical theory of professor Lennart Lundquist about how democracy works in Swedish administrations.

Christel Rydén och Jenny Lindblom (2008). Se mig som liten är. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur tre förskollärare och tre personer inom socialtjänsten resonerar kring anmälningsplikten. Frågor vi utgått ifrån är: Hur resonerar tre förskollärare och tre personer från socialtjänsten kring frågan om anmälningsplikten inom förskolan följs eller ej? Vem har ansvaret för att en anmälan görs enligt våra informanter? Hur resonerar tre förskollärare och tre personer från socialtjänsten kring tillvägagångssättet att göra en anmälan. Vad händer efter en anmälan enligt våra informanter? Hur kan ett samarbete se ut mellan förskolan och socialtjänsten enligt tre förskollärare och tre personer från socialtjänsten? Vad gäller den teoretiska delen har vi använt oss av forskning och teorier som kan kopplas samman med vår empiri.

De flesta som arbetar på en förskola kommer någon gång att möta ett barn i sorg. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om hur pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att få insyn i hur beredskapen kan se ut på förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger på barns sorg efter dödsfall av närstående. Frågeställningarna i studien berör barns och pedagogers perspektiv på sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika områdena nämns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrån detta används semistrukturerade intervjuer.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvällspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvälls- respektive fackpress påverkar socialarbetare och allmänna uppfattningar om drogen och droganvändarna. Genom att använda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvändare. Studiens syfte är att jämföra diskurserna i facktidskrifter och kvällspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhälle och avvikelse.