De flesta av Sveriges kommuner och landsting använder en form av mål- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mål- och resultatstyrning även politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjälp av styrningsprinciper som hämtades från privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushållning samt särskilda mål och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo år sedan ställde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frågan om huruvida målstyrning skulle påverka utrymmet för politisk styrning samt förändra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjänstemännen. Därför den befogade frågan efter tjugo år: går det faktiskt att ? politiskt ? styra med mål? Jag valde att undersöka de två största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur det kommunala uppföljningsansvaret ser ut i främst Lidköpings kommun men också andra kommuner i Skaraborg. Jag har tagit utgångspunkt i lagen om det kommunala uppföljningsansvaret.Studien har bedrivits med en kvalitativ forskningsintervju som metod för att samla in data. Det empiriska materialet har samlats in genom sju djupintervjuer med tjänstemän i fyra olika kommuner, (Lidköping, Skara, Skövde och Götene) i Skaraborgslän. Intervjustudien har varit tematiserad med fenomenologiska inslag men också gjorts utifrån en rättssociologisk metod då intervjuernas syfte varit att ta reda på hur lagen om det kommunala uppföljningsansvaret efterföljs. Det kommunala uppföljningsansvaret är lagstyrt i skollagen och ska inkludera alla ungdomar mellan 16-20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte genomför eller har fullföljt utbildning i gymnasie- eller gymnasiesärskolan.Då fokus har legat på Lidköping, har fyra intervjuer gjorts med bl.

Att ledarskapet är viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa är det många studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemästra de krav som denna position innebär, krävs goda förutsättningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förändringar de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie är att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsättningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förändrat styrning och organisering. Studien har sin utgångspunkt i klassisk organisationsteori som pekar på att organisationer upprätthålls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förändrats.

Denna studie bygger på en enkätundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger från två kommuner i Östergötlands län. En totalundersökning har gjorts vilket innebär att samtliga pedagoger i kommunerna ingår. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepedagogers benägenhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmälningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet därtro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns några skillnader i pedagogernas inställning till socialtjänsten samt benägenhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjänst eller inte.

Intern och extern kommunikation är två omfattande begrepp som båda utgör en betydande deli forskningsområden som marknadsföring och organisationsteori. Kommunikation sombegrepp inom företagsekonomi har fått allt större betydelse och forskningsutrymme undersenare år då dessa faktorer blivit en alltmer erkänd företagsfunktion som kräver struktur,planering och analytiskt engagemang.Vi har på uppdrag av Villatidningen undersökt hur dessa två faktorer utrycker sig i företagetsverksamhet för att identifiera eventuella problem Villatidningen har gällandeinformationsförmedling och kommunikation både inom företaget och mellan företag ochkund. Vidare har vi utarbetat förslag till hur dessa processer kan förbättras för att i slutändansäkra kvalitén och kontrollen av företagets interna effektivitet samtmarknadskommunikationen mot företagets kunder. Det empiriska materialet är insamlat viaintervjuer av företagets anställda på olika hierarkiska nivåer samt olika arbetsområden för attfå en enhetlig bild av företagets interna och externa kommunikation och de problemverksamheten kan tänkas ha i detta avseende. Resultaten vi fick påvisade att det inomverksamheten saknas en funktion som skall ansvara för hanteringen och struktureringen avbåde den interna och externa kommunikationen.

Syfte: Bakgrunden till uppsatsen har sitt ursprung i de anmälningar som görs mot fastighetsmäklare där en stor del av dessa anmälningar rör bristande information till parterna. Anmälningarna skapar, enligt oss, ett sämre förtroende för fastighetsmäklarna då anmälningar kan lyftas fram som något konkret i media. Syftet med uppsatsen är att få en tydligare bild och ökad förståelse för hur fastighetsmäklare arbetar rörande 16 § Fastighetsmäklarlagen. Om fastighetsmäklarens information till parterna har brister är vår förhoppning att kunna belysa dessa för att i förlängningen kunna minska anmälningar mot fastighetsmäklare.Vår huvudfråga i denna uppsats är: Hur arbetar fastighetsmäklare med att ge köpare och säljare de råd och upplysningar de behöver i samband med överlåtelsen enligt 16 § Fastighetsmäklarlagen, brister arbetet någonstans?Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod.

Svanen är en av världens ledande miljömärkningar och firade nyligen 20 års jubileum. Det har under ett antal år varit möjligt att förutom produkter även svanenmärka tjänster och verksamheter, så som exempelvis restauranger och hotell. För att miljöarbetet inom en verksamhet ska fungera så bra som möjligt är kommunikationen i denna av yttersta vikt. Det har inte utförts några kända studier kring hur kommunikationen på Svanenmärkta hotell fungerar vilket är motivet bakom denna studie. Det finns en misstänksamhet i samhället mot miljömärkta varor och greenwashing har blivit ett allt vanligare begrepp, vilket innebär att företag utnyttjar miljömärkningar för att få ett bättre anseende på marknaden och inte för att egentligen gynna miljön.

Att ledarskapet är viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa är det många studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemästra de krav som denna position innebär, krävs goda förutsättningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förändringar de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie är att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsättningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förändrat styrning och organisering. Studien har sin utgångspunkt i klassisk organisationsteori som pekar på att organisationer upprätthålls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förändrats.

Detta är en fenomenologisk studie där jag med utgångspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur känslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjälvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer där enhetschefer i Stockholms Stadutvärderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet är endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet där Kompetensfonden,Riddarfjärden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förståelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrån transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förändrad självbild och påverkat derasväxande i sitt ledarskap.

Den här uppsatsen undersöker Landstinget i Värmlands personaltidning Intryck och dess betydelse för organisationskulturen. Huvudsyftet med studien är att titta närmare på hur de fem olika yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och dietister framställs i tidningen. Uppsatsen tittar också på hur personal inom yrkesgrupperna själva anser att de representeras i tidningen, samt om tidningens syfte når fram till personalen. Studien utgår från teorier om kommunikation, internkommunikation, organisationsteori och organisationskultur. Ett viktigt begrepp för uppsatsen är bland annat transmissionsmodellen som ger en grundläggande syn på hur kommunikation fungerar genom en personaltidning.      För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie, genom två metoder, gjorts. Personaltidningen Intryck analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där tre frågor ställdes till texterna: Hur framställs yrkesrollerna i tidningen?, Fokuserar texterna på team eller individer? och Är kommunikationen tillgänglig för alla? Frågorna syftade till att få svar på uppsatsens övergripande frågeställning angående hur yrkesrollerna framställs.

This study is about the perception of politics in social work. The aim of the study was to seehow people working with social work in municipalities describe their perception of how politicsaffect their work. The study was conducted in two municipalities in middle Sweden,which had a transfer of power in the 2006 election. Six people; two social workers, two executivedirectors and two politicians was interviewed about their perceptions about politics, ifthe ideological direction of the municipal matters, and how politics effect social work and theorganization. As analyze method organizational theory with focus on change and power wereused.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas på en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi använder oss utav åtta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att få en klarare bild av organisationen som sådan. Insamlad empiri analyserar vi utifrån tre för ämnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnå avsatt syfte uppstår ett flertal frågeställningar.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mål - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola Bakgrund: Lärarnas kompetens, engagemang, förväntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. På samma sätt spelar rektorn en viktig roll för hur framgångsrikt lärarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). Alltså den som leder spelar en viktig roll för hur väl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmåga att analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfällig kunskap om kommunal målstyrning bland lärare (Henningsson-Yousif, 2003), varpå det finns ett allmänintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gå till. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna fallbeskrivning är att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan.

Syftet med denna studie var att studera samarbetet mellan inköp och utvecklingsavdelningen utifrån ett kulturperspektiv. Studien grundar sig på teori inom två olika ämnesområden. Ett område är organisationskultur där tidigare forskning visar på hur en gemensam kultur skapar effektivitet inom företag. Det andra området är forskning runt inköp och produktutvecklingsgrässnittet. Då studiens syfte kräver tillgång till ett fysiskt företag så har SAAB Dynamics AB i Karlskoga agerat fallföretag.

Det här examensarbetet är en marknadsundersökning som IT-tjänstföretaget CGI tagit initiativ till. CGI har uppmärksammat att det finns ett behov av ett handfast verktyg för att förenkla produktionsplaneringen, vilket är bakgrunden till det här examensarbetet. Den strukturella omvandlingen inom sågverksindustrin har medfört ett behov av ett mer kundanpassat sortiment och utvecklingen har medfört ett ökat behov av automatiserade processtyrningar. För att kunna produktionsplanera effektivt, beskrivs det i studien att det finns behov av ett mer långsiktigt planeringsverktyg. Produktionsplanering utförs oftast i ett eller två separata planeringssteg som innebär ett för sågprocessen respektive ett för tork och justering.