Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige åren 1973-2005. Antagandet som låg till grund för detta var att ökad välfärdsnivå i Chile inverkat på den adoptionsverksamhet som pågick under dessa år. Uppsatsen syftade också till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras på myndighetsnivå och med utgångspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick från en sociologisk och tvärvetenskaplig ansats. Vägledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet.

Studien har gjorts på uppdrag av kommunaldelen Härryda utanför Göteborg och är baserad på kvalitativa intervjuer med 9 stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna är utvalda efter kriterierna killar och tjejer i åldersgruppen 18-20 år och sysselsättningskategorierna studerande, arbetssökande eller arbetsförda. Mitt syfte är att utvärdera huruvida satsningen "Ungdomsjobb" har uppnått syftet med det engagemang och arbete som lagts ned på ovannämnda ungdomar. Som en sociologisk studie med inriktning på avvikelsesociologi (Becker 2006) utvärderas projektet ur ett jämlikhetsperspektiv genom att belysa ungdomarnas uttalanden om social exkludring. Resultatet visar att det finns skillander i intervjupersonernas uttryck kring den social exkluderingsproblematiken.

Sammanfattning: Denna studie handlar om vänskapen mellan en grupp kvinnor. Det finns en hel del forskning och litteratur i ämnet men dock inte inom sociologin samt under 2000-talet vilket varit upptakten till denna studie samt ett starkt intresse i ämnet. Uppsatsen besvarar frågeställningen: Vad är och innebär vänskap för de kvinnor som ingått i denna studie? Förändras vänskap med tiden, i så fall varför och vad påverkas förändringen utav? Vad speglar vänskapen idag under 2000-talet bland de kvinnor som deltagit i denna studie? Metoden bygger på en kvalitativ forskningsmetod där urvalet baserats på en grupp kvinnor över 30 år i syfte att just denna åldersgrupp uppskattats ha hunnit med en hel del genom livet samt att de förväntades ha en stor erfarenhet i ämnet. Denna studie visar att vänskapen är ett behov som hela tiden är i förändring beroende på de behov som uppkommer hos en individ.

Uppkomsten till denna uppsats grundar sig i ett samarbete med Luleå kommun. Då tekniken ständigt utvecklas och nya medier skapas sker förändringar i samhället. Idag är Internettjänsten Facebook vida populär i världen. Denna Internetsida är ett resultat av ändrade sätt att kommunicera och umgås för människor. Förutsättningar för marknadsföring och informationsspridning förändras också med tiden.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap och förståelse av hur kärlek kan skapas i ett senmodernt samhälle. Aktuella studier på området menar att samhället idag är mer individualiserat än förr vilket innebär förändrade förutsättningar för att få kärleksrelationer att fungera. Moderniseringen har inneburit att vi antagit nya former av dejting vilket präglas av valfrihet för individen på samma gång som teknikens utveckling har medfört nya möjligheter att finna intimitet och tillit online. För att genomföra denna kvalitativa uppsats har vi utfört intervjuer med nätdejtare som därefter har tolkats utifrån Becks teorier kring risksamhället, Giddens teorier kring rena relationer samt Goffmans teorier kring det dramaturgiska perspektivet. Resultatet visar att nätdejtingen präglas av flera risker och faror.

En förmån uppfattas vara muta i en situation men inte i en annan. Det är ofta svårt att själv avgöra om det är frågan om muta eller inte. Brottsbalkens lagbestämmelser gällande bestickning och mutbrott är inte precisa utan har stor tolkningsvidd. Uppsatsens syfte var att undersöka hur muta uppfattas enligt rättspraxis mot folklig moral. Vi har använt rättsdogmatisk metod samt sociologisk metod för vår undersökning, som genomfördes med hjälp av enkäter.

Rädsla för brott inverkar negativt både på ett individuellt plan och påsamhällsnivå och ses därför som ett aktuellt samhällsproblem. Tidigare forskninghar funnit att äldre, trots att de tillhör en grupp som har låg risk att utsättas förbrott, ändå uppvisar en hög grad av rädsla för brott. Forskningslitteraturen kringvilka faktorer som är associerade med äldres ökade rädsla för brott är intesamstämmig. Syftet med studien var att undersöka äldres rädsla eller orädsla föratt utsättas för brott i bostadsområdet eller hemmet, samt att undersöka äldresrädsla eller orädsla för att utsättas för egendoms- eller personbrott. Deltagarna istudien utgjordes av 110 äldre i Sundsvall mellan 58 och 94 år.

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att förhålla sig till både stadgade lagar och den enskilda individens behov. Biståndshandläggarna kännetecknas som gräsrotsbyråkrater, då de är tjänstemän som befinner sig i daglig interaktion med samhällsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har påvisats i tidigare studier att de har många olika krav och förväntningar riktade gentemot sig. Vi ämnade därmed öka förståelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgångspunkterna var sociologisk rollteori utifrån Aubert, Allardt och Parsons.

Syftet med vår studie är att utifrån en sociologisk frågeställning belysa utvecklingenav spel om pengar över tid. Vidare vill vi också se hur spelandet övergår från sporadiskt spelande till mer vanemässigt spelande samt utvecklingen av ettspelberoende och hur detta kan avlösas av en situation utan spel. Vi är riktigt intresserade utav processen in i ett spelberoende och vilka faktorer som ligger till grund att en person utvecklar ett spelberoende samt vägen ur. Detta är inte likaväl belagt i forskningen och därför har vi valt att uppmärksamma det. De frågeställningar vi kommer att belysa i uppsatsen handlar om vilka förhållanden som bidrar till att en person börjar spela om pengar och hur någon tar sig ur sitt spelberoende.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för människans psykiska välmående. Vi valde att undersöka hur det är att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förståelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget något särskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi använde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitärt arbete samt inklusion/exklusion.Vårt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag.

Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för hur unga tänker och handlar kring ?likes och om de gör det till en värdering där de kan mäta sig själv och andra både när det gäller online som offline. För att ta reda på detta undersökte vi om det sociala samspelet både online och offline påverkas av denna eventuella värdering. Forskning visar på att sociala medier har en påverkan på unga, dock finns det ingen forskning om just ?likesfenomenet? och hur det tar sig uttryck bland unga användare av sociala medier.

Denna C-uppsats i sociologi studerar hur anställda i restaurangbranschen upplever den rådande alkoholkulturen och dess eventuella konsekvenser. En studie gjord av STAD 2008/2009 rapporterade att en övervägande del av de anställda inom restaurangbranschen har problematiska eller åtminstone riskfyllda alkoholvanor. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur individerna som själva arbetar inom branschen förhåller sig till alkohol. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod där fem anställda inom branschen har intervjuats om sina upplevelser med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi tog reda på hur de anställdas syn och attityder ser ut i förhållande till alkohol inom restaurangbranschen samt om de upplevde någon form av konsekvens för de som har en avvikande syn.

Problem/ Bakgrund: Problemformuleringen grundar sig i en nyfikenhet över varför ungdomar inte sover på natten eftersom de sms:ar. Mitt intresse för Meads teori om jagets utveckling gör att undersökningens fokus ligger på hur självbild och identitet är kopplat till ungdomarnas sms:ande.Syfte: Att få större förståelse för hur ungdomars identitetsskapande kan ske genom sms.Kort beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens upplägg: Arbetet behandlar sms-kommunikation. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio ungdomar i åldern 16-17 år. Teoriramen bygger på Goffmans analys om självpresentation, samt Meads syn på jaget och identitet.Slutsatser/ Resultat: Det gäller att vara käck och rolig i sina sms för att få ett snabbt svar, och därmed få den bekräftelse som många känner sig beroende av. Ungdomarna kan vara djärvare i sina sms.

The purpose of this study was to examine the school counsellors and social service workers experience of how the child psychiatry manage their authority in the collaboration concerning children with mental health problems. The study was conducted using qualitative interviews with school counsellors, social service workers and one former employee of the Swedish child psychiatric care. Our results are divided into two themes: Collaboration and distribution of responsibility and Children who fall between the cracks. Examples of groups of children who according to our study are at risk of falling between the cracks are those who apart from mental issues have substance abuse issues or social issues, those whose parents are in a child custody dispute, children who are acting out and children with self-harm issues. The study also reveals that it's easier for children whose parents are active and knowledgeable to get help from the child psychiatric care and that it's a requirement for both parents and children to be highly motivated.There are established social hierarchs between agencies who partake in collaboration regarding children with mental illness.

The subject of this Master?s thesis is the process of change in a public library context, the implementation of the Stockholm City Library?s homepage Biblioteket.se. The aim is to examine the factors that influence this particular change and how they affect the process and extent of change in practice. The study designed as a qualitative case study is based primarily on document analysis, and supplemented by an interview. DiMaggio?s and Powell?s three mechanisms of change; coercive, mimetic and normative isomorphism, is applied.