Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Detta projekt har undersökt hur krisledningsgruppen på Såtenäs flygflottilj kan bibehålla hög incidentberedskap och krisstödskompetens trots få verkliga incidenter. Mer konkret har de förhållande som påverkar gruppens medlemmar i upplevd förmåga att lösa sin uppgift granskats för att kunna ge förslag på förbättringar. Skaraborgs flygflottilj, F7, är en av Försvarsmaktens fyra kvarvarande flygflottiljer. Flottiljen ansvarar för daglig flygverksamhet inklusive utbildning av stridspiloter och internationella flygtransporter. Verksamheten betraktas som en högriskverksamhet där konsekvenserna av ett fel eller misstag kan få katastrofala följder.

Every tenth year a financial crisis tend to interfere with an economy. Price bubbles with an accompanying market plunge are therefore not a new phenomenon. Such market disruptions have been causing problems for centuries, as history has a tendency to repeat itself. The intention with this study is to learn more about the bubble phenomenon and increase the knowledge in this area in order to, if possible, prevent such a thing from happening again. The purpose of the essay is to identify factors that significantly affected the development of the so called IT-bubble in Sweden and Finland during the years of 1995-2000.

Bakgrund- och problembeskrivning: Enligt IAS 36 skall immateriella tillgångarinklusive goodwill årligen nedskrivningsprövas för att återspegla verkligt ekonomisktvärde. Goodwillnedskrivningar har varit begränsade de senaste åren. Finanskrisenpåverkade den finansiella marknaden världen över och gjorde att världsekonominhamnade i kris. Detta borde ha lett till att en goodwillnedskrivning skulle vara aktuell.Trots lågkonjunkturen de senaste åren har det inte gjorts påtagligagoodwillnedskrivningar och man kan ställa sig frågan om företagens goodwillpostverkligen avspeglar det verkliga ekonomiska värdet?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vilken effekt lågkonjunkturen har haftpå goodwillnedskrivningar för börsnoterade företag inom industri- ochtelecombranschen på Nasdaq OMX Stockholm 30.

IT har kommit långt ifrån att bara vara en teknikfråga. Informationsteknologin har del i en samhällsförändring som pågår mitt framför våra ögon. Jag är intresserad av något som kan beskrivas som en normativ förändring i samhället, hur beteenden förändras i och med informationsteknologins inträde och utbredning i det vardagliga samhällslivet, och hur människan organiserar sig i något som kan liknas vid ett nätverkssamhälle. Med informationsteknologin ändras förutsättningarna för individernas livsföring. Därmed ändras också marknadens förutsättningar och förutsättningarna för rättsliga regleringar.

Spekulationsbubblor kännetecknas av kraftigt stigande tillgångspriser som är övervärderade. En bubbla byggs upp av en kombination av mer lättillgängligt finansieringskapital samt ett irrationellt och mer riskbenäget beteende hos aktörer på marknaden. Prisstegringen mattas av med tiden och resulterar slutligen i ett drastiskt prisfall, en kraftig minskning av tillgångarnas värde och en finansiell kris uppstår.Uppsatsen syftar till att med hjälp av ett teoretiskt ramverk som tagits fram analysera hur uppbyggnadsfasen i den senaste i raden av spekulationsbubblor, bolånebubblan, har sett ut. Fokus har lagts på utveckling i utlåning och huspriser under perioden 2002-2008 i USA och i Sverige samt faktorer som kan ha orsakat eller påverkat denna utveckling. Vidare har de båda ländernas centralbankers räntepolitik och motiveringar till denna analyserats.Resultaten visar på att en kraftig ökning, en boom, i både utlåning och huspriser skedde under uppbyggnadsfasen av bubblan.

Kina har i många år varit ledande inom textil produktion och landets ekonomiska tillväxt har ökat för varje år som går. Trots krisen 2008 lyckades Kina hålla landets ekonomi i schack medan andra av världens stora nationer gick in i en djup kris (Baocheng 2010, ss. 215-226). Under de senaste åren har det även framkommit hur Kinas exploaterade industri har bidragit till den förödande miljöförstöring som råder i landet. Kina har i många år varit Sveriges största importland av textilier.

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen.

BakgrundPå grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem och en vardagsverklighet för många kvinnor. En del våldsutsatta kvinnor blir placerade på skyddade boenden för att få skydd, stöd och hjälp.Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka föreställningar hos personal på skyddat boende gällande placerade våldsutsatta kvinnor. Frågeställningar som ställts är:Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas bakgrund och situation?Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig på boendet?Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna?Sex semistrukturerade intervjuer med personal på ett skyddat boende har utförts.Resultatet visar att det inte går att beskriva våldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utländsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nätverk samt att dessa kvinnor är mindre integrerade i samhället vilket medför fler problem. Det framkommer även att de placerade kvinnorna har ett behov att få hjälp med krisbearbetning samt med praktisk hjälp.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

  SammanfattningFöretag har alltid drabbats av ekonomiska svårigheter och gått i konkurs. Detta faktum harlänge intresserat forskare och legat till grund för en mängd studier inom området.Kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursprognostisering har länge diskuterats ochtidigare forskning har visat på varierande resultat. Eftersom en kassaflödesanalys visar på detfaktiska in- och utflödet av pengar i företaget tror vi att den kan utgöra en viktigare indikatorpå om ett företag befinner sig i kris än resultat- och balansräkningen, som lättare kanmanipuleras. De flesta företag som går i konkurs är mindre företag, som inte omfattas av det lagstiftande kravet på att upprätta en kassaflödesanalys. Därför anser vi det intressant att studera vilket stöd en kassaflödesanalys kan utgöra för att förutsäga en konkurs.Detta mynnar ut i vår problemformulering:· Hur kan en kassaflödesanalys bidra till att prognostisera en framtida konkurs av små aktiebolag?Syftet med vår studie är att undersöka om tillämpningen av en kassaflödesanalys påverkar prognostiseringen av en eventuell framtida konkurs i ett aktiebolag.

Problem: Bankerna har olika finansiella förutsättningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero på en mängdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra länder, bankernasbuffert och etc. Det är intressant att göra en jämförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. Frågan som jag vill med denna studie besvara är:? Hur påverkades de två svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efteråt och hur sågbankernas finansiella situation ut året innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsättningarna av två av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

Huvudämnet för uppsatsen är små barn som utsätts för våld inom familjen. Syftet är att undersöka hur ett antal verksamheter i Göteborgsområdet som vänder sig till barn som utsatts för våld inom familjen, arbetar med barn i åldern 0-6 år. Syftet är även att jämföra dessa verksamheters arbetsmetoder och utbud av hjälp och stöd till små barn, i relation till relevant forskning. De frågeställningar som varit aktuella är:o Vilka erfarenheter har de yrkesverksamma av att arbeta med små barn (0-6 år) som blivit utsatta (eller bevittnat) våld inom familjen? o Vilka behov av hjälp och stöd har små barn som utsatts för våld? Enligt de yrkesverksamma? Enligt relevant forskning och teori? o Hur ser utbudet av hjälp till små barn som utsatts för våld ut i Göteborgsområdet?Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma från sex olika verksamheter i Göteborgsområdet som riktar sig till barn som utsatts för våld.