Till följd av 2000-talets redovisningsskandaler har allmänheten riktat kritik mot revisionsbranschen genom att ifrågasätta revisorns roll och ansvar. Branschen befinner sig i en förtroendekris vilket har lyfts fram i media och debatter världen över. Till följd av den kris som råder har revisionsberättelsens betydelse ifrågasatts. Rapportens användare anser att den inte innehåller relevant information och efterfrågar större inblick i den granskade enheten.Flera normgivningsorgan har belyst behovet av en radikal förändring av revisionsberättelsen och arbetar just nu med att förändra rapportens innehåll. Den svenska branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare, FAR, har gett ett remissvar på ett av de framlagda förslagen och är positiva till initiativet om en förändring men har invändningar på vissa delar.

Hösten 2008 domineras nyhetsflödet av rapporter om den finansiella kris som under årets senare hälft drabbat världen. Samtidigt finns en utbredd oro om en långvarig recession. I sådana lägen, då landet befinner sig i en lågkonjunktur, försöker Riksbanken stävja den genom att sänka räntorna och öka den ekonomiska aktiviteten i samhället. Reporäntesänkningarna under oktober fick dock en begränsad effekt på bankernas utlåningsräntor vilket ledde till en medial storm mot bankerna. Samtidigt gick finansministern Anders Borg ut med ett pressmeddelande om att alla privatpersoner borde ringa sin bank och kräva sänkta bolåneräntor.

The purpose of this study is to compare social media's role in the proactive crisis communication planning in two administrations, two companies and two non-profit organizations. A qualitative comparative study method has been used and people familiar with social media and crisis communications work from each business has been interviewed. The interviews have been transcribed and analyzed to discover the opinions and reasoning about how businesses work with proactive crisis communication and the role they give social media. The interviews were analyzed based on selected theories and previous research in strategic crisis communications, where issues management and crisis communication plans have a significant role. Also research on the pros and cons of social media and crisis communications channels have been used.

Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt.Ökat risktagande och ersättningssystem i banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre.

Efter en lång medial debatt gällande bonus och ersättning till bankpersonal har Swedbank stoppat sina bonusutbetalningar och börjat ett förändringsarbete beträffande sitt ersättningssystem. Under samma period beslutade sig banken för att se över alla sina policys och processer. Denna studie har sin utgångspunkt i detta förändringsarbete med fokus på Swedbanks HR-policys och på hur ledningen arbetar och tänker kring skapandet och implementeringen av nya policys. Är detta förändringsarbete på Swedbank en effekt av det mediala pådraget och ett sätt att säkerställa organisationens legitimitet?Institutionella myter skapas av omgivningen och definierar vad som anses vara effektivt och rationellt i samhället och organisationer.

Bakgrund: Det föränderliga medielandskapet och dagens digitaliserade teknik har satt dagens organisationer i en sits där de i större utsträckning än tidigare behöver ta hänsyn till deras målgruppers val av kommunikationskanaler. Under de senaste åren, när de sociala medierna spelat en allt större roll, har detta mer och mer inneburit att föra en dialog med nämnda målgrupper. De traditionella mediernas envägskommunikation har fått lämna plats för de sociala mediernas tvåvägskommunikation. Organisationens ledning är ansvarig för att säkerställa att man gör vad man kan för att undvika kriser eller minimera dem om de uppstår. För att kunna hantera detta måste man planera och lära sig undvika situationer som kan leda till en kris.

Det vi vill uppnå med denna kandidatuppsats är att ta reda på hur enhyressättningsprocess fungerar och går till på en nyproducerad fastighet. Ordetnyproduktion kan definieras på olika sätt, i denna rapport har vi valt att definieranyproduktion som ?När den första hyresgästen flyttar in?. I och med denna definition ärdet endast helt nybyggda fastigheter som undersöks. Det vill säga att nyrenoveradefastigheter lämnas utanför denna studie.Syftet med rapporten är att undersöka hur hyressättningsprocessen fungerar förnyproducerade hyresrätter samt om de finns ett standardiserat utförande när hyresvärdarsätter denna hyra.

Propositionen Ett användbart försvar från 2009 innebar ett slutgiltigt brott med den gamla idén om alliansfrihet och neutralitet ? ersättningen blev vad som kommit att kallas en ?solidaritetstrategi?. Parallellt med denna strategiska omläggning har omfattande förändringar skett på andra områden inom säkerhetspolitiken, bl.a. i det att värnplikten i praktiken avskaffats. Dessa olika reformer sammanfaller förvisso i tid, men de kausala sambanden är inte självklara.

Bakgrund: Vården blir palliativ när den går från att vara botande till att lindra. Målet är att främja livskvalité och att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Det existentiella innefattar de stora livsfrågorna, tankar om döden och meningen med livet. I palliativ vård lever patienterna nära döden och döden är den största existentiella utmaningen. Livskvalité är något som utgår från ett inre tillstånd och är individuellt.

Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt.

Under de senaste årtiondena har det skett en mängd förändringar vad gäller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbättra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av Västvärldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förändringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ändamål. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Tidigare forskning och debatten i media rymmer skilda åsikter om professionell hjälp vid sorg. Å ena sidan beskrivs sorgeterapi vara potentiellt skadlig, ineffektiv och vänner sägs vara bättre stöd än professionella. Å andra sidan påstås att professionella insatser vid sorg främjar bearbetning och att de forskningsrön som hävdar att sorgeterapi kan vara skadligt saknar grund. Uppsatsens syfte är att undersöka och beskriva personers (anhörigas) upplevelser av kuratorskontakt i samband med att de förlorat sin livskamrat. Studiens frågeställningar är: Vad har den anhöriges kontakt med kuratorn innehållit? Hur har den anhörige upplevt att kuratorskontakten har inverkat på sorgearbetet? Skulle den anhörige kunnat ha haft dessa samtal med någon annan i omgivningen? Uppsatsens metod är kvalitativ och hermeneutisk fenomenologisk.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

SAMMANFATTNINGBakgrund:Närstående till patienter på intensivvårds avdelningar är ofta drabbade av kris och sorg. Patienten befinner sig i ett livshotande tillstånd och miljön är mycket främmande för de närstående. En väl fungerande kommunikation sjuksköterska och närstående emellan är viktig för att hjälpa de närstående bemästra den svåra situation de befinner sig i. Omvårdnadsforskning visar vikten av att de närstående finns nära patienten, men i en livshotande situation kan de närstående bli anmodade att lämna rummet.Metod:För att belysa närståendes och sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter gällande närståendes närvaro vid HLR på en intensivvårdsavdelning utfördes en forskningsöversikt. Sökning gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed, med hjälp av sökorden cardiopulmonary resuscitation, resuscitation, witnessed resuscitation, nurse, nurse perspective, experience, attitude, perception, family, family presence, relative perception, och intensive care.