Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka några lärares förhållningssätt till bedömning, skrivna omdömen, dokumentation av elevernas kunskap och om företagsamt lärande.Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:- Hur ser dokumentationen ut (omdömen, IUP)?- Hur ser lärarna på bedömning?- Ser lärarna att arbetet med bedömning kommer att förändras efter fortbildningen?Vi vill också undersöka vilka intentioner Barn och utbildningsnämnden (Bun) hade med fortbildningen för lärare under hösten 2008.Teori: Vi har använt oss av ett Sociokulturellt perspektiv och teorier som relaterar till implementeringsprocesser i skolan utifrån ett top-down och bottom-up perspektiv (Berg, 2003). Vi undersöker hur de inre och yttre gränserna i skolans värld påverkar verksamheten och hur man kan finna frirummet i undervisningen. Vi tar också upp formativa och summativa funktioner av bedömning.Metod: Vår undersökning har genomförts genom intervjuer med sex lärare som undervisar i år 3-5. Vi har även intervjuat lärprocessledaren för de obligatoriska skolformerna i vår kommun.

Dagens samhälle blir alltmer mångspråkigt. Ungdomar från olika delar av världen och med olika bakgrund och språk samlas inom en och samma sociala praktik för att lära, i skolan. De nyanlända eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och även att de utvecklas olika språkligt. Hur påverkar olika sociala praktiker elevernas andraspråksutveckling? Varför är språkinlärningen så varierad hos olika elever? Jag har valt att utgå från sådana frågor i min studie och förankrar dem i ett Sociokulturellt andraspråksperspektiv.

Syftet var att undersöka verksamma förskollärares tolkning av begreppen tema, tematiskt och ämnesintegrerat med ett Sociokulturellt perspektiv.Frågeställningar:Hur tolkar verksamma förskollärare tema, tematiskt arbetssätt och ämnesintegrerat?Vad innefattar förskollärarna i dessa begrepp?Gör förskollärarna någon skillnad på dessa begrepp och i så fall, hur?Vilka, tycker förskollärarna, är krav för tema och tematiskt arbetssätt?Vilka fördelar ser förskollärarna med att arbeta med tema, tematiskt och ämnesintegrerat?Metod för datainsamling är intervju.Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som något positivt och eftersträvansvärt med flera fördelar. En fördel var att det hjälpte pedagogen att hitta en utgångspunkt och att rama in ett område som sedan kopplades till olika ämnen och viktiga aspekter ifrån läroplanen. Förskollärarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, såsom att verksamheten skulle utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lättare att sätta ord på tematiskt arbetssätt och förklarade det som att det tema man för tillfället har finns i all verksamhet, vilket ger en röd tråd och sammanhang.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och Sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik påverkar deras syn på musik som språkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar två huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn på musik som språkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgår från ett Sociokulturellt perspektiv på lärande samt tidigare forskning och litteratur inom ämnet.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Tvåspråkighet ses ofta som något negativt och problematiskt. Ämnet svenska som andraspråk har låg status och Skolinspektionen har gjort en granskning som visade att det saknas kunskap om andraspråksutveckling hos lärare. Utifrån problematiken med andraspråksundervisning valde jag att undersöka en lärandemiljö som gynnade andraspråkseleverna. Syftet med min studie har varit att undersöka hur en främjande lärandemiljö kan se ut, med fokus på andraspråksutveckling. Jag har främst riktat in mig på andraspråksutveckling och hur en undervisning kan formas för att gynna dessa elever.

Syfte: Syftet har varit att undersöka hur lärare ser på elevers läsförståelse i år 4, och se hur arbetet med läsförståelse försiggår i lärarnas klassrumskontext. Vilka strategier, metoder och åtgärder används i klassrummet för att arbeta med läsförståelse? Hur interagerar lärare ? elev med varandra kring förståelse av texter? Vilka artefakter används i klassrummet som kan stödja utvecklingen av god läsförståelse? Teori: Studiens teoretiska forskningsansats utgår från ett Sociokulturellt perspektiv. En grundtanke i ett Sociokulturellt perspektiv på lärande är att den historiska utvecklingen finns närvarande i det nuvarande, och kunskaper och färdigheter kommer från de insikter och handlingsmönster som över tid har byggts upp i samhället. Dessa insikter och handlingsmönster förs vidare genom interaktion mellan människor.Metod: Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med fem lärare i två mindre kommuner.

Abstract ?Dagen då eleverna dödade läraren? Marie Nilsson Ulrika Wendel Nilsson, Marie & Wendel, Ulrika (2006) ?Dagen då eleverna dödade läraren? - en teknikdag med programmerbart Lego. (The day when the pupils killed the teacher ? a day of technical activities using programme friendly Lego). Lärarutbildningen; Malmö högskola.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett Sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lärares berättelser om arbetet med elever i år 7-9 som riskerar att inte nå målen i SO. Syftet preciseras i frågeställningarna; Hur berättar SO-lärare om undervisningen av elever som riskerar att inte nå målen i SO? Hur resonerar SO-lärare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-ämnet? Hur framställer SO-lärare främjande och hämmande faktorer för lärande? Hur berättar SO-lärare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Lärande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingår även materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg så kallade artefakter.

I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål än svenska ske ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunisera både på svenska och på sitt modersmål. Vilket gör detta till något man på förskolorna inte kan ignorera utan är skyldig att arbeta med. Därför finner jag ett stort intresse i att undersöka detta vidare.Den här rapporten har till syfte att undersöka förskolepersonalens uppfattning angående modersmålets roll vid andraspråksinlärning. Jag har ett Sociokulturellt perspektiv på min uppsats med inslag av interkulturellt perspektiv. Hur stor roll spelar egentligen modersmålet vid inlärning av ett andra språk? Undersökningen är gjord i förskolan med förskolepersonal med kvalitativa intervjuer som redskap.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i specialpedagogisk handledning inom förskolan. I handledning av pedagoger i förskolan urskiljs två olika sätt att handleda, konsultativ handledning respektive reflekterande handledning. I studien undersöks hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i dessa två former av handledning. En del av syftet är även att hitta likheter och skillnader i sättet att prata om barn utifrån respektive handledningsform.Teori: Studien har gjorts utifrån ett Sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet är kommunikation mellan människor av vikt.

Arbetets syfte är att undersöka vad ett förebyggande arbete för att undanröja hinder och svårigheter för elevers läs- och skrivutveckling kan innebära. Fokus ligger på speciallärarens roll i detta arbete. De frågor som undersökningen besvarar är hur klasslärare och speciallärare kan beskriva ett förebyggande arbete, hur samarbetet kan se ut, hur man kan tillvarata speciallärarens kompetens samt vilka faktorer som kan ses påverka. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer med fyra klasslärare och tre speciallärare i grundskolan genomförts.För att analysera och tolka de data som insamlats har ett Sociokulturellt perspektiv på lärande använts, tillsammans med tidigare forskning och litteratur kopplad till ämnet.Ur ett Sociokulturellt perspektiv framträder kunskapen om elevers proximala utvecklingszon, samt användandet av medierande redskap och scaffolding som betydelsefullt för ett förebyggande arbete. Resultatet för undersökningen visar att förebyggande arbete kan ske på flera olika sätt, exempelvis genom tidiga insatser, genom att organisera undervisningen, genom att skapa delaktighet och genom att ge eleverna en positiv självbild.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett Sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier är relaterade till det sociokulturella perspektivet på lärande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen består av beskrivningar av olika händelser, både mer generella skeenden men även sådant som är karaktäriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.