Sökresultat:
1789 Uppsatser om Sociokulturellt synsätt - Sida 21 av 120
Matematik i förskolan : en intervjustudie om pedagogers uppfattning om matematik som innehÄll i förskolans verksamhet
Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.
Is content king? : En studie om reklambranschens utveckling i och med content marketing
I dagens samhÀlle syns reklambudskap överallt men allt fÀrre tar emot dessa budskap. För att försöka komma under den sÄ kallade reklamgarden har fokus inom marknadsföring pÄ senare tid skiftats mot innehÄllet i budskapen. Denna typ av marknadsföring kallas content marketing och det finns idag begrÀnsad forskning inom omrÄdet. Syftet med studien Àr att undersöka hur och varför reklambranschen pÄverkas och eventuellt förÀndras i och med content marketing som marknadsföringsmetod. Detta undersöks genom intervjuer med fyra personer som jobbar pÄ contentbyrÄer.
Musik i förskolan - ett utrotningshotat Àmne? : En undersökning om Àmnet musik i lÀrarutbildningen med inriktning mot förskolan och sju förskolors musikundervisning
Syftet med detta examensarbete var tvÄfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i Àmnet musik i lÀrarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur LÀroplan för förskolan uppfylls i Àmnetmusik pÄ sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod dÀr personer pÄ högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollÀrarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stÀmmer och dels att LÀroplan för förskolan i Àmnet musik inte uppfylls till fullo pÄ de undersökta förskolorna.
Genusmedvetenhet i förskolan
Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling.
Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.
Verkstaden och gymnsieskolan. : FordonsverkstÀders syn pÄ kompetens och utbildning i VÀsternorrland.
Inom fordonsbranschen har det skett en snabb förÀndring vad det gÀller den tekniska utvecklingen. Detta stÀller ökade krav pÄ mekanikern som skall reparera fordonen. Syftet med denna studie var att visa pÄ branschens syn i VÀsternorrland pÄ den kompetensförÀndring som syns i andra studier, samt att visa pÄ hur branschen ser pÄ den utbildning inom fordons och transportprogrammet som bedrivs vid gymnasieskolan. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer vid sju mÀrkesverkstÀder. Urvalet gjordes genom studier av försÀljningssiffror av antalet sÄlda fordon inom deras fordonsmÀrken.
En kommunicerande och lÀsande sÀrskola : En studie kring lÀsförstÄelse i grundsÀrskolan
Syftet med denna studie inriktar sig pÄ hur lÀrarna sÄg pÄ skolans sprÄkprojekt och pÄ elevernas mÄluppfyllelse efter interventionen (intensiv trÀningsperiod). Vi har anvÀnt oss av enkÀter till lÀrarna, observation av videoinspelningar frÄn interventionen, dagboksanteckningar förda av lÀrarna samt deltagit i ett diskussionsmöte med lÀrarna. Resultatet hos vissa elever, efter dessa veckor, visade att de hade tagit till sig en strategi att komma ihÄg innehÄllet och förstÄ vad texten handlade om. Genom de dagboksanteckningar som lÀrarna har fört och som vi har tagit del av syns det en förÀndring frÄn första tillfÀllet till det sista. LÀrarna fick en högre motivation, inspiration och pÄmindes av vikten att trÀna lÀsförstÄelse i de olika Àmnena.
"FörlÄt Àr ett sÄ starkt ord" : En intervjustudie om barns konflikter i förskola och skola
Detta Àr en studie om konflikter mellan barn i förskola och skola. Syftet med studien Àr att belysa vilka uppfattningar som finns bland lÀrare och barn om begreppet konflikt. Vilka typer av konflikter uppstÄr mellan barn och hur hanteras konflikter mellan barnen? I studien har en kvalitativ metod anvÀnts dÀr barn samt lÀrare har intervjuats. Det resultat som framkommit Àr att konflikter Àr ett stort och komplext begrepp samt att det inte finns nÄgon entydig definition.
Undervisning i hÄllbar ytveckling
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att pÄ ett kvalitativt sÀtt beskriva hur pedagoger undervisar om hÄllbar utveckling ur ett miljöperspektiv och hur denna kunskap blir befÀst för eleverna. Detta arbete Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av sexton elever samt en enkÀtundersökning av lÀrare. VÄr undersökning har genomförts pÄ tvÄ olika skolor, en med miljöutmÀrkelsen Grön Flagg och en skola utan Grön Flagg.
Vi har sett i vÄr undersökning att mÄnga lÀrare inte vet vad hÄllbar utveckling innebÀr. MÄnga lÀrare har inte stött pÄ begreppet, dÀrför syns det inte i undervisningen.
Friluftsliv i skolan : En studie om en utomhusprofilerad skolas friluftsliv
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.
Det svenska barnet som norm ? En granskning av ett relationsutvecklingsschema (RUS)
Syftet med denna studie Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra barns utveckling och lÀrande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker Àven hur RUS-modellen förhÄller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som anvÀnts i genomförandet av studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgÄngspunkter som vi utgÄtt ifrÄn har till största del behandlat barns sprÄkutveckling men vi har Àven belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter nÀr det gÀller flersprÄkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra Àr en förlegad syn pÄ barns utveckling.
Nyckelord: sprÄkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.
HÀlsa i Förskolan : En studie om hur begreppet hÀlsa anvÀnds som redskap i verksamheten utifrÄn lÀroplansmÄlen
Mitt syfte har varit att ta reda pÄ, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det rÄder misstankar om.  Metod: NÀr jag skrev den hÀr uppsatsen har jag anvÀnt mig av samtalsintervju. Intervjuaren fÄr dÄ göra intervjuer som blir mer personliga Àn vad enkÀtintervjuer blir. Resultat och slutsats Àr att förskollÀrarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det rÄder misstankar om, till viss del kÀnnetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. FörskollÀrarens metoder innefattar mÄnga olika delar; bemötande, förhÄllningssÀtt och barnsyn men ocksÄ fasta konkreta arbetssÀtt dÀr ramar, rutiner och bildscheman hjÀlper barnet i vardagen pÄ förskolan..
Testosteron och matematik;FingerlÀngd (2D:4D) : en indikator för matematisk förmÄga?
En individs prenatala testosteronhalter kan mÀtas genom att ta fram ett relationstal mellan lÀngden pÄ pek- och ringfinger: ett 2D:4D digit ratio index. Studier har visat att det finns ett samband mellan högre testosteronhalter och god matematisk förmÄga. I föreliggande studie deltog 40 svenska gymnasieungdomar. TvÄ hypoteser undersöktes: det finns ett samband mellan 2D:4D och matematikresultat samt det finns ett samband mellan kön, 2D:4D och matematikresultat. Datainsamlingen bestod av fingermÀtningar och provresultat i matematik.
Att designa lÀrande med datorn
I denna uppsats vill jag fÄ en bÀttre förstÄelse för de utmaningar som kan finnas nÀr datorn anvÀnds som ett redskap i lÀrande. Mitt mer specifika syfte Àr att se hur anvÀndandet av datorn i en utvald gymnasieklass kan utvecklas utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt. I detta syfte anvÀnder jag mig av en enkÀtundersökning dÀr respondenterna Àr en gymnasieklass som gÄr sista Äret pÄ sin utbildning. EnkÀtens resultat speglar jag sedan i sociokulturell teori och i mina förförstÄelser som jag har fÄtt i mina möten med klassen. I mina slutsatser framtrÀder de utmaningar och utvecklingsomrÄden Àr en konsekvens av den rÄdande synen pÄ kunskap och arbetssÀtt i klassen.
LÀrares upplevelser av hur de har stöd och kunskap i skolans jÀmstÀlldhetsarbete
JÀmstÀlldhet har varit ett prioriterat vÀrdegrundsarbete inom skolvÀsendet sedan skollagen faststÀlldes 1985. LÀroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lÀrarnas uppdrag att verka för jÀmstÀlldhet. Trots detta har delegationen för jÀmstÀlldhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jÀmstÀlldhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte Àr mycket som hÀnt. I denna uppsats redovisas en enkÀtundersökning som har gjorts med 146 lÀrare pÄ 9 skolor inom 3 av 6 skolomrÄden i en medelstor kommun i södra Sverige. LÀrarna var frÄn förskolor, grundskolor Äk F-5 och Äk 6-9 och fick svara pÄ hur de upplever att de har stöd och kunskap i jÀmstÀlldhetsarbetet.
Sex- och samlevnadsundervisning i gymnasiesÀrskolan
Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur sex- och samlevnadsundervisningen gestaltar sig och upplevs av lÀrare i tvÄ olika gymnasiesÀrskolor i Sverige. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur gestaltar sig undervisningen?? Hur upplevs undervisningen av lÀrarna.? Vad Àr syftet och mÄlen med aktuella undervisningen enligt lÀrarna?Teori: Som utgÄngspunkt har ett sociokulturellt perspektiv och ett kommunikativt relationsinriktad perspektiv anvÀnts. SprÄket Àr centralt i det sociokulturella perspektivet och enligt Vygotskij (2001) Àr mÀnniskan skapare av sprÄkliga verktyg. Kommunikation och lÀrande Àr centralt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet.