Undersökningen i denna uppsats är en kvalitativ fallstudie. Den bygger på tre halvstrukturerade intervjuer med en rektor, en specialpedagog samt en lärare och deras uppfattningar kring en specifik skolsituation för en elev med diagnosen AD/HD. Undersökningen grundar sig i att AD/HD är en diagnos som kommit att öka kraftigt under senare år och därför blivit föremål för en debatt om dess konsekvenser i en skola för alla. Diagnoser diskuteras ofta ur ett kategoriskt eller kritiskt perspektiv som ett svar på hur skolsituationen gestaltar sig och båda perspektiven kan uppfattas gör anspråk på att sitta inne med rätta lösningar på problem. Debatten är för ensidig och förklarar inte den komplexitet som skolan rymmer.

Syftet med studien är att undersöka de intervjuade lärarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stärka och synliggöra elevers lärandeprocesser, hur lärandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mål samt hur eleverna skall nå dessa. Studien syftar även till att undersöka om formativ bedömning har påverkat de intervjuade lärarnas arbete. Teorin som tillämpas i studien är sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrån teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp är: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, språk samt den proximala utvecklingszonen.

Anledningen till uppsatsen kan beskrivas genom den pågående utvecklingen inom den kommersiella marknaden. Mikrofoner som kostar flera tusen kronor har i dag fått konkurrenter hos återförsäljare som kan köpas för nästan en tiondel av priset och håller, enligt tillverkare, en lika hög ljudkvalité. För att ta reda på detta fick ett antal vana lyssnare genomföra ett lyssningstest där billiga mikrofoner jämförs mot dyrare ur ljudsynpunkt, utan att deltagarna vet vilka mikrofoner det handlar om. Efter genomförandet av lyssningstest och analys av svaren visade det sig att ingen signifikant skillnad fanns mellan mikrofonerna. Detta kan exempelvis bero på, mikrofonval, val av stimuli, lågt antal testpersoner, frågeformulering i lyssningstestet.

Vår värld står inför den stora utmaningen att försörja en ökande befolkning. Därför anser jag att en designpedagogisk undersökning där hållbarhetsperspektivet får vara en av grundstenarna vara relevant. Jag har valt att basera min undersökning på frågorna:Hur kan jag som pedagog bygga upp en situation för gemensamt lärande med låg miljöpåverkan? Hur kan banankartonger fungera som redskap för ett gemensamt skissande? Vilka andra redskap är verksamma i just det här projektets process? Hur förhåller de sig till varandra? I projektet har frågorna behandlats konkret genom att en grupp barn på Skärholmens torg har undersökt möjligheterna att arbeta med banankartonger som det huvudsakliga verktyget i en gemensam skissprocess. Det är en kvalitativ undersökning som bygger på ett sociokulturellt perspektiv och är inspirerad av etnografisk metod.

Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras..

Examensarbetet handlar om barnböcker och högläsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att få en bild av pedagogens intention med högläsning. Syftet har även varit att belysa betydelsen av att arbeta med högläsning och dess betydelse för barns språkutveckling.Utgångspunkten för arbetet har varit ett sociokulturellt perspektiv där språk och kommunikation är viktiga beståndsdelar för att lärande ska ske. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang när det gäller att läsa sagor och böcker för barn.

Title: If you can not be seen - You do not exist: A quantitative study of how gender and other socialfactors affect the degree of visibility in the Swedish newscasts of Aktuellt and Rapport. (Syns duinte ? finns du inte: En kvantitativ studie om inverkan av kön och andra sociala aspekter påmänniskors synlighet i Aktuellt och Rapport).Number of pages: 46Author: Helena HuhtaTutor: Martin FredrikssonCourse: Media and Communication Science CPeriod: Autumn of 2009University: Division of Informatics and Media, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this study has been to investigate to what degree women and menparticipate in the newscasts of Aktuellt and Rapport, broadcast on the Swedish public servicechannels of SVT 1 and SVT 2. Furthermore, I have also looked into how social identities, such asage and ethnicity, affect the degree of representation for each gender, respectively. Some of thebasic research questions comprise: 1.

Syftet med uppsatsen är dels att beskriva hur själavården varit organiserad inom Sveriges Försvarsmakt under tiden1892-2008, dels att beskriva fältandaktsböcker under denna period utifrån vad de innehåller och vem de vänder sig tilloch om de förändrats över tid.Metoden som har använts är 1) litteraturstudier av den militära själavårdens historia och beskriva dess organisationmed tonvikt på perioden 1892-2008 och 2) en komparativ studie av tre olika fältandaktsböcker, vad gäller innehåll ochvem boken vänder sig till. Samt om det skett någon förändring över tid i de tre fältandaktsböckerna utifrån innehåll ochvem de vänder sig till.1900-talets militära själavård och dess organisation har präglats av en diskussion om dess berättigande inom försvaret ochhur den i så fall ska utformas. Den har påverkats av hela försvarets organisation och ekonomi.Ekumenik inom den militära själavårdens har efterfrågats men inte fått något konkret uttryck, utan det är Svenska kyrkanstro och tradition som syns tydligast.Inom den militära själavårdens organisation finns pastorer som deltar i olika internationella fredsinsatser. Detta kommer att bli alltviktigare i framtiden.Fältandaktsböckerna är tydligt präglade av det samhälle som de finns i. 1893-års fältandaktsbok reflekterar väckelserörelsen som fannsi slutet av 1800-talet.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i vad miljö är enligt elever och lärare och hur miljö syns i undervisningen. För att ta reda på detta har vi utgått från styrdokumenten och kursplanerna, samt litteratur som behandlar miljöundervisning. Studien baseras på enkätundersökningar med påföljande intervjuer i två klasser i år 3 på två skolor, där både elever och lärare deltagit. Enkätresultatet redovisas i lättöverskådliga tabeller och utdrag ur intervjuerna publiceras i arbetet. Vi vill också undersöka hur styrdokumenten efterföljs i de två undersökta skolorna.

Syftet med denna uppsats har varit att försöka besvara frågan: Vilka attityder och värderingar kommer till uttryck i Lars Ohlys respektive Göran Hägglunds användning av metaforer i debatten om arbetslöshetspolitiken? Jag har valt att studera de metaforer som förekommer när det gäller arbetslösa, arbetslöshet och den egna politiken i frågan. Jag har också analyserat de metaforer som används när de talar om/bemöter sina motståndare och deras politik. De artefakter jag har använt i min undersökning är två tal samt en TV-sänd partiledardebatt.Min ena hypotes var att det i talarens val av metaforer döljer sig attityder och värderingar som kanske inte syns vid ett oreflekterat mottagande av talarens budskap. Efter att ha studerat de båda partiledarnas val och användning av metaforer vill jag, till viss del,  påstå att en stor del av metaforerna öppet signalerar attityder och värderingar, inte minst när de tillskriver varandra negativa sådana.

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur skolkuratorn arbetar för att uppmärksamma, upptäcka och stödja barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar alkohol och/eller andra droger. Frågeställningarna är följande:- Hur arbetar skolkuratorn för att upptäcka barn som lever i familjer där någon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger och hur går kuratorn tillväga då sådana misstankar finns?- Hur arbetar skolkuratorn då det finns bekräftat att ett barn lever i en familj där någon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger?- Hur kan skolkuratorns kontakt med barnet se ut och hur hanterar kuratorn dilemmatmellan att ha barnets förtroende och att samverka med andra aktörer?Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och visar att det är svårt att identifiera barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar eftersom det inte finns några specifika och lättidentifierade tecken som man kan känna igen hos barnen. Överkonsumtion i hemmet är ofta något som inte syns, och när det syns kan det ta sig uttryck hos barnen på många olika sätt. Barn är också lojala mot sina föräldrar och vill eller vågar inte avslöja en familjehemlighet.

Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden.

The purpose of this study has been to maintain a deeper understanding of how unestablished, professional musicians can get discovered by the music industry by communication, branding and positioning of their brand at social media.We found that fans have a greater impact on unestablished musicians than we previously thought. They have to create an identity for their brand, keep active on social media and engage their fans. Musical artists must maintain an ongoing dialogue to keep their fanbase, preferably with emotions involved. No fans equals minimum attention from the industry. Uniformity and professionalism is also important, because it evokes seriousness.

Denna studie har som syfte att undersöka lärandet på fritidshemmet. Bakgrunden till att jag vill undersöka detta är att jag upplever att fritidshemmet kommer lite i skymundan. Min uppfattning är att många personer anser att det är i skolan som eleverna lär sig och att de bara leker på fritidshemmet. För att undersöka lärandet på fritidshemmet så har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken pedagoger som alla är verksamma i fritidshem.

Studiens syfte är att fokusera på om och i så fall hur lärare säger sig omsätta differentiering i praktiken för att möta elevers naturliga variationer i arbetet med sexåringar. Denna kvalitativa studie belyser och förklarar hur lärare säger sig differentiera i sexårsverksamhet, styrning av differentiering och konsekvenser av differentiering. I den empiriska delen av studien ingick sju lärare som blev intervjuade och resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv.Huvudresultatet visar på att lärare differentierar genom olika gruppkonstellationer utom då läromedel används samt att innehållet i undervisningen inte differentieras. Lärarna beskriver differentiering som en strategi för att möta elevers olika förutsättningar och behov..