I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildlÀromedel för vuxna illitterata. LÀromedlet, som Àr en bildordbok, anvÀnds inom sfi-undervisningen i spÄr 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt lÀsvÀrde utifrÄn ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgÄtt frÄn semiotisk bildteori och inspirerats av sÄvÀl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lĂ€rda handlingsstrategier som motstĂ„ndskraft mot stressorer som kan uppstĂ„ i en specifik arbetsmiljö. FrĂ„gor som stĂ€lldes utifrĂ„n syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstĂ„ i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstĂ„s i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lĂ€rande? I studien anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer dĂ€r frĂ„gor utifrĂ„n krav-kontroll-stöd modellen stĂ€lldes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som anvĂ€ndes i studien var teori om arbetsmiljö och hĂ€lsa, sociokulturellt perspektiv, lĂ€rande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen.De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, sjĂ€lvgĂ„ende och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och anvĂ€nder sig av utifrĂ„n tolkningen.

Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen Àr nog nÄgot som mÄnga mÀnniskor i dagens samhÀlle ser som en sjÀlvklarhet. Men vad har pedagogerna sjÀlva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad Àr nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie pÄ grund av att vi Àr ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. VÄrt syfte Àr att belysa hur nÄgra utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svÄrigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vÄr studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur sprÄk och handling kan vÀvas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lÀrande.Alla har vi olika syn pÄ vad natur Àr, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjÀlper eleven att förstÄ det abstrakta med hjÀlp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen Àr med hjÀlp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som mÄnga undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet Àr ocksÄ att se hur sprÄket och kommunikationen mellan elev-elev eller lÀrare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som trÀnar pÄ gym ansÄg att olika faktorer pÄverkade betydelsen för hur trovÀrdig en gyminstruktör Àr. FrÄgestÀllningarna var: Finns det faktorer som Àr betydelsefulla för trovÀrdigheten oberoende av trÀningsmÀngd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig beroende pÄ hur mÄnga trÀningstillfÀllen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig mellan personer som har en lÄng tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkÀtundersökning som genomfördes pÄ sex olika gymanlÀggningar i mellanstor stad i vÀstra Sverige. EnkÀterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrÄn begreppet trovÀrdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovÀrdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om trÀningsformen.

I dagens skola handlar det om att kunna förmedla kunskaper som eleverna har nytta av i livet och i sitt valda yrke med omvÀrldens och branschens krav och förvÀntningar. Som yrkeslÀrare skapas mycket eget lÀromedel och syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ hur ett undervisningsmaterial kan se ut som genererar motivation och som integrerar ett sociokulturellt perspektiv.De begrepp som anvÀnds i studien Àr sociokulturellt perspektiv, motivation och lÀromedel. En översiktlig förklaring av begreppen och en litteraturstudie som beskriver olika teoretiska utgÄngspunkter genomförs i bakgrunden. Metoder som har nyttjats har varit dels litteraturstudier och dels en kvantitativ enkÀtundersökning.Resultaten av vÄr undersökning visar pÄ en kombination av elevernas svar och litteraturens olika teorier. Eleverna föredrar trÀning, mindre grupparbeten och traditionella prov, men vill gÀrna ha bÄde teoretiska och praktiska presentationer av lÀraren.

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda pĂ„ hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i Ă„r tre. Barnens svar kategoriserades enligt tvĂ„ olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende pĂ„ vilken modell som anvĂ€ndes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick.

Kvinnors förestÀllningar om den egna kroppen Àr ett vÀlstuderat omrÄde medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar Àr mindre vanliga. UtifrÄn denna iakttagelse vÀcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga mÀn talar om den manliga kroppen samt uppmÀrksamma normer, vad som underdiskussionerna framstÄr som sanningar i de unga mÀnnens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill sÀga att individerformas och fÄr kunskap utifrÄn den kultur de befinner sig i.

Den hÀr undersökningen handlar om sprÄkutveckling med flersprÄkiga barn i förskolan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i förskolan för att arbeta sprÄkutvecklande med flersprÄkiga barn. Studien Àr en fallstudie med kvalitativt metodval, dÀr sex pedagoger intervjuats pÄ en förskola dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga. Det empiriska materialet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ sprÄkinlÀrning och sprÄkutveckling, med hjÀlp av begreppen interaktion, den proximala utvecklingszonen och artefakter. Pedagogerna uttryckte sig positivt till flersprÄkighet i förskolan och ansÄg att det var viktigt att anvÀnda alla vardagliga situationer för att utveckla barnens sprÄk genom att samtala mycket med barnen.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att synliggöra hur litteracitetshÀndelser skapas i förskolans vardag samt hur pedagoger och barn förhÄller sig till dessa. UtgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt perspektiv och studien genomförs utifrÄn en etnografisk metodansats. Empirin bestÄr av tre dagars videofilmande aktiviteter pÄ en förskola. Den insamlade empirin Àr sedan analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ vad som hÀnder i interaktionen mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Resultatet frÄn studien visar pÄ att barn i mÄnga fall skapar och bjuder in till litteracitetshÀndelser pÄ eget initiativ.

   Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur barn positionerar sig i sin lek, vilken status dessa positioner har samt hur statuspositionerna förhÄller sig till varandra. Som datainsamlingsmetod har observationer anvÀnts, bÄde med hjÀlp av fÀltanteckningar samt videoinspelningar. Datainsamlingen Àgde rum pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barn i Äldrarna tre till fem Är observerades sporadiskt i cirka fyra veckor under tiden de hade fri lek. Empirin har analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med hjÀlp av ett urval av tidigare forskning utifrÄn arbetets centrala teman, som redovisas i kapitlet litteraturöversikt. Resultatet visar med ett urval av episoder pÄ hur barn skapar, upprÀtthÄller och omförhandlar sin position i leken samt vilken statusposition ett barn tillÀgnas utifrÄn olika faktorer.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Arbetet beskriver mediepedagogik pÄ djupet, vad den bestÄr av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlÀrningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in pÄ Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lÀrare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lÀrande i centrum. Eleverna arbetar mestadels bÄde Àmnes- och Äldersintegrerat i grupper. De fÄr ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lÀrarna agerar likt bistÄende handledare och ger dem hjÀlp och vÀgledning om det behövs.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ gitarrlÀrares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier anvÀnds i gitarrundervisningen pÄ musikutbildningar pÄ olika nivÄer. För att uppnÄ detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlÀrare. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lÀrare, med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, fÄr fler kÀllor att inhÀmta lektionsmaterial ifrÄn och att informationen Àr mer lÀttillgÀnglig nu Àn förr. Det framkommer ocksÄ av resultatet att lÀttillgÀngligheten kan vara nÄgonting negativt och kan lÀmna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna Àr att lÀrare anser att undervisningen blir bÀttre med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt..

Uppsatsens syfte Àr att studera lÀrares syn pÄ barns krigslek i förskolan och pÄ fritidshemmet. För att nÄ syftet intervjuades fyra lÀrare med inriktning mot förskolan och fritidshemmet. Resultatdelen delades in i kategorier dÀr lÀrarnas uttalande sammanfattades i underrubriker. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, ett sociokulturellt - och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Litteraturen behandlar leken som en möjlighet till barns lÀrande och utveckling men samtidigt hur lÀrares förhÄllningssÀtt kan styra barns handlingar i leken.