Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en viktig del av vår vardag, då tekniken på olika sätt förenklar och effektiviserar vårt dagliga agerande på arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra människor, på en mängd olika sätt genom en mängd olika medier. Förskolan ska på ett lustfyllt och varierande sätt spegla samhällets utbredning av de digitala verktygen och lärplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. Lärplattan har många egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfällen av språklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för och användandet av lärplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling på förskolan.Studien baseras på en mindre enkätundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lärplattan på förskolan. Denna metod tror jag på bästa möjliga sätt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsättningarna på förskolorna är relativt lika.

Vårt syfte med denna studie är att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lär sig. Detta har vi undersökt ur ett Sociokulturellt perspektiv på vår litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vårt insamlade material genom att kategorisera olika sätt att interagera. Litteraturgenomgången visar att det är en fördel att använda datorn tillsammans med andra, vilket vi också sett i vår undersökning. Barnens konstanta språkande för att förklara och beskriva vad de ser på datorskärmen stimulerar språkutvecklingen och får dem att reflektera över sitt eget lärande..

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge.

Vår värld står inför den stora utmaningen att försörja en ökande befolkning. Därför anser jag att en designpedagogisk undersökning där hållbarhetsperspektivet får vara en av grundstenarna vara relevant. Jag har valt att basera min undersökning på frågorna:Hur kan jag som pedagog bygga upp en situation för gemensamt lärande med låg miljöpåverkan? Hur kan banankartonger fungera som redskap för ett gemensamt skissande? Vilka andra redskap är verksamma i just det här projektets process? Hur förhåller de sig till varandra? I projektet har frågorna behandlats konkret genom att en grupp barn på Skärholmens torg har undersökt möjligheterna att arbeta med banankartonger som det huvudsakliga verktyget i en gemensam skissprocess. Det är en kvalitativ undersökning som bygger på ett Sociokulturellt perspektiv och är inspirerad av etnografisk metod.

Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett Sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras..

Dagens samhälle blir alltmer mångspråkigt. Ungdomar från olika delar av världen och med olika bakgrund och språk samlas inom en och samma sociala praktik för att lära, i skolan. De nyanlända eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och även att de utvecklas olika språkligt. Hur påverkar olika sociala praktiker elevernas andraspråksutveckling? Varför är språkinlärningen så varierad hos olika elever? Jag har valt att utgå från sådana frågor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andraspråksperspektiv.

Syftet med detta arbete är att undersöka en utvald lärares syn på hur elever utvecklar läsförståelse, samt hur explicit lässtrategiundervisning baserad på högläsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa läsförståelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgår från ett Sociokulturellt perspektiv på lärande. Grundtanken i detta perspektiv är att lärande alltid sker i ett socialt sammanhang och att språket utgör en länk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestående av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har används för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovärdighet.

Examensarbetet handlar om barnböcker och högläsning. Undersökningens syfte har varit att studera hur barn interagerar med boken samt att få en bild av pedagogens intention med högläsning. Syftet har även varit att belysa betydelsen av att arbeta med högläsning och dess betydelse för barns språkutveckling.Utgångspunkten för arbetet har varit ett Sociokulturellt perspektiv där språk och kommunikation är viktiga beståndsdelar för att lärande ska ske. I ett Sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att pedagogen har en viktig roll i detta sammanhang när det gäller att läsa sagor och böcker för barn.

We live in a society that is constantly developing and where technology is getting a more major roll. The school is a very important part of our society and should therefore develop in pace with the surrounding society. Having this in our thoughts we decided that our purpose for this case study should be to study the importance of technology in a learning environment for seventh graders in a specific school. To be able to find this out, we have used constructivism and sociocultural perspective on learning. We have gathered our empirical data for the study through participant observations and a focus group interview.

SammanfattningAlla barn i förskolan har rätt till en stimulerande språkutveckling, att kunna uttrycka känslor, behov och känna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie är att ge en övergripande bild över hur teckenanvändning i förskolan kan stimulera barns språkutveckling oavsett svårigheter och vad pedagogerna har för inställningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att använda sig av tecken som ett komplement för att förstärka talspråket, speciellt för språksvaga barn. Det har framför allt fått konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförståelsen som innefattas i förskolans styrdokument. Tillvägagångssättet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkätundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet.

BAKGRUND: Ungas psykiska ohälsa ökar och det finns många hälsointerventioner som görs inriktade på denna målgrupp. Det finns många åtgärder och metoder som är framtagna för att främja ungas hälsa och många av de studier som är gjorda innefattar interventioner med dessa åtgärder och metoder och utvärderingar av desamma. Mindre, eller inget fokus har lagts på det lärande som sker i hälsointerventionerna och med utgångspunkt i det och ur ett hälsopedagogiskt perspektiv tar sig denna uppsats sin utgångspunkt från lärandet som sker i vad som kan ses som en hälsointervention, Självledarskapslägret DNG 360°.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var främst att skapa förståelse kring det lärande som konstitueras genom deltagande och interaktion i organiserade aktiviteter inom ramen för ett självledarskapsläger ur ett Sociokulturellt perspektiv. Samt att besvara följande frågeställningar, 1) Vad för kunskaper konstitueras i de studerade aktiviteterna? 2) Vad för stöd använder sig deltagarna av i sitt aktörskap för att möjliggöra lärande?METOD:Studien var kvalitativ med fältforskning som utgångspunkt och genomfördes som en observationsstudie med deltagande observationer på Självledarskapslägret DNG 360°.RESULTAT: Studien visade att kunskaper som konstituerades på lägret var sociala kompetenser, problemlösningskunskaper samt att skratt kan ses som en rekonstruktion av strategier för att hantera känslor.

Sammanfattning Syfte Vi möter varje dag elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har olika former av psykisk ohälsa. Det är viktigt för alla professioner inom skolans värld att ha god grundläggande kunskap om bemötande och förståelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med vårt arbete är att få en större förståelse för hur elever med neuropsykologiska funktionsnedsättningar förhåller sig till sin undervisning genom att observera och intervjua elever. Under de senaste åren har bristen på kompetens inom NPF i svenska skolor uppmärksammats inom skolverket och andra organisationer. Specialpedagogiska skolmyndigheten gör en satsning för att möta behovet av utökad kompetens och stöd inom området NPF i förskolor, skolor och vuxenutbildningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-05-30). Teoretiska perspektiv Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet och lagt vår teoretiska grund på forskare som Vygotskij och Wertsch.

Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett Sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad det innebär att vara specialpedagog i ett multiprofessionellt elevhälsoteam. Mer specifikt undersöks hur specialpedagogen uppfattar förväntningar och krav från omgivningen och hur specialpedagogen ser på sin kompetens och roll i elevhälsan. Teori: Studien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv med utgångspunkten att elevhälsan är ett multiprofessionellt team där olika kompetenser samverkar med varandra. Specialpedagogens kompetens ingår i teamet och dennes roll analyseras utifrån spe¬cial-pedagogiska perspektiv. Elevhälsan är en språklig verksamhet där problem definieras och åtgärdas med hjälp av talet.