Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tÀnker kring begreppet delaktighet utifrÄn barn i behov av stöd. I studien undersöks ocksÄ hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen Àr fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrÄn tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod anvÀndes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollÀrare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarna i studien.

I en allt mer digitaliserad vÀrld och med ett vidgat textbegrepp, som stÀller ökade krav pÄlÀsare och skribenter krÀvs nya verktyg för att stödja lÀrandet. Den hÀr uppsatsen undersökervad en wiki, ett av mÄnga Web 2.0 verktyg, kan tillföra till ett skrivprojekt med genrenfaktatexter i fokus. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och Àr inspirerad avdesignforskning, en del av etnografisk forskningspraxis. Arbetet har begrÀnsats till att följaen klass arbete under cirka tvÄ mÄnader. Intresset har, förutom pÄ wikins för- och nackdelar,legat pÄ interaktionen mellan eleverna, lÀrarnas handledning och pÄ det arbetssÀtt somlÀrarna designat för klassen.

Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning pÄ Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lÀrande av talbegrepp. Syftet Àr att undersöka pedagogernas arbetssÀtt för att se om det finns skillnader och i sÄ fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lÀrande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förstÄelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bÀttre kunna jÀmföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv pÄ barns lÀrande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pÄgÄende verksamheten dÀr jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgÄtt frÄn examensarbetets tvÄ frÄgestÀllningar. Jag har Àven undersökt teorier och studier med fokus pÄ talbegrepp i förskolan.

I det hÀr arbetet undersöks hur kursplanen, gruppen, individen och lÀrarens kunskapssyn inverkar pÄ det muntliga arbetet i en klass som lÀser svenska A pÄ gymnasiet, dÀr flera elever lider av talrÀdsla. Det Àr en kvalitativ undersökning dÀr analysen bygger pÄ observationer i klassrummet, tolkning av enkÀtsvar och intervjuer med en lÀrare och tvÄ elever. Ett sociokulturellt perspektiv anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att kursplanen pÄ flera sÀtt motiverar muntligt arbete i Àmnet, men att mÄlbeskrivningarna Àr öppet formulerade och lÀmnar stort utrymme för olika tolkningar. Gruppens dynamik och det sociala klimatet i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar arbetet mycket.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Inom idrottens vĂ€rld rĂ„der skillnader mellan kön gĂ€llande förvĂ€ntningar pĂ„ egenskaper. Historiskt har mĂ€n setts som det starkare könet av sĂ„vĂ€l genetiska som sociokulturella skĂ€l. PĂ„ grund av sociokulturella förvĂ€ntningar har mĂ€n tidigt strĂ€vat efter att bli fysiskt starkare för att nĂ„ de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gĂ€llande de olika könens förutsĂ€ttningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda pĂ„ hur de ser pĂ„ genusskillnader inom idrotten.

This study deals with pedagogical documentation. With a revised preschool curriculum,where this is a crucial aid for illustrating the learning process of children and educators, aswell as demonstrating the activities of the school, it is of the utmost relevance to further explorethis notion. The study focuses on a single municipality and explores the various ways inwhich its preschools do in reality deal with this issue in correlation with the actual visions andgoals set by that municipality. Through a series of qualitative interviews with educators aswell as with the municipality Head of Education, this study outlines how educational documentationis in fact applied in the schools in question. The gathered data has been interpretedwith a power perspective as well as with a sociocultural perspective in mind.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur museipedagoger pÄ Evolutionsmuseet i Uppsala könar utstÀllningar i samband med visningar för barn. Jag har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt de könar dinosaurierna och djuren. Detta har dokumenterats med hjÀlp av anteckningar och ljudinspelningar, som sedan har bearbetats och gÄtt igenom. De metoder som anvÀnts har varit observationer med utgÄngspunkt inom queerteori och sociokulturellt perspektiv. Observationerna visade att museipedagogerna hade goda kunskaper om genus och könade inte föremÄlen pÄ utstÀllningen nÄgon gÄng.

The aim of this study is to investigate how chemistry teachers at secondary school anduniversities work with learning strategies and models of perception. This thesis leans on theworks of Lev Vygotskij and his likes but also on the theory of conceptual metaphors by GeorgeLakoff and Mark Johnson as a tool to analyze the collected data.The Empirical data that this study is based upon have been collected through semi-structuredinterviews with teachers as primary respondents.The study has resulted in a two practical assignments for secondary school which are builtaround the concept of open assignments. This thesis has also generated a suggestion for a newstructure of the bachelor programme in chemistry at KTH..

Det övergripande syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ elevers möjlighet till reflektion kring sina kunskaper i matematik. Ett problem vi ser Àr att reflektion inte synliggörs och lÀggs mer tyngd pÄ i skolan. Ett sociokulturellt perspektiv har genomsyrat arbetet, vilket innebÀr att fokus har legat pÄ vÄra centrala begrepp. Vi har studerat relevant litteratur inom Àmnet för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Vi har Àven intervjuat fem verksamma lÀrare som undervisar i matematik i de lÀgre Ärskurserna.

Denna uppsats bestÄr av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lÀrare verksamma inom de tidiga Ären pÄ grundskolan har samt deras instÀllning till att anvÀnda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lÀrare verksamma pÄ samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för Ärskurs 1 och tre som undervisar för Ärskurs 3. FrÄgorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhÄller sig till de digitala verktygen, deras instÀllning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som pÄverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lÀrarna beskriver sig sjÀlva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. DÀremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT Àr i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lÀrarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, bÄde i skenet av tidigare forskning samt utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ hur lÀrarnas attityder skapas.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklÀdningsklÀder som pedagogiskt material i förskolan. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av fallstudier frÄn tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollÀrare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklÀdningsklÀder kan ha för barn i förskolan. Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt placering och utbud av utklÀdningsklÀder kan pÄverka barns anvÀndande av dem. Med hjÀlp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklÀdningsklÀder fÄtt liv och gjort saker med barnen.