Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Den hÀr studien tar upp arbetet med undervisningen för hÄllbar utveckling bland lÀrareverksamma i Ärskurs 1-6. Material till studien har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuermed lÀrare som arbetar inom den nÀmnda kategorin. Syftet med arbetet Àr att fÄ eninblick i vad lÀrare lÀgger för vÀrderingar i begreppet hÄllbar utveckling och hur arbetetmed hÄllbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lÀrarna arbetarpÄ. Studien berör Àven dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hÄllbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna stÀlls sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument sÀger.

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

REFERATStudiens syfte Ă€r att pĂ„visa utvecklingstrenderna i befolkningens utveckling och sammansĂ€ttning under perioden 2000-2014. Syftet Ă€r ocksĂ„ att diskutera denna utveckling utifrĂ„n teorier och trender i ett större perspektiv.Studien Ă€r kvantitativ och bygger pĂ„ datamaterial frĂ„n SCB. Studien Ă€r en deskription för hur befolkningsutvecklingen och sammansĂ€ttningen av Ă„lder och könsbalans ser ut för kommunerna i lĂ€net.Resultatet visar att de flesta kommuner har en negativ utveckling och att nĂ€stan all befolkningstillvĂ€xt sker i UmeĂ„. För samtliga kommuner minskar andelen yngre och andelen Ă€ldre blir fler. Åldersstrukturen, könsbalansen och försörjningskvoten skiljer sig kraftigt mellan kommuner.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

UtbrÀndhet Àr idag ett vÀlkÀnt begrepp. SamhÀllet har haft en negativ utveckling dÄ det gÀller antalet sjukskrivningar i Sverige sedan 1990-talet och forskning visar att bland an-nat lÀrare mÄr allt sÀmre. Denna studie syftar pÄ att ta reda pÄ vad som finns att göra för att förebygga stress och utbrÀndhet i lÀraryrket. För att gÄ ett steg lÀngre Àn den forskning som gjorts i Àmnet tidigare, utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kom-munikationen mellan lÀrare och elev Àr det centrala. En kvalitativ undersökning har gjorts, i vilken olika grundskollÀrare har intervjuats och, pÄ sÄ sÀtt, fÄtt tillfÀlle att delge sina Äsikter om vad de anser fungerar som hÀlsofrÀmjande nÀr det gÀller kontakten med elev-erna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva pÄ vilka sÀtt leken bidrar till barnets sociala utveckling. Vi ville se hur barnet tog initiativ till kontakt och kommunikation i leken, hur barnet samspelade med andra i leken, samt hur barnet agerade och kommunicerade i situationer som fordrade empati och sympati och som pÄverkade osÀmja och vÀnskap i leken. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr dÀr tvÄ olika metoder har anvÀnts: observationer och intervjuer. VÄr undersökning gjordes utifrÄn barnens perspektiv dÀr undersökningsgruppen bestod av Ätta barn i Äldrarna 4-6 Är. Vi sammanstÀllde observationerna och intervjuerna i tabeller och analyserade dess likheter och skillnader.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka hur personal inom tvÄ elevhÀlsoteam resonerar kring elever och verksamhet i sÀrskilda undervisningsgrupper. Centrala frÄgestÀllningar för studien Àr;? Hur beskrivs elever som gÄr i den sÀrskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskrivs inskrivningsprocessen till den sÀrskilda undervisningsgruppen?? Vilka metoder, arbetssÀtt och mÄl uttalar elevhÀlsoteamen för verksamheten i den sÀrskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskriver elevhÀlsoteamen arbetet med Äterinskolningsprocessen?Teori: UtgÄngspunkt för analysen av elevhÀlsoteamets resonemang Àr ett sociokulturellt perspektiv pÄ kommunikation och samspel, lÀrande och utveckling. Jag har undersökt elevhÀlsopersonalens yttranden och letat efter mönster för att kunna tolka vilka normer, vÀrderingar och vilken syn pÄ lÀrandet som ligger bakom. Dessutom har jag kopplat mina tolkningar till olika specialpedagogiska perspektiv.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sÀllan leds av lÀraren i helklassundervisning, utan istÀllet organiseras som bÀnkarbete, gruppsamtal och grupparbeten. Samtidigt Àr det preciserat i Lpf94 att elever sjÀlva ska ta ansvar för sitt lÀrande och resultat i förhÄllande till kurskriterier. Min undran utifrÄn detta var hur eleverna förvaltar dessa lÀrandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar för lÀrande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lÀrandesituation. Kommunikationen som undersökts Àr tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur ett urval slöjdlÀrare tar sig an hÄllbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frÄgestÀllningar jag utgÄr ifrÄn behandlar lÀrarnas förhÄllningsÀtt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsÀttningar utifrÄn materialen. För att ta reda pÄ detta har jag utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats dÀr intervjuer med tre textilslöjdslÀrare respektive tre trÀ- och metallslöjslÀrare ingÄtt. Jag har Àven utfört observationer pÄ en skola inom de bÄda slöjdarterna, för att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hÄllbarhetsperspektiv. Studien utgÄr ifrÄn teoretiska utgÄngspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bÀrande principer för hÄllbar utveckling.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

I dagens informationssamhÀlle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att mÀnniskor ska fungera i samhÀlle och nÀringsliv. KÀllor visar pÄ flera motiv till varför barn i tidig Älder ska introduceras för datoranvÀndning (dÄ datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssÀtt). UtifrÄn en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvÀndning pÄ förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer för att ta reda pÄ deras pedagogiska idéer om och satsningar pÄ IKT. Med utgÄngspunkt ur detta har Àven tvÄ fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att anvÀnda IKT i den pedagogiska verksamheten.