I denna uppsats har vi undersökt hur etnicitet framställs och beskrivs isamhällskunskapsläromedel för gymnasiet. Vi har också haft för avsikt att undersöka ometnicitetsbegreppet problematiseras i relation till dess komplexitet. Vi har genomfört enkvalitativ textanalys av tre nyutgivna läromedels beskrivning och diskussion kring etnicitet irelation till två framstående perspektiv inom etnicitetsforskningen, essentialism ochkonstruktivism. Etnicitet kan genom dessa perspektiv antingen ses som biologiskt och statiskt(essentialism) eller som socialt konstruerat och föränderligt (konstruktivism). Detessentialistiska perspektivet anses i dagens forskning vara föråldrat medan detkonstruktivistiska anses vara mer nyanserat och därmed att föredra.

Problem, syfte och frågeställningarI Lgr11 kan följande citat läsas:Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder.Liknande formuleringar och mål finns i tidigare kursplaner för ämnet slöjd och torde innebära att det finns och har funnits ett historiskt perspektiv i slöjdundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida slöjdlärare undervisar sina elever historiska hantverkstekniker, om lärarna är medvetna om att de gör det och om de ser ett värde i en undervisning som främjar hantverkens historiska kontext. Frågeställningarna är följande:Är ett historiskt perspektiv vanligt förekommande i slöjdundervisningen i grundskolan? Finns det en medvetenhet om historiska tekniker bland slöjdlärare i grundskolan?Ser slöjdlärare några fördelar med att ha ett historiskt perspektiv på sin slöjdundervisning?MetodMetoden som valts för denna uppsats är en kvalitativ sådan med frågeintervju som form. Nio slöjdlärare har intervjuats, varav tre av dem behöriga i hela ämnet, tre av dem behöriga enbart i textilslöjd och tre av dem behöriga i enbart trä- och metallslöjd.

SammanfattningDenna studie belyser samt problematiserar elever med ADHD's perspektiv på skolan, den tar upp vad ADHD innebär och orsaken till ADHD. Den tar upp hur de olika underkategorierna beskrivs samt vad som kan vara problematiskt för elever med dessa svårigheter inom skolan. Den undersöker även föräldrar till barn med ADHD's perspektiv på deras barns skolsituation. Vi valde att göra två delstudier, den ena riktade sig till eleverna och den andra till föräldrarna. Vi intervjuade fyra stycken elever med ADHD och en förälder till varje barn.

Jag har skrivit om inspelning av sång i studiomiljö ifrån mitt perspektiv som sångerska och även genom en intervju med en producent som ofta spelar in sång.Syftet med arbetet var att jag och andra sångare ska få en inblick i hur det kan kännas att arbeta med sånginspelning, hur man kan undvika nervositet och nå ett så bra sångresultat som möjligt. Jag har beskrivit min egen upplevelse när jag under en månad sjöng på en skivinspelning och reflekterat över de problem som uppstod. Alla låtar är skrivna och producerade av mig och mina medmusiker i Distant Crown. I resultatet tar jag upp hur det gick efter de förutsättningar vi hade med skivinspelningen och hur viktigt det är att våga..

Syftet med denna studie är att ge förståelse för de förklaringsmodeller som ges av informanter gällande sexualförbrytares tolknings- och beteendemönster analyserat utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt samt kulturanalytiskt perspektiv på narcissism. Det som behandlas i studien är hur personal inom psykiatrin uppfattar att självet hos sexualförbrytare utvecklats samt hur detta beskrivs i de två dokument studien använder sig av och hur dessa utsagor kan tolkas utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv på identitetsskapande. Vidare belyses hur sexualförbrytares tolknings- och beteendemönster kopplas till narcissism utifrån ett socialpsykologiskt och kulturanalytiskt perspektiv. Genomförandet av studien har skett med hjälp av triangulering i form av kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer med personal vid Skogomeanstalten samt analys utifrån två dokument (Hedin, Kuosmanen,Lindholm & Månsson, 2002; Kwarnmark & Tidefors Andersson, 1999) som behandlar sexualbrottsdömda vid Skogomeanstalten. Framkommit i studien har att primär- samt sekundärsocialisation är av stor vikt vid utvecklingen av narcissistiska karaktärsdrag samt att kulturella och sociala förhållanden påverkar formandet av just dessa karaktärsdrag.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter där symtomdiagnosen ADHD får utgöra exempel, samt visa på hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhållningssätt och utformning av lärmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att få och skapa förståelse. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande präglas av ett kategoriskt synsätt på elever i behov av särskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förändrat synsätt som startar på formuleringsarenan så att realiseringsarenan ges förutsättningar att bedriva verksamheter som präglas av gemensamhetsskapande där olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrån egna förutsättningar och behov..

Syftet med arbetet har varit att nå kunskap om mångkultur i förskolan genom att undersöka hur personal reflekterar kring kulturmöten och hur de säger sig arbeta i sin verksamhet. Vi har valt att utgå från det Sociokulturella perspektivet där man lär sig i samspel med andra. För att ett samspel ska uppstå behöver kulturmöten vara inkluderande. I litteraturdelen har vi tagit upp olika faktorer som rör kulturmöten i förskolan. Faktorer som vi tar upp som är viktigt för barns utveckling och kulturtillhörighet är språket, identiteten och föräldrasamarbetet.

Abstract Syftet med denna studie var att ge röst åt de medverkande barnens tankar, genom att synliggöra deras perspektiv på och uppfattningar av fenomenet visuellt berättande och högläsning i förskolan. Studien är gjord ur barns perspektiv och inspirerad av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter barnens uppfattningar. Vi anser att det finns en kunskapslucka då tidigare forskning kring visuellt berättande och högläsning ur barns perspektiv är bristfällig, eftersom den forskningen mestadels är utförd ur vuxenperspektiv. Våra frågeställningar var: Vilka uppfattningar har barnen av stunden och av karaktärerna i berättelserna? Vad uppfattar barnen att de kan lära sig av visuellt berättande och högläsning? Hur uppfattar barnen sitt inflytande över det som berättas och läses för dem? För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar intervjuade vi barnen och använde även metoden fotoelicitering, vilken innebar att barnens berättande lockades fram med hjälp av deras egentagna fotografier.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka relationsarbetet i lärarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lärares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lärarna arbetar metodologiskt för att främja interaktion mellan eleverna. Vår syn på lärande sammanfaller med det Sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra. En ytterligare utgångspunkt är att goda relationer mellan läraren och eleven är en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Vi menar att läraren måste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande påverkar relationen.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt. Mina frågeställningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp påverkar barnens språkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens språkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssätt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med små respektive stora barngrupper?I studien har jag använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i både liten och stor barngrupp. Studien tar utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lär barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansåg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns språkutveckling.

Uppsatsen behandlar frågor kring lekens betydelse för barns lärande och utveckling utifrån förskollärares perspektiv. Studien har innehållit intervjuer med förskollärare som fått möjlighet att uttrycka uppfattningar om leken och dess inverkan på utvecklingen och lärandet..

Syftet med denna studie är att undersöka lärare och elevers uppfattningar om vikten och användandet av engelska som arbetsspråk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, där bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfällen i en klass i årskurs 9 och lika många kvalitativa intervjuer med fyra lärare. För att få reda på elevers åsikter har en kvantitativ enkätundersökning utförts med 83 elever i årskurs 9.

Kultur är ett komplext begrepp med många innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter från andra kulturer än den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvård intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten för intervjuerna var ett livsvärldsperspektiv. Materialet analyserades i förhållande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling från ett etnocentriskt perspektiv, där fokus är på den egna kulturen mot ett etnorelativt synsätt där den egna kulturen är en av många kulturer.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk samverkar med yrkeslärare på gymnasiet på några utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med samverkan mellan lärarna är att höja elevernas motivation att läsa det gymnasiegemensamma ämnet svenska som andraspråk. Jag har utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp från praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag använt mig av en kvalitativ metod.