Patienter med självskadebeteende är vanligt förekommande vid akutmottagningar i stora delar av världen. Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva sjuksköterskors attityder till och faktorer som påverkar vård av patienter med självskadebeteende vid akutmottagning. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier av sjuksköterskors attityder: patienter var problematiska; vårda patienterna tills de blev fysiskt och medicinskt stabila; patienter med självskador kunde sedan göra självmordsförsök samt vill göra gott. Faktorer som upptäcktes var: ålder; kompetens, utbildning, yrkeserfarenhet; arbetsmiljö och livsåskådning.

The purpose of this essay is to show how or if teachers use different methods working with minority language students, who don?t speak Swedish in lower primary school. By using different socio-cultural perspectives I want to show that learning for both students and teachers is contextual and socially connected and how practical knowledge is significant for many teachers.My working method of this essay is made in a qualitative form by interviews with four preschool teachers. By these interviews I hope to find account for how teachers with or without experience work with immigrant children.The result of my survey shows that perceived experience is significant to most of my informants, which is what deficient in their work with non-Swedish speaking children.    .

Studiens syfte varatt kartlägga de faktorer som påverkar biståndsbedömarnas handlande i handläggningsprocessen samt att undersöka hur intervjupersonerna förhåller sig till dessa faktorer. för att besvara vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar; vilka är det för faktorer som påverkar biståndshandläggarna i handläggningsprocessen? Samt hur förhåller sig intervjupersonerna till dessa faktorer? För att samla data använde vi en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv vilket har givit en god inblick i biståndsbedömarnas livsvärld och vi har genom dessa intervjuer funnit följande faktorer som påverkar biståndsbedömarna; uppdraget, handlingsutrymme, äldre som ansöker om bistånd, anhöriga och kollegor. Utifrån de valda analysverktygen som Socialkonstruktivism, Doxa och Gräsrotsbyråkraten har vi funnit förklaringar till varför biståndsbedömarna förhåller sig till de olika faktorerna på de sätt som de gör..

Tidigare studier har visat att ett teams prestation bland annat påverkas av den psykologiska tryggheten i teamet. Några faktorer som i tidigare forskning har visat sig ha samband med psykologisk trygghet är ledarens beteende, organisatoriskt stöd, informell maktfördelning och tillit och respekt inom teamet. Denna studie syftade till att utforska vilka faktorer som bidrar till psykologisk trygghet i team. Tio respondenter i två olika team intervjuades; ett team med en medelhög psykologisk trygghet och ett team med en hög psykologisk trygghet. I analysen jämfördes de två teamen med varandra och resultatet visade både likheter och skillnader mellan teamen.

Sammanfattning Bakgrund: Sömn är ett allmänmänskligt behov. Kunskap om sömn och det som hindrar och främjar är viktigt i omvårdnadsarbetet. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att behovet tillgodoses, annars kan det leda till ett vårdlidande. Syfte: Att belysa faktorer som stör patienters sömn nattetid på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Syfte:Studiens syfte är att genom fokusgruppsintervjuer undersöka hur lärare i de lägre skolåren uttrycker sig om läsförståelsearbetet i undervisningen, framförallt för elever som befinner sig i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter och med utgångspunkt i PISA 2012.Teori Denna kvalitativa studie utgår från det sociokulturella synsättet på lärande. Centralt intresseområde i detta perspektiv är att lärande sker i samspel med omgivningen och med språket som verktyg. Även forskningsansatsen är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Det innebär att samtalen i fokusgruppsintervjuerna har analyserats efter såväl innehåll som språklig interaktion. Analysen av den språkliga interaktionen är färgad av Conversation Analysis (CA-traditionen), som vill studera vardagliga samtal där deltagarna själva resonerar sig fram till betydelser.

Bakgrund: Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid sjukdom och bevarande av god hälsa. Många gånger skiljer sig vårdmiljön från patienternas normala omvärld och möjligheten för inlagda patienter att påverka sin sovsituation är ofta liten.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de faktorer som vuxna patienter upplever som störande för sömnen under sjukhusvistelsen.Metod: Litteraturstudien som genomfördes grundades på tolv utvalda vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: Studien visade att det fanns flera olika faktorer som patienterna upplevde som störande för sömnen under sjukhusvistelsen. Det visade sig även förekomma delade meningar kring hur mycket sömnen påverkats utav vistelsen på sjukhus. De faktorer som identifierades som störande för sömnen presenteras under följande kategorier: medicinska faktorer, omvårdnad & sjuksköterske faktorer, omgivningsfaktorer och personliga faktorer.Slutsats: Denna studie visar att den verksamhet som bedrivs idag och de bestämmelser som styr vården bidrar till att patienter upplever svårigheter att sova under sjukhusvistelsen.

Uppsatsen behandlar det problem som organisationer har stött på när de vill uppgradera sin utvecklingsmiljö och sin produkt till Visual Basic.NET. Uppsatsen identifierar vilka faktorer det är som påverkar valet av en övergång, positiva respektive negativa. Faktorerna ger organisationer en bättre inblick i problemet och hjälper dem att avgöra huruvida de ska göra en övergång eller ej. För att arbeta fram våra faktorer har vi valt att använda oss av ett abduktivt tillvägagångssätt, som mynnar ut i en kvalitativ uppsats. Faktorerna bildar en modell över vad som påverkar valet av övergång samt hur.

Syfte: Studien hade som syfte att undersöka speciallärares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frågeställningar belystes:? Vilken roll har speciallärare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska?? Vilka faktorer uppfattar speciallärare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? ? Vad uppfattar speciallärare att stöd i matematik och svenska är?? Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?Teori: Den teoretiska utgångspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet där grunden är att lärande sker i samspel med andra och där kommunikation och delaktighet är viktiga komponenter för att lärande och utveckling ska äga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien då resultatet visade att detta perspektiv förekom. Metod:För att närma oss speciallärarnas uppfattningar i frågan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju.

Employer branding handlar om hur företagen marknadsför sitt varumärke och på så sätt påverkar arbetstagarnas uppfattning om dem. Många företag arbetar aktivt med detta för att nå ut till potentiella arbetstagare och för att bevara de nuvarande anställda. Men hur ser egentligen de potentiella arbetstagarna på en attraktiv arbetsgivare? Vad är det som avgör val av arbetsgivare?Vi vill med denna studie undersöka vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av arbetsgivare. Vilka rankas egentligen högst respektive lägst? Och skiljer sig dessa faktorer mellan män och kvinnor?.

Mitt syfte med den hör undersökningen är att belysa faktorer som kan styra valet av högläsningsbok bland klasslärare i årskurs tre i grundskolan. Mina frågeställningar var: Vilka böcker används vid högläsning av lärare i årskurs tre i grundskolan som ingår i min studie? Hur beskriver lärarna valet av högläsningsbok? Överensstämmer de studerade lärarnas beskrivning av faktorer som påverkar valet med deras faktiska bokval?  Resultatet av min undersökning visade att det framförallt var fyra faktorer som uppkom oftare än andra. Dessa fyra mest förekommande faktorerna som påverkar lärarens val av högläsningsbok är språket i böckerna, författaren, elevernas möjlighet till igenkännande, samt lärarens tidigare bekantskap med boken. Arbetet grundar sig i fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs tre..

Syftet med denna uppsats är att presentera lärares högläsning i klassrummet för elever i årskurs ett och två. Tidigare forksning inom ämnet läggs fram. Sedan följer en genomgång av dem metoder som använts för att samla in information, samt hur analys av insamlad data har genomförts. Metoderna som använts vid inslaming är intervjuer och observationer. Analys har genomförts utifrån sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärare använder högläsning för att skapa god arbetsmiljö, främja elevers läsförståelse samt motivera till läsning.

När ett standardsystem köps in i en verksamhet är det viktigt att göra anpassningar i både standardsystemet och verksamheten för att kunna uppnå bästa möjliga resultat. Det är av stor vikt att inkludera användare vid införande av standardsystem, för om systemet inte fyller den funktion användarna önskar kan det leda till att användarna inte känner tillfredställelse med systemet.Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som kan påverka användarmedverkan vid införande av standardsystem. För att kunna besvara problempreciseringen har intervjuer med både användare och systemutvecklare utförts för att fastställa vilka olika åsikter som finns kring faktorer. Resultatet visar att systemutvecklare och användare värderar en del faktorer lika högt, men att det också förekommer en hel del avvikelser. Respondenterna bedömer bland annat faktorer som motivation, inflytande och feedback som betydelsefulla för att erhålla ett bra samarbete.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur yrkesverksamma lärare i år 1-3 ser på användningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhålla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lärare håller på att utveckla. Litteraturgenomgången anknyter till läsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn på lärande som min utbildning präglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lärare presenteras och analyseras utifrån uppsatsens frågeställningar ? hur lärarna relaterat till sin användning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjälp av erfarna lärare ges jag därmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frågan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning.

Internet har fått en större plats i de flesta personers liv med ökad tillgänglighet till mediet. En mycket stor grupp individer har dock svårt att nyttja Internet på grund av låg tillgänglighet vilken blivit en effekt av ett funktionshinder. Min uppsats avhandlar om W3C:s - WAI:s riktlinjer för god tillgänglighet och Jakob Nielsens rekommendationer för en god användarvänlighet är användbara för gruppen dyslektiker vid formatering av text och länkar. Jag vill också i mitt arbete finna faktorer vilka kan optimera utformning av en textmassa och länkar för att på så sätt förbättra illgänglighetsanpassningen till data vid webbdesign. I arbetet har jag funnit några faktorer vilka kan optimera tillgängligheten för dyslektiker.