BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt nÄgra grundlÀggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lÀrande tas upp samt lÀroplanen Lpo -94 och de nationella proven i Är 3. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet för kunskap och lÀrande.SyfteSyftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har anvÀnt mig av en hermeneutisk utgÄngspunkt i val av metod. Denna utgÄngspunkt har sin grund i att det inte finns nÄgon definitiv sanning utan sanningen Àr relativ utifrÄn det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har valt att undersöka med hjÀlp av intervjuer.

Abstract ?Dagen dÄ eleverna dödade lÀraren? Marie Nilsson Ulrika Wendel Nilsson, Marie & Wendel, Ulrika (2006) ?Dagen dÄ eleverna dödade lÀraren? - en teknikdag med programmerbart Lego. (The day when the pupils killed the teacher ? a day of technical activities using programme friendly Lego). LÀrarutbildningen; Malmö högskola.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

Syftet med den hÀr fallstudien var att fÄ en insikt i hur lÀrare uppfattar införandet av iPads i skolan samt hur lÀrare tÀnker kring undervisning utifrÄn iPads. Fokus har legat pÄ elevernas utveckling av skrivförmÄgan genom att det har undersökts pÄ vilket sÀtt elever anvÀnder iPads i skrivandet och hur lÀrarna stöttar eleverna i anvÀndandet. I studien togs det ett lÀrarperspektiv eftersom vad lÀrare kan göra för att frÀmja elevernas skrivutveckling Àr viktigt. I de flesta studier som presenteras i forskningsöversikten pÄpekas det hur viktigt lÀrarens roll Àr för elevers utveckling, och att det inte Àr de tekniska hjÀlpmedlen som ensamma utvecklar eleverna.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har det i studien utförts en observation med efterföljande intervju. Resultatet frÄn de bÄda metoderna har sedan stÀllts mot forskning inom omrÄdet för att fÄ fram att det studerade fallet stÀmmer överens med forskningen med vissa avvikelser.

BAKGRUND: Skapande aktiviteter sker dagligen i förskolans verksamhet. SÀrskilt i dennatid dÄ mÄnga förskolor vÀljer att satsa pÄ en öppen skapande miljö dÀr barnen tillÄts skapa nÀrhelst deras lust faller pÄ. Redan frÄn förskolans uppkomst pÄ 1800-talet har vikten av barnsskapande pÄpekats. Vare sig skapandet sker i form av barns egna initiativ eller i aktiviteterledda av pedagoger Àr barnens inspiration beroende av hur pedagoger utformar verksamheten.SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att se hur pedagoger till synes och genom berÀttandenkan ses inspirera barn till kreativitet i skapande bildaktiviteter.METOD: För att uppfylla studiens syfte har empiri samlats in genom observationer ochintervjuer med pedagoger inom i förskolors verksamhet. Uppsatsens teoretiska kapitel valdesmed samspel som utgÄngspunkt.

Studien belyste pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de sÀger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att frÀmja en god ljudmiljö. Studien var angelÀgen pÄ det vis att det Àr viktigt att pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lÀrande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget Àr en viktig del, sÄ att barn och pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer Àn nödvÀndigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet dÀr barn och pedagoger trivs och mÄr bra tillsammans. DÀrför Àr det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hÄlls levande.

Syftet med denna studie Àr att utröna nÄgra gymnasie- och KOMVUX-lÀrares erfarenheter av, attityder till samt intresse av sprÄkutvecklande Àmnesundervisning genom narrativ metod. Kvalitativa intervjuer har utförts med sex lÀrare vid gymnasie- och KOMVUX-skolor i Malmö kommun. SprÄkutvecklande undervisning grundar sig i Vygotskijs sociokulturella kunskapssyn, vilken Àven utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt. SprÄkforskare, sÄ som Maiike Hajer, Pauline Gibbons, Monica Axelsson, Caroline Liberg, Anna Flyman-Mattsson och Gisela HÄkansson, presenteras. De pekar alla pÄ att skolans Àmnesspecifika sprÄk skiljer sig avsevÀrt frÄn elevernas vardagssprÄk och betonar vikten av att integrera sprÄk- och Àmnesundervisning dÄ sjÀlva svenskundervisningen inte ger eleverna tillgÄng till det Àmnesspecifika sprÄk de olika Àmnena grundar sig pÄ. Resultaten visar pÄ att mÄnga lÀrare saknar kunskap att utforma en sprÄkutvecklande Àmnesundervisning, vilket i sin tur gör att mÄnga andrasprÄkselever har svÄrt att uppnÄ kursmÄlen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Syfte med studien Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den gÄr till och om det finns nÄgra hinder/svÄrigheter. Arbetet utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande utifrÄn Vygotskij dÀr jag tar fasta pÄ att lÀrandet Àr en helhetsprocess dÀr flera faktorer pÄverkar. Studien Àr av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Intervjuerna Àr semistrukturerade och Àr gjorda med fyra lÀrare som arbetar i grundskolan. FrÄgorna var öppna dÀr följdfrÄgor kunde formuleras utifrÄn den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elever och lÀrares sprÄkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolÄr fyra. Fokus Àr riktat mot anvÀndningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lÀrare anvÀnder sig av. Grunden i vÄr teori Àr det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn att utveckling sker genom social kommunikation med andra mÀnniskor. Det Àr miljön, kommunikationen och sammanhanget som Àr i centrum. Metoden Àr av kvalitativ struktur som bestÄr av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av tvÄ observatörer, riktar sig mot lÀrare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna.

I Sverige har det skett en ökad invandring under 1900-talets senare hÀlft vilket har lett till ett nu mÄngkulturellt svenskt samhÀlle. Detta har gjort att allt fler barn idag har mer Àn ett sprÄk. Skolan Àr en plattform dÀr alla dessa barn möts för att lÀra och utvecklas tillsammans med andra barn, frÄn andra kulturer och med andra modersmÄl . Dessa barn har alla med sig olika erfarenheter in i skolan och nÀr de möts sker ett lÀrande. DÄ flersprÄkiga barn möter den svenska skolan och dess undervisning möter de den utifrÄn det svenska sprÄket.

The struggle for the customer has become a priority for the fashion industriesconsidering that it is the customers? willing to shop that guarantees theircontinuous survival on today?s competitive market. To keep the customer happyand satisfied, should be their priority as this leads to an economic advantagesince the customer becomes the companies strongest allay with help of the socalled ?word of mouth? effect. The positive response is then transmitted fromthe customer, acting as a spokes- person for the company.

Studiens syfte Àr att undersöka vad pedagoger i grunskolan har för Äsikter om iPaden och hur de upplever de kan anvÀnda den i undervisningen. Studiens huvudfrÄgor Àr att undersöka vilka Äsikter pedgogerna har om iPaden, men Àven vilka förvÀntningar de har pÄ verktyget som lÀromedel, för att sedan se hur deras önskemÄl och förvÀntningar kan ligga till grund för en ideal lÀromedelsapplikation.Som metod för studien har en kvalitativ ansats valts. Studien genomfördes genom semistruk-turerade intervjuer med pedagoger pÄ en kommunal grundskola, som dÄ beskrev sina tankar och förvÀntningar pÄ iPaden. LikasÄ gjordes vidare studier av en utvald lÀromedelsapplikat-ion, för att se vilka av pedagogernas förvÀntningar och önskemÄl som uppfylldes av applikat-ionen. Det insamlade materialet analyserades sedan med stöd av det sociokulturella perspektiv och dess teori om lÀrande.

Studiens syfte var att undersöka observationsmaterialen LÀsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av sprÄkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhÄllande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys, med frÀmsta fokus pÄ observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken sprÄksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flersprÄkigt perspektiv. Genom att anvÀnda Vallberg Roth och MÄnssons (2010) didaktiska frÄgor undersöktes materialet utifrÄn vem som bedömn, vad för nÄgot som ska bedömas och varför detta bör ske. Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka hur samt vilka sprÄkstrategier barnen anvÀnder i sina sociala interaktioner med andra barn och hur dessa sprÄkstrategier pÄverkar deras kamratrelationer. För att möjliggöra uppnÄendet av syftet studerades barnens interaktioner utifrÄn tre frÄgestÀllningar som fokuserade pÄ barnens sprÄkstrategier för att inbjuda, utesluta eller förhandla med kamrater i lek. Undersökningen bedrevs utifrÄn det sociokulturella perspektivet, dÄ det verbala sprÄket och interaktion med andra barn ses som nödvÀndigt för barns lÀrande och utveckling inom detta perspektiv. Denna studie genomfördes med deltagande observation som metod dÄ barnens handlingar och interaktioner behövde studeras i deras dagliga miljö, som Àr förskolan. Jag valde deltagande observation som metod eftersom jag ville delta och befinna mig nÀra barnen i förskolan för att undersöka och skapa mig en bild av barnens verklighet.